Pages

Tuesday 22 October 2013

Fw: [rwanda_revolution] Re: ESE HABYARIMANA YABAYE IKIGWARI CYANGWA ICYITSO MU IYICWA RYA NDADAYE MELCHIOL ?



On Tuesday, 22 October 2013, 3:04, TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr> wrote:
 
ESE HABYARIMANA JUVENAL  YABAYE  ICYITSO CYANGWA IKIGWARI  MU IYICWA RYA NDADAYE MELCHIOL  ?
ASSOCIATION TUBEHO TWESE Y'ABAVICTIMES HUTUS TUTSIS BAZIZE GENOCICE MU RWANDA NO MURI CONGO IFATANIJE N'ISHYAKA BANYARWANDA  B IRIBAZA IMPAMVU HABYARIMANA JUVENAL WAHOZE ARI PEREZIDA W'U RWANDA  YAMENYE KO HARI BUBE COUP D'ETAT MU BURUNDI YO KWICA NDADAYE  HANYUMA  U RWANDA RUKABA RUTARATABAYE NDANDAYE KANDI YARABAYE PEREZIDA W'U BURUNDI  AVUYE MU RWANDA AHO YARI ATUYE.
 
  Banyarwanda Banyarwandakazi namwe Barundi Barundikazi?
 Kuri uyu munsi tariki ya 21/10  isi yose yibukaho Nyakwigendera  Melchiol  Ndadaye wahoze ari Perezida w'u Burundi, Twifatanije n'abarundi b'amoko yose n'uturere twose bakunda kandi bashyigikiye demokarasi.
 Twifatanije kandi n'umuryango wa Ndadaye hamwe n'imiryango  y'abandi  barundi  bose baguye muri ubwo bwicanyi.
Nk'uko byagaragaye, urupfu rwa Ndadaye rweretse amahanga yose ko gukemura ibibazo ukoresheje ubwicanyi muri kariya karere k'Afrika bitajya bitanga umuti  urambye  w'ibibazo abakoze ibyo bintu baba bagamije.
 urupfu rwa Ndadaye rwagize ingaruka mbi cyane mu Burundi ndetse no mu karere kose.  Abamwishe nabo ntacyo bungutse uretse gushyira mubibazo abarundi b'amoko yose. Kubera iyo mpamvu turasaba abantu bari muri politiki haba mu Rwanda no mubaturanyi  cyangwa ahandi muri Afrika kwirinda ubwicanyi muri politiki kuko uwo muco urashaje  kandi ni ubunyamaswa n'ubuswa muri politiki ntabwo ibyo bintu bikijyanye n'ibihe.
Nimureke Afrika ijye mubihe bishya yimakaze demokarasi isesuye n'amahoro  kuburyo umuco wo kwica abayoboye igihugu ucika burundu muri Afrika.  Niba runaka yaragize nabi akiri umuyobozi hagomba kubaho uburyo bwemewe n'amategeko yo kubimuryoza  mubucamanza  ariko ntihakoreshwe système yo gusimbura ingoma ari uko umaze gutsemba abari bayigize.
Kuri uru rupfu rwa Ndadaye, tuboneyeho kwibaza icyo kugira inshuti cyangwa umuturanyi bimaze igihe udashoboye kurengera demokarasi kandi uziko iyo umuturanyi ahuye n'ikibazo nawe ugomba kwitegura guhura n'ikindi.
 Nkubu turibaza impamvu Habyarimana Juvenal  yamenye ko Ndadaye ari bwicwe  ntabe yarashoboye kumuburira cyangwa kumutabara.  Hari n'abantu batanze ibitekerezo bavuga bati kuki nibura Habyarimana Juvenal  atohereje aba commando bo gutabara Ndadaye no kumuhungisha kandi yari abafite babizobereyemo?
Abandi bantu  bongeraho ibitekerezo bagira bati kuki  Habyarimana atahururije  Ndadaye  abanyamahanga  babishoboye bakunda demokarasi ku isi?
 Twe kubwacu turibaza tuti   KUKI HABYARIMANA JUVENAL YAMENYE KO NDADAYE ARI BWICWE NTAGIRE ICYO AKORA ?   Ese ubwo ni ubutwari kumuntu wari warahaye ubuhungiro mugihugu cyawe?
Koko murumva bidateye isoni kuba wari ucumbikiye umuntu imyaka myinshi hanyum akajya kubutegetsi agahura n'ibibazo agapfa umureba  ntumutabare?   Ese mubihe bishize iyo umukuru w'igihugu cya Congo aba akiriho iyo adatabarwa n'abaturanyi igihe Kagame yamuteraga?  Ngubwo ubutwari no kureba kure igihe ushoboye kumenya ko ikidakwiye kibaye kumuturanyi nawe kiba cyikototera.
Agaciro k'umunyarwanda n'ubunyarwanda bwe ni akahe kuri leta ya Habyarimana  igihe udashobora gukoresha ubumuntu bukurimo ngo utababare abari mu ngorane ?  Ese niyo Habyarimana Juvenal  atari bwohereze ingabo  byari binaniranye kureka itangazamakuru ry'u Rwanda rikavuga iyo coup d'Etat mbere maze  amahanga agahaguruka bitaraba?  Ibyo byari binaniranye?  None se kuba leta y'u Rwanda itaragize icyo ikora kandi ibyabaye yari ibizi mbere y'uko biba murumva leta y'u Rwanda itarabaye icyitso cyo kwica Ndadaye? 
Hari ibintu bibiri bishoboka kandi bigomba kumenyakana. Niba Habyarimana Juvenal atarabaye ikigwari muri dossier y'u Burundi  ashobora kuba yarabaye icyitso.
Bitangarijwe I Bruxelles tariki ya 21/10/2013
RUTAYISIRE Boniface
President w'Ishyaka Banyarwanda akaba na President w'association y'abavictimes TUBEHO TWESE
Tel : (32) 488250305
-----------------------------------------------------------------------------------------
Dore Madame wa Nyakwigendera Ndadaye avuga uburyo yaterefonnye perezida w'u Rwanda "Mme Ndadaye a téléphoné au Ministre des affaires étrangères, à Sylvestre Ntibantunganya, au Chef de la Documentation nationale (services secrets), Richard Ndikumwami, au Ministre de l'agriculture, au Chef du Protocole, Jean-Marie Nduwabike et à quelques autres amis. Elle a appelé le Président du Rwanda, Juvénal Habyarimana, qui lui a dit qu'il avait déjà été informé du coup d'État".
 
 
publié par @rib News, 21/10/2012
Les derniers instants du Président Melchior NDADAYE
Par Hassan NGENDAKUMANA
Le jeudi 21 octobre 1993, un coup d'État militaire avait lieu à Bujumbura au cours duquel le Président Ndadaye a été assassiné. Vous trouverez une description détaillée heure par heure et minute par minute de ces événements.
Déroulements des faits
(Extrait du Rapport de l'ONU : S/1996/682 du 22 août 1996)
3 juillet 1993
Le 3 juillet 1993, des hommes du 2e bataillon commando ont fait une tentative de coup d'État peu de temps avant la prestation de serment du Président Melchior Ndadaye. La tentative de coup d'État a échoué et ordre a été donné d'arrêter plusieurs officiers et soldats, parmi lesquels le lieutenant-colonel Sylvestre Ningaba, qui avait été Chef de cabinet du Président Buyoya, le major Bernard Buzokosa, le major Jean Rumbete, le capitaine René Bucumi, le capitaine François-Xavier Nintunze et le commandant Hilaire Ntakiyica.
10 juillet 1993
Le Président Ndadaye a prêté serment le 10 juillet 1993 et s'est installé dans l'ancien palais présidentiel. Le palais présidentiel se trouve au milieu d'un vaste périmètre entouré d'un haut mur d'enceinte, au coin nord-ouest de l'intersection de deux larges avenues dans le centre de la ville. Au nord du palais se trouve l'ancien hôtel Méridien, rebaptisé Source du Nil. Un terrain de golf s'étend au-delà de l'enceinte extérieure ouest et d'une partie de l'enceinte extérieure nord.
11 octobre 1993
Vers 11 heures, le lieutenant Gratien Rukindikiza, chef des gardes du corps du Président, selon son propre témoignage, a reçu du lieutenant-colonel Jean Bikomagu, chef d'État major de l'armée, l'ordre de partir pour Maurice l'après-midi même, afin d'y préparer la venue du Président, attendu pour la réunion des chefs d'État francophones qui devait se tenir du 16 au 18 octobre. Bikomagu lui a également donné l'ordre de revenir avant le 21 octobre, sans lui donner aucune explication. Avant de quitter Bujumbura, Rukindikiza a dit au lieutenant-colonel Pascal Simbanduku, Président de la Cour militaire, qu'il soupçonnait qu'un coup d'État était en préparation, en mentionnant les noms de certains officiers, dont celui de Lucien Rufyiri et de Somisi.
Lundi 18 octobre 1993
Le Président Ndadaye rentre du sommet de Maurice le 18 octobre. Le même jour, le Ministre de la défense, le lieutenant-colonel Charles Ntakije, était informé par le chef d'état-major de la gendarmerie, le lieutenant-colonel Epitace Bayaganakandi, que selon des sources fiables, un coup d'État était en préparation. Des rumeurs de coup d'État avaient commencé à circuler avec insistance le même jour.
Mardi 19 octobre 1993
Le Président Ndadaye a présidé le mardi 19 octobre un conseil des ministres, qui a duré toute la journée et a repris le lendemain jusqu'au soir.
Mercredi 20 octobre 1993
Le mercredi 20 octobre, le major Dieudonné Nzeyimana, chef des renseignements militaires, a informé ses supérieurs qu'une tension était perceptible parmi certains soldats de la capitale.
Vers 13 heures, le commandant du 2e bataillon commando, le major Isaïe Nibizi, dont l'unité fournissait les hommes qui composent la garde présidentielle, a demandé si l'épouse du Président se trouvait encore au palais et a reçu une réponse affirmative.
Vers 16 heures, le major Isaïe Nibizi, commandant du 2e bataillon commando, a demandé à rencontrer d'urgence le chef de cabinet du Président, Frédéric Ndayegamiye, et lui a dit que des éléments du 1er bataillon parachutiste et du 11e bataillon blindé, tous deux cantonnés au Camp Para, préparaient un coup d'État, qu'ils étaient très excités et qu'ils avaient l'intention d'arrêter certaines personnalités politiques, dont ils craignaient qu'elles se soient déjà enfuies. Le major Nibizi a ajouté qu'il avait informé l'état-major général de l'armée qu'un coup d'État était imminent. Il a demandé à Ndayegamiye de lui fournir un véhicule banalisé pour faire une tournée d'inspection des unités concernées.
Ndayegamiye a alors pris contact avec Bikomagu et lui a demandé de vérifier les rumeurs qui circulaient. Bikomagu lui a répondu qu'il s'était rendu en personne au "1er Para" et n'avait constaté rien d'anormal. Il l'a assuré qu'il ne se passerait rien.
Dans l'après-midi, plusieurs personnes, des commandants d'unités notamment, ont signalé à Bikomagu que des rumeurs circulaient à propos d'un coup d'État imminent. L'imminence d'un coup d'État a été évoquée au mess des officiers.
Le conseiller politique et diplomatique du Président, Antoine Ntamobwa, a été informé à 17 heures, par le chef d'état-major de la gendarmerie, le lieutenant-colonel Bayaganakandi, que le "1er Para" et le "11e Blindé" allaient faire un coup d'État le lendemain à 2 heures. Il a essayé en vain de prendre contact avec le Ministre de la défense, le lieutenant-colonel Ntakije, qui était en conseil des ministres.
Vers 18 heures, le lieutenant Joseph Rugigana du "2e Commando" a été informé par un officier de son unité, le capitaine Idelphonse Mushwabure, que quelque chose se tramait et qu'il devait rester sur ses gardes.
Le major Nibizi a ordonné à ses hommes de rester vigilants et d'avertir toutes les positions. Vers 20 heures, il a ordonné au capitaine Mushwabure d'aller prendre le commandement de la garde présidentielle au palais. Mushwabure a appelé un de ses subordonnés, le lieutenant Gabriel Bigabari, qui se trouvait au palais à la tête du détachement de la garde présidentielle, et lui a ordonné de mettre tous les hommes en état d'alerte, de préparer toutes les armes et de prendre toutes les mesures de sécurité nécessaires en attendant son arrivée.
Le conseil des ministres a pris fin à 21 heures. Le conseiller présidentiel Ntamobwa a alors informé Ntakije de la conversation qu'il avait eue avec Bayaganakandi. Le ministre a été informé que le coup d'État serait lancé à 2 heures, dans la nuit du 21 octobre, par des éléments du "1er Para" et du "11e Blindé".
Le Président Ndadaye a été informé de l'imminence d'un coup d'État par son ministre de la communication, Jean-Marie Ngendahayo, et il s'est fait confirmer cette information par le Ministre de la défense, en présence de l'attaché politique et diplomatique. Le Président a demandé que Ningaba, qui était incarcéré pour le coup d'État du 3 juillet, soit transféré dans une autre prison, mais le Ministre de la défense, le lieutenant-colonel Ntakije, l'a rassuré, affirmant que la gendarmerie viendrait renforcer la garde de la prison.
Le Président est arrivé au palais vers 21 h 30 et a dit à son épouse que, selon le Ministre de la communication, un coup d'État aurait lieu dans la nuit. Il semblait préoccupé et a laissé son téléphone cellulaire branché lorsqu'il s'est retiré dans ses appartements pour la nuit.
Lorsque le Secrétaire d'État chargé de la sécurité au Ministère de la défense, le lieutenant-colonel Lazare Gakoryo, est arrivé chez lui, il a appris que Bikomagu l'avait appelé. Il a essayé en vain de joindre ce dernier au téléphone.
Aux alentours de 21 h 30, le Ministre Ntakije qui se rendait à une réunion s'est arrêté au mess des officiers pour voir les commandants du "1er Para" et du "11e Blindé". Il n'a trouvé que le commandant du "1er Para", le major Juvénal Niyoyunguruza, qui lui a assuré qu'il n'avait rien entendu d'anormal et a minimisé le danger. Le Ministre lui a dit de surveiller la situation de près avec le commandant du "11e Blindé". Il a recommandé que les deux officiers passent la nuit dans le camp, avec leurs unités respectives.
Vers 22 heures, Ntakije a tenu une réunion avec Bikomagu, Bayaganakandi, Nibizi, le major Ascension Twagiramungu, chef de la section des opérations, le major Nzeyimana et un autre officier chargé de l'information à l'état-major de la gendarmerie. Il a été décidé que des mesures seraient prises pour juguler toute action que les troupes entreprendraient et que Twamiramungu tiendrait Ntakije au courant. Ces mesures consistaient notamment à dépêcher des unités du "2e Commando" qui disposaient de plusieurs véhicules blindés pour garder les ponts sur la rivière  Muha et empêcher ainsi tout autre véhicule blindé de parvenir au palais présidentiel. Aucune mesure n'a été décidée pour empêcher éventuellement des fantassins de franchir la rivière, ce qui pouvait se faire aisément en tous points de celle-ci. Les témoignages sont contradictoires en ce qui concerne la question de savoir si Ntakije a informé le Président du résultat de cette réunion.
Aux alentours de 23 heures, le major Niyoyunguruza a téléphoné au major Sophonie Kibati, officier de garde à l'état-major de l'armée, pour lui signaler une activité inhabituelle à Camp Para, et il lui a été répondu qu'il devait cacher les clefs du dépôt d'armes.
À 23 heures, le capitaine Mushwabure est arrivé au palais présidentiel, non sans s'être arrêté en chemin au domicile du capitaine Térence Cishahayo, officier du "2e Commando", pour lui dire de retourner auprès de son unité. Mushwabure a pris la relève du lieutenant Bigabari à la tête du détachement, qu'il a placé en état d'alerte, et a informé le Président que l'imminence d'un coup d'État avait été confirmée.
Vers 23 h 30, le lieutenant Léonidas Sindarusiba, du "2e Commando", est arrivé à Camp Muha, où son unité était cantonnée; il a rencontré le major Nibizi et le lieutenant Rugigana à la cantine. Le major Nibizi leur a demandé de se tenir prêts car un coup d'État se préparait.
À peu près au même moment, le lieutenant-colonel Gakoryo a eu une conversation téléphonique avec le lieutenant-colonel Bikomagu, qui lui a dit qu'il régnait dans l'après-midi une tension considérable chez les soldats du "1er Para" et du "11e Blindé" et que ces derniers avaient même menacé leurs officiers. Gakoryo a demandé si des dispositions avaient été prises pour veiller à ce que les soldats ne traversent pas les ponts sur la rivière Muha, qui sépare les camps militaires du centre de la ville. Bikomagu a répondu que le "2e Commando" défendrait les ponts. Gakoryo a ensuite téléphoné au lieutenant- colonel Bayaganakandi, qui a confirmé cette information.
Peu de temps avant minuit, le major Daniel Ningeri, commandant de Camp Base (camp de base des forces armées), qui se trouvait à son domicile, a entendu des coups de feu. Les témoignages sont contradictoires sur la question de savoir s'il a reçu à ce moment-là un coup de téléphone du capitaine Nicolas Ndihokubwayo, officier de garde au Camp Base, l'informant que des soldats avaient réussi à s'introduire dans ce camp et avaient obligé des chauffeurs à sortir les camions.
Vers minuit, le major Nibizi a donné l'ordre de préparer les véhicules blindés pour défendre les ponts sur la rivière  Muha. Avant qu'il ne parte, des véhicules blindés du "11e Blindé", roulant en direction du centre de la ville sont passés devant le camp. Les véhicules blindés du "2e Commando", sous les ordres du lieutenant Rugigana, ont quitté le camp et se sont retrouvés entre des véhicules du "11e Blindé" qui les précédaient et d'autres qui les suivaient. Des coups de feu ont éclaté dans toutes les directions.
Jeudi 21 octobre 1993 — de minuit à 2 heures
Au Camp Para
Camp Para, où sont cantonnés et le "1er Para" et le "11e Blindé", se trouve dans la partie sud de Bujumbura, à environ 4 kilomètres du palais présidentiel. Camp Muha se trouve à quelques centaines de mètres plus loin. La rivière Muha, qui traverse la ville, se trouve à environ 1 kilomètre de là et enjambée par deux ponts.
Selon la plupart des témoignages, les mouvements de troupes au Camp Para ont débuté avant 1 heure, mais les témoignages sont très contradictoires quant à l'heure exacte. Le commandant du "1er Para", le major Niyoyunguruza, a affirmé que des soldats conduits par le caporal Juvénal Gahungu ont fait irruption dans son bureau dès 23 heures, alors qu'il venait de faire rapport sur la situation au major Kibati, officier de garde à l'état-major (Kibati, de son côté, a déclaré avoir reçu cet appel aux alentours de 2 heures). Niyoyunguruza affirme avoir été ensuite retenu de force dans un garage.
Des hommes du "1er Para", accompagnés de véhicules blindés du "11e Blindé", ont quitté le Camp et se sont rendus directement au palais, sans rencontrer aucune opposition. Là encore, les témoignages sont très contradictoires quant à l'heure précise mais la plupart situent ces événements aux alentours de 1 h 30.
À partir de ce moment-là à peu près, au moins cinq détachements de soldats et de sous-officiers sont sortis du Camp pour installer des barrages militaires partout dans la ville, prendre l'état-major de l'armée, la base aérienne, la station de radio et la compagnie du téléphone, amener François Ngeze, un député hutu membre de l'UPRONA et ex-Ministre de l'intérieur dans le gouvernement Buyoya, amener les lieutenants Jean-Paul Kamana et Jean Ngomirikiza du "11e Blindé", capturer plusieurs hauts fonctionnaires membres du FRODEBU, et essayer de rallier à leur cause les soldats de Camps Base et des camps de Ngagara, Kamenge et Muzinda. L'un de ces détachements, selon tous les témoignages sauf celui de l'intéressé, était conduit par le caporal Gahungu, lequel a, quant à lui, affirmé n'avoir jamais quitté le camp ce jour-là. Des témoins affirment que le caporal Nzeyimana l'accompagnait.
Au Camp Muha
Camp Muha, cantonnement du "2e Commando" est situé près de la rivière dont il porte le nom.  Le major Nibizi a ordonné aux équipages des quatre véhicules blindés qu'il commandait de se tenir prêts à défendre les ponts sur la rivière Muha. Selon la plupart des témoignages, il a donné cet ordre aux alentours de 1 heure. Toutefois, le commandant de l'escadron blindé, le lieutenant Rugigana, affirme que ce n'est qu'à 1 heure que quelqu'un envoyé par Nibizi est venu chez lui pour le réveiller et l'emmener au camp.
Vers 1 h 30, alors que les véhicules blindés allaient quitter le Camp Muha sous le commandement de Rugigana, quelques véhicules blindés du "11e Blindé" sont passés devant l'entrée du camp et ont pris la direction du palais. Rugigana et ses véhicules blindés ont quitté le Camp Muha et ont eux aussi pris la direction du palais, avec certaines unités du "11e Blindé" devant eux et d'autres derrière eux.
Au palais
La garde du palais, commandée par le capitaine Mushwabure, était composée d'une quarantaine d'hommes, le nombre donné par les témoins allant de 35 à 60. La garde, qui disposait de deux véhicules blindés, n'avait pas été renforcée.
Aux alentours de 1 heure, le capitaine Mushwabure a reçu un appel téléphonique du major Nibizi qui l'a informé que le coup d'État avait commencé au Camp Para.
Vers 1 h 30, le Président Ndadaye a reçu un appel téléphonique du Ministre Ntakije l'informant que le coup d'État avait commencé. Il a revêtu des habits civils, est sorti de la maison et a été mené dans un des véhicules blindés de la garde. Les témoignages recèlent des contradictions énormes sur ce point. Un témoin affirme que Mushwabure a fait monter le Président dans le véhicule blindé. Mushwabure, quant à lui, affirme que le Président, n'écoutant pas ses conseils, a tenu à monter dans le véhicule en faisant valoir que le Ministre Ntakije lui avait conseillé de le faire. Ntakije a déclaré avoir conseillé au Président de quitter le palais sur le champ dans un véhicule blindé. Madame Ndadaye affirme que Ntakije a simplement informé le Président du début du coup d'État et a raccroché sans autre commentaire.
Le Président est resté dans le véhicule blindé sans engager la conversation avec l'équipage. Il avait son téléphone cellulaire sur lui mais il ressort des enregistrements téléphoniques qu'il n'a fait aucun appel et n'en a reçu que deux; l'un, qui a duré 27 secondes, de son chef de cabinet, qui lui a conseillé de partir sur-le-champ, et l'autre, qui a duré 40 secondes, d'un correspondant qui n'a pas été identifié. Mme Ndadaye a essayé de lui téléphoner mais elle n'a eu que le message enregistré disant que le téléphone était inaccessible.
Dans l'intervalle, Mme Ndadaye a téléphoné au Ministre des affaires étrangères, à Sylvestre Ntibantunganya, au Chef de la Documentation nationale (services secrets), Richard Ndikumwami, au Ministre de l'agriculture, au Chef du Protocole, Jean-Marie Nduwabike et à quelques autres amis. Elle a appelé le Président du Rwanda, Juvénal Habyarimana, qui lui a dit qu'il avait déjà été informé du coup d'État.
Peu de temps après 1 h 30, des véhicules blindés du "11e Blindé" et deux véhicules blindés du "2e Commando", l'un commandé par le lieutenant Rugigana et l'autre par le lieutenant Augustin Managure, sont arrivés en même temps au palais. Les deux autres véhicules blindés du "2e Commando" avaient fait demi-tour en cours de route. Le capitaine Mushwabure s'est toutefois contredit à propos de leur heure d'arrivée.
Le lieutenant Rugigana est entré dans l'enceinte du palais avec son véhicule blindé en défonçant la grille d'accès à l'hôtel Méridien. Des soldats du "1er Para" qui ont essayé de le suivre à l'intérieur ont été refoulés sans qu'il y ait eu tir de coups de feu. Quelques instants plus tard, les troupes qui encerclaient le palais ont commencé à tirer à la mitraillette.
À l'état-major
Les locaux de l'état-major sont situés près du centre-ville, sur la rive nord de la rivière Muha.  Aux alentours de 1 heure, probablement, le major Kibati, officier de garde, a reçu un appel du commandant du "1er Para" l'informant que ses hommes s'étaient rebellés. Après avoir consulté le major Twagiramungu, chef de la section des opérations, il a appelé Bikomagu pour l'informer.
Kibati a aussi appelé le major Deo Bugegene, commandant de la base aérienne, et lui a dit de rejoindre sa base.
Selon le témoignage du Ministre Ntakije, avant 2 heures, celui-ci a téléphoné à Bikomagu, qui se trouvait à l'état-major et qui lui a conseillé de se cacher. Cette version des faits est contredite par le témoignage de Bikomagu et d'autres, qui affirment que Bikomagu n'est arrivé à l'état-major qu'aux alentours de 2 h 30.
Ailleurs
Selon son propre témoignage, le Ministre Ntakije se trouvait chez lui lorsqu'à 1 heure il a été réveillé par un appel de Twagiramungu l'informant que des préparatifs étaient en cours au Camp Para. Ntakije a demandé à son correspondant de vérifier si les mesures qu'il avait recommandées avaient été prises.
Ntakije affirme qu'il a alors appelé le Président Ndadaye pour l'informer. Il s'est ensuite rendu au Ministère de la défense. Avant d'entrer, il a, selon ses dires, téléphoné à Bikomagu, qui se trouvait à l'état-major et qui lui a conseillé d'entrer dans la clandestinité. Ntakije est ensuite passé chez lui avant d'aller se cacher dans le bureau d'un ami, où il est arrivé au moment où on a commencé à entendre des coups de feu dans la ville. Il est resté en contact avec Mme Ndadaye, qui se trouvait au palais, et avec Bikomagu. Il a reçu un appel du Ministre rwandais de la défense, qui lui a proposé son aide. Il affirme avoir appelé pratiquement tous les ministres et leur avoir conseillé de se cacher et de conseiller aux dirigeants du FRODEBU d'en faire de même.
Entre 1 h 30 et 2 heures, les officiers ci-après qui, accusés d'avoir participé au coup d'État du 3 juillet, étaient en prison à Bujumbura ont été libérés par les soldats : major Busokoza, capitaine Bucumi, capitaine Nintunze et major Rumbete.
Jeudi 21 octobre 1993 — 2 heures à 6 heures
Au palais
Vers 2 heures, une quinzaine de véhicules blindés du "11e Blindé" qui s'étaient massés face à la grille de l'hôtel Méridien ont tiré au canon, mais ont dû reculer lorsque la garde du palais a tiré quelques roquettes antichar, et ont pris position autour de l'enceinte extérieure du palais. Les tirs se sont poursuivis pendant une quinzaine de minutes. Il n'y a eu aucun blessé et ni les véhicules blindés ni le palais n'ont été endommagés.
Le Président est resté à l'intérieur du véhicule blindé, ne parlant qu'à Mushwabure. Madame Ndadaye et ses enfants sont restés à l'intérieur du palais.
Vers 5 heures, le lieutenant Managure, commandant du deuxième véhicule blindé du "2e Commando" qui était resté à l'extérieur de l'enceinte du palais, est entré à pied et a dit au lieutenant Bigabari que le lieutenant Kamana, commandant de l'escadron d'infanterie du "11e Blindé", qui dirigeait les soldats déployés autour du palais, menaçait de bombarder le palais si tout le monde ne sortait pas. Il a déclaré que le lieutenant Kamana l'a obligé à transmettre ce message. Le lieutenant Kamana, quant à lui, a déclaré dans son témoignage que non seulement il ne commandait pas les mutins mais que ceux-ci l'avaient même pris en otage.
Vers 5 h 30, les véhicules blindés qui entouraient l'enceinte extérieure ont recommencé à tirer au canon, touchant le deuxième étage du palais. L'un des enfants du Président, une fille, a été légèrement blessé par les gravats.
Le Président, à la demande pressante de Mushwabure, a changé de tenue pour revêtir un uniforme militaire et a été transféré dans le véhicule blindé de Rugigana. Madame Ndadaye, ses enfants et deux domestiques ont été emmenés dans un autre véhicule blindé. Celui-ci n'ayant pas démarré, ils ont été transférés dans le troisième véhicule blindé, qui est allé se placer à côté du véhicule blindé de Rugigani. Ils ont été alors tous transférés dans ce dernier véhicule, où ils ont retrouvé le Président. Hormis le fait d'informer le Président de sa conversation avec le Président du Rwanda, Mme Ndadaye n'a rien dit d'autre à son époux.
Mushwabure a ensuite demandé au Président de le rejoindre hors du véhicule et tous les deux, accompagnés de Firmin Barengayabo, l'un des domestiques du palais, ont essayé de sortir en escaladant le mur septentrional mais ont découvert que des soldats se trouvaient de l'autre côté. Barengayabo, qui avait escaladé le mur le premier, a été capturé. Le Président est retourné au véhicule blindé de Rugigana.
Au Camp Para
Vers 3 heures, un détachement est arrivé, accompagné de Ngeze, qui portait un survêtement et un coupe-vent et conduisait son propre véhicule. Selon son témoignage, il a été placé dans un bureau vide et gardé au secret.
Peu de temps après, Bikomagu est arrivé au camp et a parlé aux soldats et à Ngeze. Il est reparti au bout d'une heure environ. Dans son témoignage, Bikomagu affirme avoir été traîné au camp par des soldats qui l'avaient enlevé à l'état-major, et qu'il a dû les convaincre de le laisser quitter le camp.
À 5 heures, selon son propre témoignage, le commandant du "1er Para", Niyoyunguruza, a été emmené au mess des officiers dans un camion.
Au Camp Muha
Vers 2 heures, deux des véhicules blindés qui étaient sortis avec celui de Rugigana mais avaient fait demi-tour sont entrés dans le camp. L'un d'eux, commandé par le lieutenant Joseph Bodiguma, est resté en position de tir tandis que l'équipage de l'autre, commandé par le lieutenant Sindarusiba, selon le témoignage de celui-ci, a reçu de Nibizi l'ordre d'aller chercher le Président de l'Assemblée nationale, Pontien Karibwami, pour assurer sa protection. Sindarusiba est revenu quelque temps après pour signaler que lorsqu'il était arrivé au domicile de Karibwami, on lui a dit que celui-ci avait été emmené par un groupe de soldats peu de temps auparavant. Nibizi l'a alors envoyé chercher le Ministre des affaires étrangères, Sylvestre Ntibantunganya.
A l'état-major de l'armée
A son arrivée, vers 2 h 30, Bikomagu, selon son propre témoignage, a téléphoné au commandant du "1er Para". Niyoyunguruza, quant à lui, a affirmé qu'à ce moment-là il était enfermé dans un garage où il ne pouvait accéder à aucun téléphone.
Vers 3 heures, selon le témoignage de l'intéressé, un détachement de soldats a obligé Bikomagu à les accompagner à Camp Para.
Ailleurs
Entre 2 heures et 3 heures, un détachement a capturé à leur domicile Richard Ndikumwami, qui dirigeait les services de renseignement civils, et Juvénal Ndayikeza, Ministre de l'administration territoriale et du développement communal, et les a emmenés dans un camion. Le capitaine Térence Cishahayo, du "2e Commando", a affirmé dans son témoignage qu'il venait d'arriver avec son véhicule militaire au domicile de Ndayikeza pour emmener celui-ci à l'abri, sur ordre de Nibizi, lorsqu'un détachement conduit par le caporal Gahungu est également arrivé, l'a capturé ainsi que le Ministre et a forcé les deux hommes à monter dans un camion militaire, où ils ont retrouvé Ndikumwami, qui avait déjà été capturé.
Le Président et le Vice-Président de l'Assemblée nationale, Pontien Karibwami et Jules Bimazubute, ont été également enlevés à leur domicile à peu près au même moment. Les rebelles se sont également rendus au domicile du Ministre des affaires étrangères, Sylvestre Ntibantunganya, mais ne l'ont pas trouvé. Son épouse, traitée sans ménagement par les soldats à cette occasion, a été par la suite tuée dans une autre maison où elle s'était réfugiée.
Vers 2 heures, les rebelles se sont rendus dans les locaux de la compagnie du téléphone, accompagnés de Busokosa, qu'ils avaient libéré de prison et qui avait été directeur de la compagnie. Ils ont pris possession du centre de télécommunications mais n'ont pas réussi à interrompre le service. Busokosa a déclaré dans son témoignage que cet échec était dû à son propre manque de coopération.
Vers 3 heures, la station de radio a été prise par les rebelles.
Selon les résultats de l'autopsie, Karibwami, Bimazubute, Ndikumwami et Ndayikeza ont été exécutés vers 5 heures.
Jeudi 21 octobre 1993 — 6 heures à midi
Au palais
A 7 heures environ, le véhicule blindé commandé par Rugigana et ayant à son bord le Président et sa famille a quitté le palais par la grille sud, sans que les soldats et les véhicules armés qui encerclaient le palais s'y opposent. Il a pris ensuite, à la demande du Président, la direction de Camp Muha par un itinéraire détourné. En chemin, ils ont été autorisés à traverser plusieurs barricades, après des discussions entre l'équipage et les soldats rebelles qui tenaient celles-ci.
Une fois que le Président a été éloigné du périmètre du palais, Mushwabure, selon son propre témoignage, a escaladé le mur d'enceinte et est allé se cacher.
Au Camp Muha
Venant du Camp Para, Bikomagu est arrivé au Camp Muha vers 4 heures. Gakoryo, selon tous les témoignages sauf   le sien, se trouvait au camp avant que l'on y amène le Président Ndadaye. Il affirme néanmoins qu'à son arrivée, le Président était déjà là.
Le Président Ndadaye et sa famille sont arrivés au Camp Muha dans le véhicule blindé de Rugigana peu de temps après 7 heures. Le Président a été emmené dans un bureau où il a retrouvé Bikomagu, le Secrétaire d'État Gakoryo et Nibizi. Aucun de ces trois officiers n'a donné dans son témoignage des détails sur leur conversation avec le Président. Au bout d'une vingtaine de minutes, le Président a été ramené dans le véhicule blindé, où il a été rejoint par sa famille peu de temps avant 8 heures.
Selon le témoignage des officiers, des soldats rebelles au comportement menaçant sont arrivés devant le Camp Muha entre 15 minutes et une demi-heure après le Président et ont exigé qu'on les laisse entrer. Aucun coup de feu n'a été tiré.
Vers 8 heures, après que, selon le témoignage de Nibizi, les soldats de celui-ci aient refusé d'obéir à ses ordres et de défendre le camp, les grilles de Camp Muha ont été ouvertes et un groupe de soldats est entré et a entouré le véhicule blindé et Bikomagu, Gakoryo et Nibizi qui se tenaient à côté du véhicule. Le Président et sa famille ont été traînés hors du véhicule. Le Président, s'adressant aux soldats en kirundi, leur a dit : "Dites-moi ce que vous voulez, on peut négocier, mais surtout pas d'effusion de sang, pensez à votre pays, pensez à vos familles". Bikomagu a alors dit aux soldats qu'il emmènerait Mme Ndadaye et les enfants. Selon le témoignage de Mme Ndadaye, Bikomagu a ajouté, en désignant le Président : "Voilà l'homme que vous cherchez. Faites-en ce que vous voulez". Dans son témoignage, Bikomagu a nié avoir tenu ces propos. Mme Ndadaye et ses enfants ont quitté le camp dans la jeep de Bikomagu, conduite par le chauffeur de celui-ci, et se sont rendus à l'ambassade de France. Les soldats ont fait monter le Président dans une jeep et l'ont emmené à Camp Para. Bikomagu, Gakoryo et Nibizi les ont accompagnés.
Au camp Para
Vers 8 h 30, les soldats sont arrivés au Camp Para avec le Président, qui a été immédiatement entouré par une multitude de soldats. Selon leur témoignage, le lieutenant Kamana a dit à Nibizi de s'en aller avec Bikomagu et Gakoryo, parce que leur vie était en danger, ce qu'ils ont fait. Toutefois, selon un témoin, en arrivant au Camp Para, Bikomagu a de nouveau dit aux soldats : "Voilà votre homme".
Le major Rumbete, qui avait été libéré de prison et amené au Camp peu de temps auparavant, était présent lorsque le Président a été amené.
Le Président a été enfermé dans une pièce, gardée.
Peu de temps après, Kamana, qui, selon tous les témoignages sauf le sien, dirigeait les opérations, s'est adressé à un rassemblement de soldats. Il a ensuite établi une liste comportant les noms de certains officiers et a envoyé l'adjudant chef Mbonayo les chercher au mess des officiers.
Les témoignages n'ont pas permis de déterminer l'heure exacte de l'exécution du Président Ndadaye. Il semble qu'elle ait eu lieu dans les 30 minutes qui ont suivi son arrivée. Trois hommes du "11e Blindé", le caporal Philbert Nduwokumana, dit Kiwi, le caporal Ndayizeye, dit Runyutu, et un troisième homme, sont entrés dans la pièce. Apparemment, pendant que deux d'entre eux maintenaient le Président au moyen d'une corde enroulée autour de son cou, le troisième l'a poignardé. Nduwukumana, ,a refusé de témoigner. Ndayizeye est toujours introuvable et le troisième homme n'a pas pu être identifié. Selon un témoin, après que les trois hommes soient entrés dans la pièce, quelqu'un a cadenassé la porte et les a enfermés à l'intérieur jusqu'à ce que Kamana, peu de temps après, demande la clef et les libère. Cette version des faits est réfutée par le témoignage de Kamana.
Vers 10 heures, les officiers énumérés sur la liste établie par Kamana qui avaient été convoqués au mess des officiers sont arrivés. Figuraient dans le lot le lieutenant-colonel Simbanduku; le major Nibizi; le major Alfred Nkurunziza, directeur d'un département au Ministère de la défense; le major Juvénal Nzosaba, commandant du bataillon du génie à Muzinda; le major Deo Bugegene, commandant de la base aérienne de Bujumbura; le major Hypax Ndacasaba; le lieutenant Ngomirakiza; le major Rumbete; le major Busokoza et le major Celestin Ndayisaba, commandant en second des écoles militaires.
Bikomagu, qui n'était pas sur la liste, les accompagnait. Il a fait libérer par les soldats le Chef du protocole et deux autres civils qui avaient été capturés et amenés au camp.
Le lieutenant Kamana a pris en charge les officiers et les a conduits dans une salle de réunion. Les témoignages divergent certes sur de nombreux points concernant ce qui s'est passé dans cette salle, mais la plupart concordent sur le fait que Kamana a présenté Ngeze, encore en survêtement, et a dit que les soldats exigeaient qu'il soit président. Selon un témoin, il leur a dit à ce moment-là que le Président et le Vice-Président de l'Assemblée nationale, Pontien Karibwami et Jules Bomazubute, ainsi que quelques ministres, avaient été tués. Comme on l'interrogeait sur le Président, il a répondu que celui-ci se trouvait au Camp et était vivant. Il a été alors convenu que Ngeze devrait accepter de prendre la succession, afin de "gérer la crise". Kamana est ensuite sorti de la salle et est retourné peu de temps après pour annoncer que le Président Ndadaye avait été tué. Simbanduku et un autre officier sont partis au mess informer les officiers qui s'y étaient rassemblés.
Vers 11 heures, Ngeze, accompagné par les autres officiers, s'est adressé aux troupes sur le terrain de football. Ngeze a annoncé qu'il acceptait d'assumer la présidence et a été acclamé. Il a été convenu que les soldats obéiraient de nouveau à leurs officiers et que Bikomagu reprendrait le commandement. Ngeze et les officiers ont alors quitté le Camp pour se rendre au mess des officiers.
A l'état-major
Vers 8 heures, Twagiramumgu s'est rendu à l'état-major. Kibati est resté seul officier de garde.
Au mess des officiers
Vers 7 heures, des officiers ont commencé à s'attrouper au mess, qui est situé près de Camp Muha. A  9 heures, la plupart des officiers en poste à Bujumbura étaient arrivés. Certains ont été amenés dans des camions militaires. De nombreux officiers prétendent avoir été empêchés par les soldats de quitter le mess. Bikomagu, toutefois, se déplaçait librement et Simbanduku a déclaré être rentré chez lui pendant un moment.
Vers 9 heures, Bikomagu, Gakoryo et Nibizi sont arrivés et ont annoncé que le Président était aux mains des soldats au Camp Para. Pendant qu'il se trouvait au mess des officiers, Bikomagu a reçu un appel téléphonique, à la suite duquel il a dit craindre que le Président Ndadaye ait été tué.
Selon un autre officier présent, des rumeurs ont commencé à circuler à ce moment-là selon lesquelles les soldats de Camp Para étaient sur le point de convoquer certains officiers. Peu de temps après, une demi-douzaine de soldats, conduits par l'adjudant chef Mbonayo, sont arrivés et ont lu la liste établie par Kamana. Le nombre et la composition de cette liste varient selon les témoignages. Selon Bikomagu, cette liste contenait les noms de 13 officiers. Le nom du lieutenant-colonel Sylvestre Ningaba, qui n'était pas présent, figurait sur la liste.
Mbonayo a demandé aux officiers dont les noms figuraient sur la liste de l'accompagner au Camp Para. Certains de ces officiers ont déclaré qu'ils avaient été obligés d'y aller, sans avoir été informés des raisons de cette convocation. Ils sont partis dans un minibus.
Bikomagu est parti en même temps au Camp Para, dans son propre véhicule. Les autres officiers sont restés au mess.
Avant 11 heures, Simbanduku et Nsozaba sont revenus au mess et ont relaté les événements qui s'étaient produits au Camp Para, y compris la mort du Président. Simbanduku affirme qu'il est ensuite resté au mess, mais un témoin affirme qu'il est retourné au Camp Para.
Vers 11 heures, le groupe d'officiers est revenu de Camp Para, accompagné de Ngeze encore en survêtement, et de Bikomagu. Selon tous les témoignages sauf le sien, Simbanduku a présenté Ngeze comme étant le nouveau Président. Ngeze s'est adressé aux officiers pour leur dire que les soldats exigeaient qu'il prenne les commandes afin de "gérer la crise" et pour leur demander leur soutien. Ngeze, Bikomagu et les officiers qui étaient arrivés avec eux sont ensuite partis pour l'état-major, tandis que les autres officiers ont rejoint leurs unités.
Jeudi 21 octobre 1993 — dans l'après midi
A l'état-major
Ngeze et le groupe d'officiers qui l'accompagnait sont arrivés à l'état-major venant du mess vers midi. Ils y ont trouvé le lieutenant-colonel Sylvestre Ningaba, qui avait été libéré de prison à Rumenge, à 122 kilomètres de Bujumbura, où il se trouvait en détention sous l'accusation d'avoir mené la tentative de coup d'État du 3 juillet, et le commandant Hilaire Ntakiyica, également libéré de prison.
Bikomagu a organisé un "état-major de crise" composé de certains des officiers figurant sur la liste de Kamana et d'autres officiers de l'état-major. Simbanduku, Ndayizaba, Nzosaba et Nkurunziza en faisaient partie.
Ailleurs
Jean-Bosco Daradangwe, Directeur général de la communication au Ministère de la défense, a déclaré avoir reçu à 7 heures un message du Ministre Ntakije l'informant que le FRODEBU avait déjà "mobilisé ses troupes" et qu'il allait y avoir un bain de sang. Il s'est ensuite rendu à l'endroit où Ntakije se cachait et, sans entrer, a chargé quelqu'un de faire parvenir au Ministre un téléphone cellulaire.
Voilà chers compatriotes, le calvaire qu'a vécu le Président Melchior NDADAYE dans les 36 dernières heures de sa vie. Reste donc à établir les responsabilités et que justice soit faite au nom de la Démocratie.
 
----------------------------------------------------
 
 
ITANGAZO: RUTAYISIRE BONIFACE ARICIRA AKAJISHO ABANYAPOLITIKI BO MURI OPPOSITION KUGIRANGO BE GUKORA SUICIDE POLITIQUE BADAHA AGACIRO GENOCIDE HUTU NA TUTSI.  UBU BUTUMWA  BUFASHE Bwana  Minani Jean Marie Perezida w'ishyaka Isangano hamwe n'abandi banyapolitiki bari muri opposition nyarwanda bose:
 
 
Ba  Bwana RUDASINGWA THEOGENE, GASANA ANASTASE, MINANI Jean Marie, Mushayidi Deo, Twagiramungu Faustin, Musangamfura Sixbert  n'abandi muravugwa muri iyi nyandiko
 
Nyakubahwa Minani Perezida w'ishyaka Isangano hamwe n'andi mashyaka mashya ndetse nasanzwe, 
Nk'uko bimaze igihe bimenyerewe muri  opposition nyarwanda igizwe n'amashyaka yose ari muri opposition  y'ukuri contre le FPR igizwe n'Ishyaka Banyarwanda n'ayandi. Nk'uko na none bisanzwe bimenyerewe n'andi mashyaka yiyita opposition contre le FPR ariko ugasanga bikorwa  kungingo zimwe na zimwe naho kuzindi ayo mashyaka ntakubite ngo amanyure kugirango avane munzira FPR, ndifuza kubamenyesha ibi bikurikira.
 
Ikigomba kumenyekana n'uko amashyaka ari muri opposition y'ukuri  hamwe n'andi ari muri opposition y'igice  (kungingo zimwe na zimwe),  icyo yombi ahuriraho  ni ibintu bibiri birimo ko ayo mashyaka yose  adafatanije ubutegetsi  na Kagame.  Ayo mashyaka yose kandi ikindi ahuriraho ni uko agendera kumuhanda basangiye na Tubeho Twese ASBL  wo kubaha genocide hutu na tutsi kandi iyo fondation n'uwo muhanda twawuharuye bitugoye.  Ntashyaka na rimwe ryigeze rishaka guhunga uyu muhanda ngo birikundire gukomeza gukora politiki  kuko ntushobora guhangana n'ukuri kwamateka. Abashinga amashyaka mashya hamwe n'andi asanzweho amenye iki kintu kuko iyo unyuranije nacyo ariko nko gukora suicide politique.
 
Hari amashyaka amwe yafashe uwo muhanda bibanje kugorana kubera pression yashyirwagaho mubwihisho cyangwa kumugaragaro ariko yose yagezaga aho abona ko ubuzima bw'abantu bakorewe genocide hutu na tutsi  aricyo cyiza mbere.  Hari nka FDU yatinze gato na cyera bakiri mu Gihango ariko byageze aho birakunda basubira muri uwo murongo wa Tubeho Twese.
 
Hari n'amashyaka atabarwa na lobby iyo ibintu bikomeye  agasubira mumurongo hari hagiye kuba ubwirakabiri kuriyo.  Ni muri urwo rwego ubona nka Rudasingwa atumijwe muri ibi bihe ngo atange ubuhamya murukiko rw'abasipanyoli akaboneraho agasobanura ibya genocide hutu  yakozwe mu Rwanda no muri Congo. Kuba ahamagajwe muri ibi bihe bifite icyo bivuze kuko  hashize imyaka myinshi adahamagarwa kandi ahari urabizi.  Mukinyamakuru cya EL PAIS urabona ko genocide hutu yakozwe mu Rwanda no muri Congo ariwo murongo wa mbere uza hejuru kuri iyo nkuru (reba hasi aho muri iyo nyandiko y'ikinyamakuru traduit par google).
Kubera iki bashyize hejuru genocide hutu yakozwe mu Rwanda no muri Congo Kuki batavuze genocide hutu yakozwe muri Congo byonyine nk'uko Reyntjens abivuga ?  
 
Ndagirango nkwibutse na Filip Reyntjens ubwe yanyibwiriye ko azi neza ko mugihugu imbere mu Rwanda habereye genocide hutu ariko akaba adashobora kubitangaza kuko byatuma travaux ze bazimerera nabi muri université kandi azi neza ko icyo kintu cyonyine cyahirika Kagame bwangu akaba ari nayo mpamvu abantu bamwe bahitamo kuvuga ibyabereye Congo bakirengagiza ibyabereye mu Rwanda kuko ibyo mu Rwanda byabaye bibi cyane.  Ibyo Reyntjens yabimbwiye mubihe bishize ngirango ndebe ko namuhitamo nk'umuyobozi wa doctorat yanjye ariko nahise mbona ko muhisemo naba niteye ibibazo ndabyihorera. Projet ya doctorat yanjye yari yamaze no kuyikosora uzamubaze. Ikibabaje n'uko lobby y'inshuti za Kagame  ikunze gukoresha iyo position ya Reyntjens ikayobya abantu benshi kuko ngo yitwa specialist  w'u Rwanda.
 
Hariya rero Minani Jean Marie,  ibyo watangaje mubihe bishize byateye akantu ahantu henshi ndetse nabonye n'abantu barakaye cyane. Ni mugihe kandi kuko binyuranye n'amakuru y'ukuri  ariho kuko ahubwo iby'iyicwa ry'abahutu bo mu Rwanda imbere byabaye bibi cyane kurusha no muri Congo. Ndetse iyicwa ry'abahutu imbere mugihugu (nko muburasirazuba) nibyo bimenyetso bya mbere bikomeye bisobanura neza ko habaye genocide hutu kuko ibyabaye muri kariya karere birenze n'ibyabaye kubatutsi no mutundi turere. Ibyabaye kubahutu muri kariya karere birasa neza neza n'ibyabaye kubayahudi ijana ku ijana.  Na Furuma Alphonse arabyemeza ko ari ibyari byarateguwe agasobanura ko ari Kagame wabibategetse ngo bakoreshe uburyo bwose batsembe abahutu ba kariya karere. N'umwongereza  Nic Gordon wageze aho byari birimo kubera yarabyanditse. Nanjye ubwanjye nabikozeho ubushakashatsi buhagije ndetse nanabukoze no mugihugu hose kuburyo ibyabaye ari genocide hutu. Ninayo mpamvu ntamuntu wigeze ashobora kumpindura imvugo kuri iyo ngingo kuko nakoze ubushakashatsi buhagije mu gihugu menya ukuri guhagije kandi ndi mubantu FPR yiciye abantu benshi.
 
 Ndakwibutsa ko nari mfite uburyo bwo kugera mugihugu hose no muri  milieu zose kuko nijye wari uhagarariye abanyaziya mu Rwanda nyuma ya 1994 ndi na chef de service  muri sociyete ya SLFO Rwanda. Nyuma ya 1994 leta ya FPR igitangira, nijye wari ushinzwe kubohoza ibintu by'abanyaziya mu Rwanda  bahuriraga muri association yabo Directeur General wa Sulfo yari abereye Perezida. Muri abo banyaziya wavugamo ba  Sulfo Rwanda, Utexrwa, Sakirwa, Jobanputras n'abandi bose kandi ibyo kubahagararira nabikoraga mu rwego rw'amasosiyete yabo nkanabikora no kubibareba mubuzima busanzwe kuko uwagiranaga ikibazo n'inkotanyi arijye abo banyaziya boherezaga. Na Rudasingwa Théogène nijye wamuvanye mu nzu ya Sulfo Rwanda ntamwiyeretse kuko yari très violent icyo gihe.  Icyo gihe yari  akomeye ari Major mungabo  akaba n'umukuru wa FPR ariko nanone bikaba byari ngombwa ko nkora akazi  kanjye ko kumuvana munzu nk'uko nabikoze kubandi bakuru ba FPR bari barabohoje. Ba Rudasingwa na ba Kayumba  n'abandi babaye muri FPR bajye bamenya ko ndi mubantu bacye babazi ijana ku ijana kuva bubaka leta muri 1994 kugeza ubu. Kuva buriya butegetsi butangira muri za minisiteri nta nimwe yagiraga urugi  rufunga kugeza ubu ndabazi ntacyo bambeshya.
 
 Kandi icyo gihe muri 1994 nari naratangiye kubarwanya kuko arijye nakoraga meme na traduction ya presse yose yakoreshwaga na  radio ya Minuar, na za ONG zirenga amagana zari mu Rwanda .  Nari mfite sosiyete nashinze mbereye Directeur General ikoresha aba traducteurs barangije université barenga cumi na babiri bo mucyongereza n'igifaransa n'ikinyarwanda. Etc. Ibinyamakuru byavugaga ukuri nyakuri hari igihe nabiteraga inkunga igihe biri mungorane. Ndetse nagiyempuruza kenshi abasirikare ba Minuar abandi tukagirana inama mu ibanga rikomeye. Ndetse abanyamahanga benshi bakunda ukuri bari mugihugu muri icyo gihe benshi ndi en contact nabo hanze. Abataragirana contact nanjye bihutire kubikora kuko hari byinshi nkunze kuganira nabo dore ko abenshi nabo harimo abagerageje kurwanya ibibi bya leta ya FPR rwihishwa cyangwa kumugaragaro bamwe bakabizira. Abo buri wese azi agerageze kunshyira en contact nabo.
 
Niba hari abantu nka batanu bazi neza système ya FPR na MRND nababamo.  Sino kwirarira, iyo ndebye n'abahoze ari abayobozi ba FPR nka ba Rudasingwa n'abandi nsanga hari byinshi nzi kuri FPR kubarusha kuko jye nabaye mugihugu cya FPR na MRND ndi umunyeshuri muri Université nkaba n'umwanditsi ugira amatsiko nkaba kandi na Business man wo murwego rumpa kumenya ibibera mubantu bo muri classe yo hejuru  kandi nkagera no hasi mugiturage no mugihugu hose nkora ubushakashatsi nkagira n'ubushobozi bw'ibyo gutanga ngo mbone amakuru ahagije kubyo mbonye bidasobanutse.
 
Na Twagiramungu Faustin iyo mvuze ko muzi neza n'uko muzi neza kuko isosiyete yanjye igitangira yakodeshaga inzu ye kuri  Multiservice akiri premier Ministre.  Isosiye yanjye yarahavuye ihamaze igihe gito  ijya gukorera ahandi kuko yakuraga kuburyo bwihuse dore ko hari n'igihe yagezaga mubakozi mirongo itanu b'abanyabiraka ikorera kumuhima ( igihe hari ibiraka byinshi bya imprimerie dore ko iyo nitumye ikintu kukigeraho bitananira kuburyo no mugushaka akazi ka sosiyete ya imprimeri yanjye nari très très dynamique cyane ngera hose bagira ibyo bandikisha).  Iyo mbwiye abantu  ko umuntu nka Musangamfura Sixbert yakoraga akazi neza gakomeye cyane agashyikiriza amakuru Twagiramungu Faustin n'abandi ntibayiteho  ntayiteho bihagije ukurikije urwego bari barimo mba nzi  icyo mvuga. Icyo gihe Musangamfura Sixbert yari afite ubushake ndetse agafata na risques zikomeye zo kurundanya amakuru ku iyicwa ry'abahutu ariko akabura abandi bafite ubushake bwogukomeza uwo murongo uretse abanyamakuru bahoranye muri opposition nka ba Mutsinzi, ba Nyabarongo, n'abandi ariko ugasanga murwego rwa politiki harabura abantu bakora nkawe.  N'ubwo mubihe byakurikiye, Musangamfura bamwe bashobora kubona atakiri uwa kera kubera ibibazo bagiranye nawe  ariko jye ndi umuntu uzirikana ubwitange buri wese agira ku kibazo cyabahutu n'abatutsi victims iyo agize icyo akora.
 
  Ibyo byo kwibaza kuri genocide hutu na tutsi kandi twarabirenze kuko twanatangiye debat kumugaragaro tuyigirana na Ibuka n'abandi bafite ubushake muri leta ya FPR. Ushatse wanafungura iki kiganiro kiri kuri radio ijwi ry'amerika kuri iyi link: http://www.radiyoyacuvoa.com/content/a-18-2006-03-20-voa1-93014244/1264139.html . iyo ibintu byageze hariya kandi tukaba turi mubiganiro na leta y'u Rwanda hamwe na Ibuka kandi bikabera kubitangazamakuru by'abanyamerika, nta shyaka na rimwe ryaba iryo mugihugu cyangwa hanze rigomba kudusubiza inyuma kuko ibyo tuvuga bireba ubuzima bw'abanyarwanda hamwe n'abatuye isi. 
Mujye mufata igihe musome inyandiko zasohotse kuri icyo kibazo nk'izo ziri hasi zose buri wese amenye akuya twiyushye kugirango tugere kuri iyo ntambwe.
 
Nk'inyandiko natangaje ejo bundi kuri Madame Jeannette Kagame, ni inyandiko irimo ukuri kwinshi kuri iyo ngingo ya genocide hutu. Iriya nyandiko ni inyandiko ni inyandiko ifite uburemere bukomeye cyane mugitutsi kuko isobanura ko igice kinini cy'abatutsi cyemera genocide hutu. N'ubwo abatutsi bemera genocide hutu mukarere k'iburasirazuba ariko ugomba kumenya ko ibyo ntacyo bitwaye kubahutu bose kuko n'umuhutu wapfirihe ahandi ari victim. Iyaba abahutu babyumvaga bagatiza umurindi muri iyo nzira habaho gutera intambwe ikomeye kuko n'abandi bahutu ibyabo byakumvikana.
Wanabibonye ko kubera iyo nyandiko nasohoye kuri  Jeangnette Kagame bitumye lobby ituma Rudasingwa  ahabwa uruvugiro rutuma RNC nayo ibarirwa mubatutsi bemera genocide hutu selon la communication irimo gukorwa. Ngirango urabizi ko nta   shyaka na rimwe rishobora gukora ryirengagije uriya muhanda wa Tubeho Twese kuko ari ukuri ijana ku ijana. Na none urabibona ko RNC itashoboraga gukomeza gukora politiki  kandi mugitutsi cy'indi bemera genocide hutu nk'uko biri munyandiko ya twakoze kuri Jeannette Kagame. RNC rero ihise ijya munzira yemera genoncide hutu.
Ikibazo gisigaye ni ukumenya itandukaniro rya Rusadasingwa na Mushayidi kubireba abavictimes hutu baturanye mukarere cyangwa bahurira muri politiki ndetse ibyo birazamuka bikagera kukibazo cy'imibanire y'abahutu victims  n'abatutsi victims muri rusange.
Nyakubahwa Minani rero, sinifuza opposition isiga abana bayo inyuma, niyo mpamvu ngutumiye nanone gukomeza ibiganiro watangiye n'ishyaka Banyarwanda.
Kuri iyi ngingo kandi ndagirango nshimire Gasana Anastaze uburyo yitwaye kuri icyo kibazo cya genocide hutu na tutsi. Ndamushimira kandi ko mumateka ye, yagaragaje ko ingoma aretse gukorera atongera kuyisubiraho ( Voir: http://www.therwandan.com/ki/dr-anastase-gasana-akomeje-kwisobanura/ ).
 Nk'uko rero yabikoze aza muri opposition nyarwanda turimo ndetse akaza anashima ukwitanga kwanjye, ndamusaba ko azaguma muri uwo murongo kuko uraboneye.
Kubijyanye n'ishyaka Banyarwanda hamwe n'abakomeje kurisanga ari benshi baba abato cyangwa abasheshe akanguhe, ndabasaba ko bamenya ko bafite responsabilite ikomeye cyane yo gufasha no kumurikira  andi mashyaka hamwe no gukomeza kuba inkingi ya cause ya opposition yose.  Abakitegura gusanga ishyaka Banyarwanda ndabasaba kugira vuba kuko ibihe ni ibi ntabindi kuko amateka arimo arabacira amarenga ko Ishyaka Banyarwanda ari inkingi ikomeye u Rwanda rushyashya ruzagenderaho kandi ibyo turabizi kandi turabyitwararika.
Bitangarijwe I Bruxelles, tariki ya 19/10/2013
RUTAYISIR Boniface
President w'Ishyaka Banyarwanda akaba na President wa Tubeho Twese
Tel:  (32) 488250305
---------------------------------------------------------------------------------
A Kagame excolaborador accusé devant la Haute Cour du génocide rwandais

http://internacional.elpais.com/internacional/2013/10/14/actualidad/1381775923_892328.html 

« Le dossier ouvert devant la Haute Cour sur le génocide Hutu perpétré au Rwanda et au Congo entre 1994 et 2000 par une structure parallèle aux éléments minoritaires dominées par l'État rwandais tutsis , a été réactivé le lundi avec un témoin très proche Le président rwandais Paul Kagame. Théogène Rudasingwa , ancien secrétaire général du Front patriotique rwandais (FPR) , le parti au pouvoir , l'ancien ambassadeur aux États-Unis (1996-1999) et ancien chef de Kagame du personnel (2000-2004) dit "volontairement" devant le juge Fernando Andreu le cadre de la plainte déposée en 2008 contre 40 hauts militaires rwandais …….. »
 








-------------------------------------------------------------------
ITANGAZO
 
Perezida w'Ishyaka Banyarwanda arasaba  Nyakubahwa Madame Jeannette Kagame gushyira mungiro imvugo ye izamuye ubunyarwanda bufasha gukanda aho abantu bababara hose babitewe n'amateka abanyarwanda banyuzemo
 
 
Banyarwanda, Banyarwandakazi, namwe nshuti z'u Rwanda,
 
Nk'uko Ishyaka Banyarwanda mpagarariye ryiyemeje gukora politiki ifite ubwenge  bwo kumenya iyo uva n'iyo ujya mukubaka u Rwanda rwa bose rudaheza n'umwe, kandi ukuri kukaba ariko gushyirwa imbere, ndagirango nsabe abanyarwanda n'abatuye isi kubona ko noneho Madame Jeannette Kagame afashe ubutegetsi kumugaragaro kuko afashe ijambo rigize ishingiro ry'igihugu. 
 
Guhera ubu, Madame Jeannette Kagame ahinduye amateka y'abagore b'abaperezida bayoboye u Rwanda kuko we ahisemo gufata ubutegetsi akagena aho igihugu kigomba kwerekeza kandi akaba ahereye kuguhuriza abayobozi b'igihugu hamwe abasaba kwicara bagatekereza kunzira nshyashya abahaye.
Nubwo uriya mudamu yahura n'igitutu mubihe bizaza bigatuma ahindura imvugo cyangwa se agatinya gukomeza, ariko amenye ko kuri ubu afashe ubutegetsi. Ikibazo rero ni ukumenya niba ari umuntu ushoboye koko kubahiriza ibyo yiyemeje.
 
Ishyaka Banyarwanda ryishimiye ko Jeannette Kagame yemeye gushyira imbere ubunyarwanda bwigishwa n'ishyaka Banyarwanda bukemera no gukanda ibikomere byose by'amateka. Mumagambo ye Jeannette Kagame yavuze ko  "ubunyarwanda buganirwaho kandi bukenewe ari ububafasha kuva mu myumvire igoretse ,ari yo mpamvu kuri we asanga iki ari igihe cyo gukanda n'aho abantu babara babitewe n'amateka Abanyarwanda banyuzemo".
N'ubwo bigaragara ko abo bafatanya b'abahutu (Monique Nsanzabaganwa na Pierre Damien Habumuremyi) bo bashaka kugoreka imvugo ya Jeannette Kagame kubera gushaka kwiterera ivi, ariko Jeannette Kagame yarangije kuvuga kandi imvugo ye irasobanutse. Imvugo ye kandi iraremereye cyane mumateka y'u Rwanda kuko abikoze aterura  100% umurongo w'ishyaka Banyarwanda ryigisha ubunyarwanda rikanakanda n'ibikomere by'amateka abanyarwanda bagize rishyira imbere ikibazo cy'abavictimes bose  biciwe mumateka y'u Rwanda. N'ubwo Jeannette Kagame yagira ukundi abivuga cyangwa akagira abo abyitirira kubera buri wese uri mungoma ya Kagame iyo ashatse kunyuranya nayo bidakunze kumworohera ariko Jeannette Kagame icyo yavuze cyumvikanye ndetse n'aho ahisemo guhagarara  humvikanye. Amateka mashya yanditswe.
 
Muryi iyi gahunda yacu irimo kwitabirwa n'abo kurundi ruhande rwa FPR, turagirango twibutse ko kuva twavuga ikibazo cy'abanyarwanda bose hutu na tutsi bakorewe genocice na système ya MRND na FPR, kuva kera imbere mugihugu muri FPR habayemo kutakivugaho rumwe kuko bamwe bagiye mumurongo wo kudushyigikira ngo kivugwe uko kiri kuko ari ukuri. Habayeho n'abandi nabo bashaka ko cyazinzikwa kubera uruhare babigizemo.
 
Ndetse buri wese aribuka n'umugabo (afatanije n'abandi bari munda y'ingoma) wagerageje gushaka umuti w'icyo kibazo cy'abavictime bose witwa Pasteur Antoine Rutayisire igihe yari vice Presisent wa commission y'ubumwe n'ubwiyunge akaba ari n'umututsi wiciwe se mu myaka ya za 60 ndetse na 1994 akongera akicirwa. Muribuka ko uwo Antoine Rutayisire yaje hanze y'igihugu mu Bubirigi inshuro ebyiri akorana conferences  na Rutayisire Boniface zari zigamije  kubonera umuti ikibazo cy'abahutu biciwe ababo igihe Rutayisire Boniface yari amaze gutangaza ishingwa ry'association ivuga ikibazo cy'abavictimes hutu na tutsi n'abandi. Umwanzuro wavuyemo kubwanyuma ubwo Antoine Rutayisire aheruka n'uko yari yumvikanishije ko bagiye guhambisha mucyubahiro n'abahutu bishwe.  Ariko amakuru yageze ku ishyaka Banyarwanda na Tubeho Twese avuga ko icyo gitekerezo cyakiriwe neza na bamwe mu Rwanda ariko abandi bakabaza ngo bazavuga ko abo bahutu bishwe nande. Kugeza ubu amaso yaheze mukirere harindiriwe umwanzuro wagezweho n'abo ba Antoine Rutayisire hamwe n'abadi tuzi bari mugihugu no hanze  bumva neza ikibazo cy'abantu bose FPR yiciye.
 
Kuba rero Jeannette Kagame afashe ijambo agasaba gushyira mugaciro bagatekereza kuri iki kintu cy'ibikomere abanyarwanda bose bafite kandi akaba atarobanuye amoko,  ni intambwe ikomeye cyane mu mateka y'u Rwanda n'isi. Ibi avuze biri mumurongo wibutsa ko ibibi byakozwe na FPR byose hari abatutsi benshi (bari muri FPR cyangwa batayirimo) batabishyigikiye ndetse benshi muribo  bakaba barabayeho basaba ko ibyo  bintu byajya ahagaragara, bikaba ari nayo mpamvu Rutayisire Boniface na TUBEHO TWESE ASBL babayeho bashyigikiwe n'abatutsi n'abahutu bose bashyira mugaciro  (rwihishwa cyangwa kumugaragaro).
 
Ibi kandi ibi bifashe abanyamahanga batumva ikibazo cy'u Rwanda rimwe na rimwe ugasanga barashaka kurenganya Rutayisire Boniface bamuziza ko avuga ukuri kurega FPR kandi leta zabo zaramenyereye kuyiramya. Abo banyamahanga na za leta zinyuranye zihonga kuri FPR zigashaka kudindiza ikibazo cy'abavictimes hutu na Tutsi bamenye ko ibyo Rutayisire Boniface akora  muri Tubeho Twese n'ishyaka Banyarwanda  ari ibintu bishyigikiwe n'abanyarwanda b'amoko yose mu Rwanda no hanze yacyo. N'ubwo  benshi badafite uruvugiro abandi nabo bagatinya pression y'abo bari kumwe ariko bimenyekane ko abashyigikiye Rutayisire Boniface babarirwa mumoko yose kandi bari hose haba mu gihugu no hanze cyacyo.
 
Kuri iyi ngingo tuboneyeho no gusaba abahutu n'abanyamahanga bafite ubwoba cyangwa ibindi bibazo byo gupfobya iyicwa ry'abahutu ryabayeho mu Rwanda imbere no muri Congo ko aho kubivuga ubigoretse ahubwo wakwicecekera. Na none turasaba ko abantu batagwa mumutego w'injiji z'abicanyi ba FPR zishuka bamwe zikababuza kuvuga ukuri. Kandi turabasaba kwirinda kugwa mumutego w'abakoroni bashaka gukoroniza u  Rwanda mubihe bizaza banyuze Congo bitwaje ko ibyiza byose n'amateka akomeye biva Congo nk'uko bimaze igihe bikoreshwa na bamwe mubabirigi n'abadage n'abandi  muri iyi myaka ya vuba. Abo babirigiri n'abadage n'abandi kandi bakoreshwa na none na ka gatsiko k'abanyamahanga gashyigikiye FPR katigaragaza bigatuma bakoresha imvugo y'ikinyoma igoramye ivuga ko muri Congo habaye genocide hutu naho ibyabaye kubahutu mu Rwanda bikaba ari massacres zidasobanutse.  Abakora ibyo rero bamenye ko ubushinyaguzi, ubujiji n'ubugome kuko isi y'abashyira mugaciro izi ukuri nyakuri kandi isi yose na FPR ubwayo bemera ko mu Rwanda imbere habaye genocide n'ubwo batabyemera muturere twose. Abapfobya iyicwa ry'abahutu mu Rwanda bibagirwa ko nk'ikinyamakuru "Le soir" cyo mu Bubirigi mumyaka ishize cyanditse ko ubwicanyi bwabereye Congo bukomoka kubuhanga bw'ubwicanyi ndengakamere bwabanje gukorwa mu Rwanda n'ingabo za FPR zatsembye abahutu mugihugu. 
Abanyarwanda bagwa mumutego wo gupfobya genocide hutu yabaye imbere mu Rwanda nibikosore bwangu kuko barimo baragwa mumutego w'ikinyoma uzabatamaza kandi bikabaremerera nabi cyane bikomeye mumateka y'u Rwanda n'ubuzima bwabo bwose.
 Kuri iki kibazo turashima abatutsi benshi bavuga ukuri kwa genocide hutu bakarusha ubutwari abahutu bamwe kandi byitwa amateka yabo.
Ikindi nanone twabwira abanyarwanda bose n'abatuye isi n'uko imbere muri FPR bemera genocide hutu yakozwe na FPR mu karere k'i Burasirazuba n'amajyaruguru. Ndetse habaho n'imigirire y'uko uvuze iyo genocide hutu adakomoka aho hantu akenshi FPR n'amacuti yayo bakoresha ubwenge buhanitse bwo kumukoraho pression agahindura imyumvire ntakomeze kubivuga. Ibi byabaye kuri benshi tuzi. Ndetse n'umunyamahanga ugiye gusura ako karere ntibatuma amenya ukuri. Ndetse tumaze kubona ko FPR yemera genocide hutu bakoze mu burasirazuba bw'u Rwanda, byatumye dushaka kuganira n'abatutsi bavuka muri ako karere barimo na Mushayidi Deo kugirango habeho ibiganiro hagati y'abavictimes hutu na tutsi noneho bifashe n'utundi turere twose ariko kubera ben'ubwite ndetse na pression y'abahezanguni ntabwo byashobotse. Bamwe twagejejeho uwo mushinga mumyaka ishize bari hanze no mugihugu imbere muturere twose ndetse babarirwa no muri Ibuka bajya banyuzamo bagashaka ko twakomeza ibiganiro. Twizereko ibihe aho bigeze noneho ibyo biganira biza kubaho kumugaragaro kuko bose bamaze kumenya ukuri twababwiraga.
 
Iki rero cy'imigirire ya FPR kubatuye utundi turere turasaba ko abavictimes b'uturere twose badufasha kugiterekezaho bakadufasha kubona umuti kuko twe tuvugira abatuye u Rwanda bose.
Kubireba genocide hutu yabaye mu burasirazuba bw'u Rwanda, rwose nta mututsi ushyira mugaciro kandi ufite amakuru twigeze twabona ubihakana ndetse tugitangira no kuvuga icyo kintu abatutsi benshi baradushyigikiye cyaneeee bikomeye. Ndetse n'ayo makuru tugitangira kubitangaza yagiye asohoka no mubinyamakuru by'imbere mugihugu ntangorane zibayeho kuko bose bazi ko  iyo genocide hutu yabaye kandi bakaba barayikoze  bagamije kubona aho batuza imiryango y'impunzi z'abatutsi zahoze hanze.  Kuri ubu 90% by'abatutsi batahutse batuye muri ako karere k'i Burasirazuba.  Na Major Furuma Alphonse yarabyitangarije ubwe ko yariyo gahunda ya Kagame ndetse n'umwongereza wigereye aho biciraga abahutu witwa Nick Gordon,   n'ubushakashatsi bwakozwe na Rutayisire Boniface niko bwabisanze. Byumwihariko Rutayisire avugira abavictimes b'uturere twose kubera azi ukuri kuko n'ahatarishwe abahutu benshi ariko bose bazize icyo baricyo, niyo mpamvu avugira abavictimes hutu na tutsi nta kurobanura.
Niba rero Jeannette Kagame atangaje biriya kugirango ateze imbere iyo myumvire kukibazo cy'abavictimes bose, yaba akoze ikintu cy'igitangaza mumateka kuko n'ubundi biriya ari ukuri kuzahoraho kubonwa n'isi ibihe byose u Rwanda ruzabaho.
 
Ikindi nanone n'uko Jeannette Kagame atagomba gusubira inyuma kuko n'ubundi umugabo we Kagame Paul yamaze kujegera ndetse yamaze guhirima ashigaje kurunduka.  Mubihe bishize twabwiye abakunzi ba FPR bose tuti "FPR NO HASI NGO Piiiiii" tumaze kubona ko tuyihiritse dufatanije n'abandi banyarwanda n'abanyamahanga. Bamwe b'injiji batazi kureba aho ibihe bigeze ntibabyumvise ariko muri ibi bihe buri wese amaze kubona ko icyo twamubwiraga twari dufite ukuri ndetse tuzi n'ibirindiriye FPR.
Madame Jeannette Kagame nawe rero niba ari umuntu ureba kure yafata aya mahirwe tumuhaye y'uko aramutse ateje imbere ikibazo cy'abavictimes ntabiheze mumagambo amaze gutangaza byaba ari ibintu byiza. Kuba ingoma y'umugabo  we izahirima bikaba bibi cyane byo arabizi kandi ntabutegetsi buhoraho igihe cyose. Niba koko abagira inama Jeannette Kagame bari mukuri ndetse nawe akaba  ari umuntu ureba kure kugiti cye nibwo bigiye kugaragara kuko ibyo atangaje bitabangikana na gahunda yo gushyigikira abicanyi ba FPR.  Ndetse bibaye ngombwa Jeannette Kagame aramutse atumvikanye na Kagame ashobora guhunga cyangwa bagahangana  kuko anahunze atamara igihe urebye aho ibihe bigeze cyane cyane ko Kagame twamaze kumuhirika. Nabwo kandi nahitamo gutsimbarara kuri Kagame azamenye ko yigize victime ndetse n'abamukikije bose hamwe n'abandi kandi u Rwanda ntirukeneye abavictimes bazira ko bagize nabi bakiri kubutegetsi. Buri wese amenye ko abanyarwanda besnhi Tutsis na Hutu bababajwe cyane na FPR kuburyo umutegetsi agomba kwitonda ntiyirahireho umuriro kubera guhitamo nabi cyangwa kutamenya gusoma ibimenyetso by'imihindukire y'ibihe.
Twifurije Jeannette Kagame kumenya uburemere bw'ikimenyetso cy'amateka amaze gukora tumusabye kwisunga twe abanyarwanda dusanzwe muri uwo murongo kugirango atazawugoramisha bikamugiraho ingaruka zikomeye.
 Bitangarijwe i Bruxelles, tariki ya 11/10/2013
 RUTAYISIRE Boniface
President w'Ishyaka Banyarwanda akaba na President w'association y'abavictimes Hutus na Tutsis n'abandi "TUBEHO TWESE ASBL"
 Tel : (32 488250305)
 Email : infotubeho@yahoo.fr (yahoo.fr)
 
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 

Kwibuka Bifasha Iki Mu Bwiyunge bw'Abanyarwanda

 
Mu gihe Abanyarwanda bitegura kwibuka itsembabwoko n'itsembatsemba
ku nshuro ya 12, hari bamwe babona ko uburyo kwibuka bikorwa bidafasha
mu mugambi w'ubumwe n'ubwiyunge.
 
Mu gihe bivugwa ko hakwiye kwibukwa  itsembabwoko ryakorewe Abatutsi,
hari Abanyarwanda bahagurukiye guharanira kwibuka abantu bose 
bakozweho n'itsembabwoko ryabaye mu Rwanda mu mwaka w'1994. Ku
 ruhande
rumwe, hari abemeza ko itsembabwoko n'itsembatsemba byakorewe Abatutsi,
akaba ari na bo baomba kwibukwa bonyine. Ku rundi ruhande, hari abandi 
basanga ko hari n'Abahutu bakorewe itsembatsemba, cyane cyane ahahoze
ari Byumba na Kibungo. Gusa, aha impaka zisa n'aho zigitangira. 
 
Mu biganiro "Dusangire Ijambo" na "Duhugukire Demokrasi", turabagezaho
ibisobanuro binyuranye by'abantu bahagarariye  impande
 zitandukanye. 
Baratubwira uko babona kwibuka bikwiye gukorwa, abakwiye kwibukwa 
n'icyo byafasha mu mibanire y'abantu bose bumva ko ari Abanyarwanda.  
Turaganira na Bwana Ildefonsi Karengera ushinzwe ibyo kwibuka muri 
Ministeri y'Urubyiruko, Umuco na Siporo mu Rwanda. Turi kumwe kandi 
na Bwana Bonifasi Rutayisire wo mu muryango Tubeho ufite
 icyicaro i 
Brusseli mu Bubiligi, na bwana Philbert Gakwenzire wo mu muryango Ibuka.  
 
Umunyamakuru Etienne Karekezi yaganiye n'abo mu biganiro 
"Dusangire Ijambo" na "Duhugukire Demokrasi" kw'Ijwi ry'Amerika. 
 
Ibyo biganiro byose mushobora kubyumvira mu ntangiriro y'iyi
 Nyandiko
Source: http://www.radiyoyacuvoa.com/content/a-18-2006-03-20-voa1-93014244/1264139.html
.--------------------------------------------
De : TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
Objet : NIMWISANGIRE IKIPI ITSINDA: ISHYAKA BANYARWANDA
Banyarwanda Banyarwandakazi mwese mutuye igihugu mukomoka mu  turere twose tw'u Rwanda  kandi mukaba mukomoka mumateka yose y'u Rwanda, nimureke twisabire abagabo n'abagore babarimo bashyira mugaciro maze muze twiyubakire igihugu.
Twe mu Ishyaka Banyarwanda turi abantu bavuka muturere twose kandi dushyira hamwe maze tukagengwa n'ukuri uko kumeze kandi ntitugire uwo duheza cyangwa turenganya n'iyo yaba yarabaye mungoma zahozeho ariko akaba yaremeye guhinduka.
Amateka arereka buri wese ko muri iyi myaka twebwe mu Ishyaka Banyarwanda  twakoreye igihugu cy'u Rwanda uko bikwiye kuko twagiye dukosora byinshi mumateka y'u Rwanda kugeza ubu.  Icyo twashyize imbere twagiye tukigeraho. Kandi buri wese azirikane ko tutajya duhindaguranya amagambo na gahunda yacu cyangwa umurongo. Iyo tukubwiye ko turi kumwe tuba turi kumwe kugeza kundunduro n'iyo byagenda gute.
Inkuta zose z'amafuti n'akarengane twagiye tuzikubita zikagwa zikatubisa :
-Urukuta rwa genocide ya Kagame rwahezaga abakorewe genocide hutu, twararukubise ruragwa abo mwa Kagame bava muri genocide Rwanda bahungira muri genocide tutsi ariko nayo ntibashaka kuko abayikorewe benshi bemera ko Kagame n'agatsiko ke kakoze genocide hutu na tutsi.
-Abanyarwanda bashakaga gukomeza  kwihisha inyuma ya za extrêmes hutu na tutsi babyita amoko twaberetse ko icyujuje ubwoko ari  « ubwoko Banyarwanda » bwunze ubumwe kandi ushatse kuguma kubututsi bwe n'ubuhutu akabugumaho igihe atabirenganiriza abandi  ariko nanone akibuka ko asangiye ubunyarwanda n'abandi bahisemo ubunyarwanda bwonyine.
-Ababayeho kumpande zombi bihisha muntambara y'icyongereza n'igifaransa bikaba byaradukururiye akaga mumateka kugeza n'ubu katarashira nabyo tumaze kubikubita hasi none bamwe barimo barakwirwa imishwaro abandi bagashwanyuka bagatukana.
-Abihishaga inyuma yo kwishongora bitwaje genocide tutsi, urwo rukuta twararugushije mumateka maze natwe muri TPIR tuhandika amateka dutanga ikirego cya génocide hutu na tutsi maze kirakirwa kuburyo no mumyaka igihumbi uzashaka gukurikirana ibya genocide hutu na tutsi azahasanga ukuri kwanditse mumateka ya TPIR kuko Perezida wa TPIR yanditse adusubiza kandi akongera agatanga ikirego cyacu bwa kabiri kwa procureur wa TPIR kandi ariwe twari twakijejeho by'ibanze.
-Muri politiki ya opposition nyarwanda naho twagushije urukuta rwahabaga rw'abantu batemeraga genocide n'imwe (yaba iy'abahutu cyangwa abatutsi) kuburyo n'abemeraga genocide abenshi bemeraga iy'abatutsi kugahato ka FPR biterera ivi. Kuri ubu ikibazo cy'abavictimes bose niyo mpamvu ya mbere y'ibanze opposition irwanira  kuko twatangije uko kuri kw'abavictimes bose (Hutus Tutsis) kugeza aho gusakara kukaba gusobanurwa hirya no hino ku isi no mu Rwanda.  Mbere dutangira muri opposition, amashyaka yari ariho icyo gihe yaravugaga ngo kurega Kagame ibyaha sibyo bizabahesha ubutegetsi.
-Muri Diplomatie naho tumaze kugaragaza ko Kagame atakiri Perezida w'igihugu  kuko ntaho agipfa kwakirwa, ahubwo agomba kuvaho akaduhereza ubutegetsi tukayobora igihugu neza  (dufatanije n'abanyarwanda bose) ntawe duhonyora kandi nta n'uwo duheza. N'ejo bundi  mu Bwongereza, twe twasabye ko Université yitandukanya na Kagame igihe akoreyo uruzinduko,  kandi Université yarabikoze.  Mbere y'uko Kagame agera mu Bwongereza,  Université ya OXFORD  yatangaje ko ntaho ihuriye n'uruzinduko rwe  kuburyo  ubutegetsi bwa OXFORD bwavuze ko ari abanyeshuri (kagame yaguze n'ubwo bitavugwa) bamutumiye kugiti cyabo.  Kagame yavuye mu Bwongereza ntabutegetsi na bumwe bw'ubwongereza bumwakiriye. Iyo rero ni intsinzi ikomeye ndetse irenze kumutera amagi kw'abanyekongo byaje gukurikira icyo gikorwa cya université cyo kwitandukanya nawe.
-Muribuka ko no muminsi ishize gouvernement ya Kigali ifunga BBC Gahuzamiryango y'i Kigali  intsinzi yabaye iyacu. Murabyibuka ko bayifunze  kubera ko Rutayisire Boniface yayitangarijeho ko imirambo imwe yarohowe mu kiyaga cya Victoria yari iy'abahutu bishwe na FPR ndetse n'aho bayihambye i Bugande hakaba hitwa mu gihutu. Icyo gihe rero gouvernement y'abongereza yasabye Rutayisire Boniface ibimenyetso by'ibyo yavuze maze gouvernement y'ubwongereza isaba Ambassadeur w'abongereza i Kigali gutangaza ko ari Rutayisire Boniface yari ufite ukuri, maze gouvernement ya Kigali irahamwarira ifungura BBC Gahuzamiryango itumva itabona.
-Mubibazo by'impunzi nabyo muribuka ko i Bugande,  Kigali yari yiyemeje gucyura impunzi zose ariko Rutayisire Boniface agahagurukana n'impunzi zimwe bagasobanurira amahanga kuburyo HCR yabihagaritse ikandikira Rutayisire Boniface imusaba ngo ahumurize impunzi ze kwiheba. Kuba HCR isubiza gutyo ni intsinzi itarigeze ibaho mumataka ya opposition. Icyo gihe Minisitiri  MUsoni Protais wari ushinzwe icyo kibazo byamuviriyemo kumuhindurira umwanya bamujyana muri Presidence kugirango birinde igisebo.
Etc.
Banyarwanda, Banyarwandakazi, igihe kirageze ko buri wese yihitiramo gusanga ikipi itsinda ariyo y'ishyaka Banyarwanda maze tugafatanya n'abandi banyarwanda tugashyiraho leta nshyashya.
Ishyaka Banyarwanda muritize ingufu kuko ni amizero y'abanyarwanda bose.
05/06/2013
RUTAYISIRE Boniface
NIMUREKE DUSHYIRE IMBERE IMVUGO N'INGIRO ya TUBEHO TWESE
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
INGINGO REMEZO Z'ISHYAKA BANYARWANDA

1. Urukundo, ubwubahane, n'ubusabane nk'abanyarwanda

2. Ubutabera no kubaka société itagira uwo iheza kandi abantu bose banganyamo amahirwe

3. Gukurikirana ikibazo cy'abakoze génocide bo ku mpande zose, guharanira 
ko bitazongera kubaho, kwibuka bose utarobanuye amoko, gukumira ibyatera génocide.

4. Guharanira ubuzima bwiza, kujijuka, kwita kubanyantege nke no gutega amatwi buri wese

5. Guteza imbere umuco, ubukungu n'ikorabuhanga

6. Amagambo y'ikirangantego cy'ishyaka BANYARWANDA ni 

- URUKUNDO
- UBUTABERA
- ITERAMBERE 
- DEMOKARASI

NB: Ishyaka Banyarwanda ni ishyaka rigamije gushimangira ubutegetsi bwa Republika mu Rwanda hamwe no kuyihesha agaciro.
 
 
 
------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
 
 
 
ITANGAZO: 
 
Banyarwanda, Banyarwandakazi namwe nshuti z'u Rwanda
 
Nk'uko mubyibuka, mumyaka ishize nafatanije n'ishyaka Banyarwanda hamwe n'association y'abavictimes TUBEHO TWESE mpagarariye maze tuzamura ikibazo cy'abavictimes ba Republika ya mbere bishwe  n'ubutegetsi bwa Habyarimana Juvenal kugirango mubavictimes bariho kuri ubu n'abo bagire ijambo.  Turemereanya na buri wese ko bariya bantu nabo bishwe hakoreshejwe imbaraga z'ubutegetsi bwari buriho kandi bwari bushinzwe kubarinda.
 Ibyo bijyanya kandi  n'uko n'abishwe muri 1994 (baba abatutsi cyangwa abahutu n'abandi)  na nyuma y'aho, nabwo hakoreshejwe imbaraga za leta yari iriho kuburyo byombi bifite aho bihuriye. 
Ndetse kubera icyuho cyatanzwe n'iyicwa ry'abo banyapolitiki nabyo biri mubyahaye ingufu ndetse bituma na za genocide hutu na tutsi zabaye mu Rwanda mubihe byakuriye zishoboka. 
Ni ukuvuga ko rero kiriya kibazo kiri mubibazo bigize amateka y'u Rwanda n'abavictimes bose n'ubwo buri kibazo cyose kigomba kugumana urwego kirimo.
 
Ikibazo ariko aho kiri n'uko ukuri kose kutaramenyekana kubireba iyicwa ry'abo bantu ba Republika ya mbere hamwe n'ababirokotse cyangwa abo byagizeho ingaruka bose kuburyo byagize n'ingaruka zikomeye kukarere kose bakomokamo. 
Ikindi gitangaje n'uko havugwa ko abiciwe  bahawe impozamarira bagasinya n'ibipapuro byo kudakurikirana leta yabiciye. Ese koko ibyo nibyo? Ese koko abo bantu bahawe amafaranga angahe ?  Abayafashe bumva ibintu gute muri ibi bihe.  Ababakomokaho batekereza iki ?  Abatemera iyo migirire bakwiriye gukora iki?  Abanyarwanda bandi se bakwiriye gukora iki ko abo banyapolitiki bari babereyeho abanyarwanda bose ? 
Mbese abanyapolitiki bari basangiye ishyaka na bariya banyarwanda biciwe kuki bicecekera nkaho ntaburenganzira bafite kuri icyo kibazo ? Kuki ataribo bafata iya mbere mukubona umuti w'ikibazo abo bagenzi babo  bari bafatanije bazize. Ubundi abantu bafite uburenganzira busesuye kurusha mbere na mbere n'abo bari basangiye politiki n'ubutegetsi ndetse n'abanyarwanda bose byagizeho ingaruka batabarizwa muri iyo miryango nibo ba mbere bakwiriye no gutera ijwi hejuru nk'uko tubikora kuko ikibazo kireba abanyarwanda ntabwo kireba imiryango yabo. Hari n'igihe umunyapolitiki yitangira igihugu kandi umuryango we utabishaka cyangwa utabyitayeho kubera impamvu zinyuranye. Gusaba rero umuntu utari uzi n'ibirimo gukorwa muri ibyo bihe cyangwa wenda runaka w'ubu ukomoka kuri abo bantu akaba adashyigikiye  muri ibi bihe ibyo abo bakera bakoze, kumusaba guhaguruka  ntibikwiriye kuko anahagurutse ashobora kutabikora neza. 
Niba iyo miryango yiciwe yarahawe amafaranga igasinya n'amasezerano yo guceceka, abatabyemera bakoranaga nabo cyangwa bari bafatanije nabo mu ishyaka nibo bakwiriye gufata ijambo.  
 
Ikindi kibazo kirimo n'uko usanga iriya miryango imwe n'imwe ihunga politiki kandi ababo barazize politiki. Ni ikibazo gikomeye cyane rero kuko  imiryango y'abiciwe isa n' itavuga rumwe n'amateka y'abantu babo bishwe.  
Cyokora na none abenshi muri twaganiriye harimo abifuza ko ko ikibazo kivugwa cyane rwose. Turacyakomeje ibiganiro nabo.
 
Kubijyanye n'imyumvire rusange kubandi banyarwanda, hari umunyarwanda wavuze ati gusaba aba bantu guhaguruka ubanza ari ukubagondoza kuko icyo bakuzanira ari ibikorwa bibareba ubwabo bwite cyangwa bikaba ibikorwa bidafasha abanyarwanda kumugaragaro muri rusange.  Niyo mpamvu hakwiriye gutekerezwa uburyo kiriya kibazo kigomba kugira abandi bakivuga kurwego rwa politiki n'abavictimes noneho n'iyo miryango y'abiciwe  ikiyongeraho cyangwa abayo bakaba muri abo bavuga ikibazo. Ndetse uwo munyarwanda yasobanuye ko iyo miryango yiciwe idahuje icyerekezo cy'imyumvire muri  politiki kuko muribo hari ababaye amajyojyi abandi baba MDR power, abandi bigira MRND baranayikama biratinda, etc, kuburyo iyo miryango yubatse kumateka anyuranye. 
Ndetse uwo munyarwanda yatanze igitekerezo ko icyo kibazo gikwiriye gukemurwa nk'uko Ibuka y'abatutsi ibigenza kuko usanga Ibuka ari iy'abatutsi bose muri rusange n'ubwo hari ababivuga ukwabo cyangwa bakabyerekana ukundi. Abahutu rero cyangwa abanyenduga n'aba MDR n'abandi basangiye na Kayibanda ubutegetsi  cyangwa abanyarwanda b'amoko yose muri rusange bakwiriye guhaguruka bakumva icyo kibazo ari icyabo.  Aha rero buri wese yumve ko amarembo afunguwe kandi twizereko hazavamo umusaruro ufasha bose ndetse ukazana ubumwe n'ubwiyunge n'ubutabera mubiciwe n'ababiciye.
 
Nk'uko rero association Tubeho Twese ivugira abavictimes ikaba yarazamuye icyo kibazo, turagirango dusabe ben'ubwite biciwe hamwe nabo bakoranaga cyangwa abari bafatanije ishyaka n'ubutegetsi hamwe n'abandi banyarwanda bose kugirango berure  batubwire abakwiriye kuvugira abo bantu n'uburyo icyo kibazo gikwiriye kuvugwa. 
Aha hantu haragomba ibiganiro kuko uzahaguruka yitwaje ko avuka muri iriya miryango bitazaba bihagije kuko hari n'undi ushobora guhaguruka ati sinemera uburyo ubivugamo cyangwa se aho ubivuga ubiganisha. Ariko nanone ntabwo tuzemera ko habaho icyuho cy'abo bavictimes mumateka y'u Rwanda. 
 
Nanone guhura kwabo bonyine  biciwe  ntabwo byaba bihagije kuko byaba bitagamije gukemura ikibazo mu rwego rwa politiki n'abavictimes muri rusange kugirango he kuzongera kubaho abandi bazira ibintu nk'ibyo mumateka y'u Rwanda.  
 
Nk'uko tumaze igihe tubikora, muri iyi minsi tugiye gukomeza ibiganiro n'abo bantu biciwe hamwe n'abandi banyarwanda bose,  tuzabagezaho uko ibiganiro bigenda bitera intambwe. Ndetse turifuza kuganira n'abashyirwa mumajwi bose kugirango habeho ibisobanuro bihagije he kugira uniganwa ijambo. Icyo twifuza n'ubwiyunge kandi hakaboneka umuti w'ayo mateka akomeye. 
Bitangarijwe i Bruxelles tariki ya 16/10/2013
RUTAYISIRE Boniface
President w'ishyaka Banyarwanda akaba na President w'association y'abavictimes TUBEHO TWESE
Tel (32) 488250305
 
 
 
 
Dans fondationbanyarwanda@yahoogroupes.fr, Mutebutsi Jean <mutebutsi.jean@...> a écrit :
 
Madame Christine,  Bwana Sibomana, n'abandi murimo kuganira kuri iki kibazo. Ndagirango munyemerere nanjye ngire icyo mbabwira kuri iki kibazo gihora kigaruka hano. Njye ibitekerezo byanjye bishingiye kubyo nagiyeho impaka n'abandi banyarwanda b'impande zose kuburyo hari imibonere nakuyemo. Ijambo gukindura ariko murebe uko murisimbuza ayandi kuko ntabwo numva rinoze kuri icyo kibazo.
 
Iyo witegereje neza ikidindiza icyemurwa ry'iki kibazo, usanga rishingiye cyane cyane kukubura ubutwari bw'abantu bakoze muri leta ya Habyarimana yahitanye abo bantu kugirango habeho ubuhamya bwinshi bw'umwimerere bwinshi busobanura uko ibintu byagenze hamwe no kubaho habaho kuganira kukibazo kumpande zose z'abantu kireba.
 
Ikindi kidindiza icyo cyane ni imyitwarire y'abakomoka kuri iriya miryango yiciwe. Iyo witegereje neza usanga ababarimo b'intwari bacibwa integer n'abandi bashaka guhora bubitse imitwe igihe cyose. cyane cyane abakuze nibo usangana ubutwari buke. Abajeune n'abadamu hamwe n'abakuze bake muri abo nabo bagombye gufata iya mbere usanga barindira guhabwa uruhushya n'abo bireba bose kandi ntabwo bijya bibaho muri politiki. Ubundi igikenewe n'uko habamo umwe cyangwa benshi bemera guhaguruka kumugaragaro atarindiriye abandi nibyho byaca umuziro kuri abo bantu bahora bacecetse. Ariko hari n'ikintu gitangaje. Kuki abana baceceka, ba nyina bagaceceka, abazukuru bagaceceka, abakazana n'abakwe bagaceceka, etc, ese bariya bantu ahubwo ntibarozwe hanyuma abanyarwanda ntibabimenye? Ese nibazima?
 
Ikindi kidindiza icyo kibazo ni abanyarwanda batajya baha agaciro kuba umunyapolitiki icyo aricyo. Ubundi ntabwo abanyarwanda bagombye kurindira ko imiryango ya bariya ariyo ivuga ahubwo abanyarwanda muri rusange nibo bagombye gutera ijwi hejuru kuko bari banyaopolitiki bari babereyeho abanyarwanda ntabwo bari babereyeho imiryango yabo. iyo ukora umurimo nk'uriya wo guhagararira abanyarwanda no kubakorera no kubayobora uba uri uw'igihugu ntabwo uba uri uw'umuryango ukomokamo. Ndetse n'imiryango yabariya banyapolitiki iramutse ivuze ikanafata umurongo mubi udafasha icyo kibazo, abanyarwanda bafite uburenganzira bwo kubambura icyo kibazo.
Ariko ntawaduha amateka ya buri muryango muri bariya bantu biciwe maze akaduha no kubura ubutwari bwabo cyangwa akatubwira abafite ubutwari ko byadufasha kumenya aho ibintu bipfira?
 
Ubundi rero iyo baza kuba bubaha abanyarwanda cyangwa bakaba bubaha abantu bishwe, haba haravutse inyeshyamba zirengera ngo zidashira kuko kiriya kibazo kirakomeye cyane kandi cyadindije u Rwanda kuburyo bukomeye.
Abakwe babo nabo ntakigenda nta n'umwe wigeze atekereza gukosora ikibazo cy'imbaraga zatumye iyicwa rishoboka.
Muri make aba bantu bose (iyo groupe yiciwe) ni abo gukomeza gukangurwa nk'uko mbona ba Christine bo muri  Tubeho Twese n'ishyaka Banyarwanda bahora baguraka kuri icyo kibazo ngo kibonerwe umuti n'ubwo bitoroshye.
Ese Christine, wowe n'umukuru wanyu, iyo muganiriye n'abo bantu babasubiza iki? Bababwira ko bafite ngorane ki ngo ko n'abenshi hari n'abibera hanze kuburyo nta n'icyo bagombye gutinya. Ngaho nimukomeze mushyireho akete wazasanza  n'icyo kibazo mugiteje imbere bagafata ijambo nabo.
---------------------------------------------------------------------------- ----------
 
From:Christine<kabe_chris@yahoo.fr> a écrit :
> Banyarubuga,
>
Re: [fondationbanyarwanda] Re: Ikindurwa rya bamwe mu bayobozi ba Repubulika ya mbere.
 
Bwana Sibomana,

Iyo mfubyi wabonye irirana ikiniga ihagaze imbere y'uwagombaga kuyirenganura ntabikore,
ni imwe muri nyinshi zikirira n'ubu. Inyinshi zabayeho zihishe ( kuko abategetsi bafunzwe imiryango yabo igahanwa kabiri).
Aba ni bamwe mu ba victimes twibutsa ko igihe cyo kwivugira no gusaba kurenganurwa cyageze, niba nta ntege babifitiye, batume ishyaka banyarwanda na tubeho yaryo , rizabatumikira.
None se kubona umubyeyi ashorerwa butama, imiryango yose igafungirwa mu ngo nta n'uruhushya rwo kurenga aho ituye ifite,
imitungo igafatirwa, abana ntibige, ababashije kuzamuka gato maneko zikabahora iruhande, urumva iyi mitima kuyomora bitazafata igihe? 
Ubu rero ubwo ntacyo izi mfubyi zikikanga, benshi mubabagize imfubyi bakaba nabo barapfuye, hasigaye ko bashira amanga bakisunga amashyaka aharanira kubavuganira no kubarenganura. Gukomeza kwicecekera siko kwibagirwa.
Ariko turumva ikiniga bagifite aho kiva, benshi bakuriye mu bwoba n'ubwigunge, kandi nkeka ko n'ubu butashize. Ubwo nibura hari abemera kugaragaza ko gutegeka atari icyaha gituma umuntu yicishwa inzara n'ubundi bugome burenze kamere, nimukomeze
mutakambire ubutabera, abakoze aya marorerwa nabo bakidegembya bazabashe guhanwa.
Ukwishyira ukizana ntikuzashoboka, bamwe bahanwa abandi bagasonerwa ibihano.
Naho ipfundo riri.
 
Christine
 
TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr> wrote:
 
COMMUNIQUE DE PRESSE : Le MDR-KAYIBANDA était un système des naïfs, le  MRND-HABYARIMANA était un système des paysans ignorants, le FPR-KAGAME  est un système des idiots. Construisons un nouveau système  politique qui va diriger le Rwanda après chute du FPR en évitant de tomber dans le piège. 
 
Au moment où nous les leaders  Rwandais  de la nouvelle génération  essayent  de construire un nouveau système  politique  qui doit remplacer le FPR au Rwanda, lâanalyse  me conduit dans le sens de remarquer que :
Le système MDR-KAYIBANDA était un système des naïfs
Le système MRND-HABYARIMANA était un système des paysans ignorants
Le système FPR-KAGAME  est un système des idiots (ils ont eu  de moyens énormes mais ils ne savaient pas ce quâils pouvaient faire avec.  Amateka nâamahanga byahaye iyi système ubushobozi bwinshi  cyaneee  ariko iyi système yaranzwe nâubugoryi  ibura ubwenge bwo kuba yakwirinda ibibi cyangwa ngo ibyaze umusaruro ubushobozi ndengakamere  bwâingeri zose yahawe).
A lâheure actuelle, lâidiotie du système  Kagame-FPR  continue à faire des scandales  en disant que le Rwanda  ne veut  pas des avions sans pilote au Congo. 
A lâintérieur du Rwanda, les jeunes Rwandais  vont  être réduits à lâesclavagisme en les faisant travailler 7 mois gratuitement chez leurs  voisins !   Nâoubliez pas que le chômage au Rwanda dépasse 70% de la population active.  Le Rwanda est un état qui a peur de faire lâinventaire des chômeurs  pour ne pas montrer  le chiffre exorbitant des chômeurs.  Ils ont peur aussi de dire combien dâemplois crées  chaque année parce que lâEtat  Rwandais ne fait rien qui aide la population sauf faire la guerre contre les voisins.  
Dans lâhistoire de lâAfrique et du monde entier,  ce système FPR-KAGAME a montré lâidiotie extrême parce que le FPR-Kagame a envahi le Congo sans avoir aucun projet de gestion politique des conséquences  et de bon voisinage de façon que Kagame et ses hommes ont été chassés  par Kabila Père comme  des⦠(dâune manière très très  honteuse).   Ceci montre la différence entre le système FPR-Kagale et le système de Museveni et son parti. NB : ne veut pas dire que je soutien ce que Museveni a fait dans la région  mais ces deux hommes nâont pas le même degré dâintelligence. Ceci montre que le choix dâun leader  par critère de lâintelligence câest très important parce que Kagame va faire payer ses amis à long terme.  Les pays amis du Rwanda  doivent faire attention à ce niveau parce que le Rwanda a encore les problèmes des génocides possibles (selon abirirwa babyigamba ko bashaka gukomeza cyangwa kongera).
Autre idiotie du FPR-Kagame sâest montrée en 1994.  Le système FPR-Kagame a renversé le système des paysans ignorants (qui  est le MRND-Habyarimana).  Le système MRND-Habyarimana  venait de tomber dans le piège de commettre un génocide contre les Tutsis et ce même système avait tué les politiciens de Nduga).  Au lieu de tirer la leçon pour éviter de tomber dans le même piège, le système FPR-Kagame a commis un autre génocide contre les Hutus à lâintérieur du Rwanda et au Congo.  Le système FPR-Kagame  a commis aussi  un autre génocide contre les Congolais.  
Comme lâidiotie de ce système  (FPR-Kagame) nâa pas de limite, après avoir commis le génocide hutu et le génocide congolais,  ils (Kagame, le FPR et leurs amis)  sont allés à lâéchelon international birata cyanee  pour justifier que les crimes  commis par ce système  ne constituent pas des actes de génocide.  Actuellement ce système FPR-Kagame et leurs amis ne veut  pas que les victimes Hutus et les victimes Tutsis collaborent.  Lâannée passé, lâAmbassadeur du Rwanda en Belgique a refusé que je participe à la commémoration des victimes Tutsis organisé par lâEtat Rwandais à Bruxelles en disant que je nâai pas droit parce que je défends et je représente  les victimes Hutus et Tutsis. Vous vous imaginez avoir  une idiotie qui arrive à ce niveau !!!  Est-ce que lâEtat Rwandais peut perdre sâil y a une bonne entente entre ses ressortissants au Rwanda et à lâétranger ?  A cause de lâidiotie, le système FPR-Kagame utilise la méchanceté pour résoudre les problème sans savoir que câest une façon de les aggraver.   
Ce qui est très ridicule encore, ce système FPR-Kagame  et leurs amis aveugles  font croire au monde entier que le Rwanda avance alors que ce nâest pas vrai sauf  les bâtiments  construits à Kigali en utilisant des crédits non remboursés .
Avant dâarriver à la conclusion générale de mon observation que je fais dans le sens de construire un bon système qui remplacera le FPR, je me pose la question sur la chute de  ce système  FPR-Kagame qui nâarrête pas de montrer  de  son idiotie qui détruit  le Rwanda dans tous les domaines.  Est-ce que les intellectuels Rwandais et étrangers qui aident ce système FPR-Kagame nâont pas honte de servir un système très idiot dans lâhistoire de ce monde ?   Est-ce que les gens et les pays qui travaillent pour ce système ou qui collabore avec  ce système, nâont pas honte de travailler avec un Etat Nazi qui a commis des crimes graves plus que des Nazis ?   Est-ce que chaque personne où chaque pays qui aide lâEtat Rwandais,  comprend les conséquences qui peuvent avoir lieu à long terme ?
Fait à Bruxelles, le 08/01/2013
RUTAYISIRE Boniface
Président du Parti Politique Banyarwanda et Président de lâassociation des victimes Hutus,Tutsis et autres "Tubeho Twese ASBL"
Tel (32) 488250305
Email :infotubeho@...
 
 
----------------------------------------------------

--- On Fri, 1/18/13, TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr> wrote:

From: TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
Subject: BAHUTU NAMWE BATUTSI : Ubutumwa bwa Komiseri mu Ishyaka Banyarwanda, Bwana Bimenyimana Celestin)
To:  "GouvBelg" <info@belgium.fgov.be>, "info@barackobama.com" <info@barackobama.com>, "info@cdenv.be" <info@cdenv.be>, "info@ecolo.be" <info@ecolo.be>, "Didier Reynders" <contact.reynders@diplobel.fed.be>, "Pol" <dir@ssgpi.be>, "Elio Di Rupo" <elio@ps.be>, "Hollanda Embassy ugand" <kam@minbuza.nl>, "Ambafrance Londre" <presse.londres-amba@diplomatie.fr>, "press@statehouse.go.ug" <press@statehouse.go.ug>, "embass" <info@gtz.de>, "Premier Ministre Canadien" <pm@pm.gc.ca>, "Desmond Tutu" <info@tutu.org>, "Droit de l'homme genev" <InfoDesk@ohchr.org>, "juif" <dc@JewishFederations.org>, "juif" <info@JewishFederations.org>, "Pol" <info@comitep.be>, "info@tonyblairfaithfoundation.org" <info@tonyblairfaithfoundation.org>, "uk gov" <contactus@communities.gov.uk>, "uk gov" <enquiries@culture.gov.uk>, "uk gov" <FAX9643@dft.gsi.gov.uk>, "uk gov" <scottish.secretary@scotland.gsi.gov.uk>,Date: Friday, January 18, 2013, 10:17 AM
 
BWANA BIMENYIMANA CELESTIN, COMMISSAIRE MU ISHYAKA BANYARWANDA ARABAHANURA. NGUBWO UBUTUMWA BWE:
 
 
De : bimenyimana célestin <cebime@...>

À : "banyarwanda@..." <banyarwanda@...> 

Envoyé le : Mercredi 16 janvier 2013 16h54

Objet : Re: [Banyarwanda] BAHUTU NAMWE BATUTSI Re: DEMANDE D'INTERVENTION D'AUTRE PAYS EN BELGIQUE / La guerre contre Kagame met en danger les Rwandais en Belgique
Uko bizagenda kose abanyarwanda bazagera aho bashyire mugaciro babone ko ntacyo bimaze gushyigikira no gukurikira politike
y'abantu buzuye amaraso y'abana bu rwanda mubiganza byabo. Nemera ntashidikanya ko abanyarwanda bose bazi ko bafashweho bugwate nagatsiko kabicanyi
kiyitirira ko bagatoye kandi ntamuntu muzima wagatora, ahubwo ari ukwiba amajwi kugirango babone ubuhunguro bwibyo bakoze
ntashiti byatinda bya tebuka bazahanirwa amabi bakoze.
Mbibutse ko nabakoze jenocide y'abayahudi nanubu baracyafatwa, nkotanyi namwe nterehamwe mwahekuye u rwanda mugomba kumenya ko ubuhunguro bwanyu ari ntahandi usibye
muri gereza.
Ninde munyarwanda utifuza kuyoborwa nabayobozi yishyiriye ho, agakuraho mugihe ibyo yabasezeranyije atabyubahirije? mukinyarwanda kwica kirazira, ninde munyarwanda warenga
kuri iyo valeur agatora abicanyi kumuhagararira? ntawe bazakomeza batubeshyere ko ari abakuru bigihugu cyacu ariko twebwe tuzi neza ko ari mafia kandi ko inzira zo gusezerera burundu iyo mafia
turiho tuzitegura kandi zigeze kumusozo.
Banyarwana banyarwanda kazi ntabwo muracyererwa ku twiyungaho mu ishyaka banyarwanda imyanya irahari kuri buri munyrwanda wese ushaka kwamagana ikibi akimika democratie iseseyu mu
rwakanyarwanda, ni muze muri benshi dufatanye kandi tuzatsinda.

Bimenyimana Célestin

Commissaire mu Ishyaka Banyarwanada
 
 
 
 
 
 
 
 
From: TUBEHO VictimRwanda 
Sent: Wednesday, January 9, 2013 12:54 PM
Subject: Correc°: Re: [Banyarwanda] L'UNITE DES RWANDAIS ET DES CONGOLAIS Re: MEMOIRE EN DROIT : LE PARTI POLITIQUE BANYARWANDA EST CITE
 
 
L'UNITE DES INTELLECTUELS RWANDAIS ET CONGOLAIS CONSTITUE LA SOLUTION PACIFIQUE DES CONFLITS EN AFRIQUE : CAS DE MONSIEUR PAULIN  KATSUA (ETUDIANT A L'UNIVERSITE DE GOMA)  ET MONSIEUR RUTAYISIRE BONIFACE (HOMME POLITIQUE RWANDAIS)
 
 
Nous remercions Monsieur Paulin KATSUA KIBENDELWA qui réalisé ce travail de fin d'études universitaires.  En citant le texte du communiqué de Rutayisire Boniface, il (Paulin) a contribué fortement à la lutte pacifique de nous les Rwandais qui collaborent  avec les Congolais pour se libérer.
Les Rwandais et les Congolais vont se libérer rapidement si chaque personne continue à faire  son devoir comme Monsieur Katsuva et le Président du Parti Politique Banyarwanda l'ont fait. Nous pensons que les décideurs de la région des grands lacs d'Afrique ne pourront pas ignorer ce texte qui montre l'unité du peuple Rwandais et Congolais.
TUBEHO TWESE ASBL
 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
From: TUBEHO VictimRwanda 
Sent: Thursday, January 3, 2013 3:51 PM
Subject: [Banyarwanda] MEMOIRE EN DROIT : LE PARTI POLITIQUE BANYARWANDA EST CITE
 
 
  
 
Home |
De la responsabilite de l'Etat congolais dans les crimes commis par les groupes armes etrangers: cas des FDLR (Force Democratique pour la Liberation du Rwanda )
par Paulin KATSUVA KIBENDELWA 
Université de Goma - Licencié en droit option droit public interne et international 2008
Dans la categorie: 
Droit et Sciences Politiques > Droit International Public
 
 
 
Extrait :
 
 
SOURCE: http://www.memoireonline.com/10/12/6403/m_De-la-responsabilite-de-l-Etat-congolais-dans-les-crimes-commis-par-les-groupes-armes-etrangers30.html
§2. Voies de sortie
Le 20 janvier 2009, le Président du Parti Politique Banyarwanda à la personne de RUTAYISIRE Boniface et Président de l'association des victimes hutu et tutsis du génocide « Tubeho Twese » et Comité International pour les victimes de la Haine ethnique massacres et génocide, a publié la position de son parti politique à partir de Bruxelles et nous a convaincu par les propos ci-après qui sont aussi notre conviction.
"Suite au problème des FDLR et d'autres groupes armés qui opèrent dans la région de l'Est du Congo, le Parti Politique Banyarwanda informe les
Rwandais et la communauté internationale que la solution basée à la force militaire ne convient pas. Les problèmes de l'Est du Congo doivent être résolus pacifiquement à travers le dialogue et la démocratisation parfaite du Rwanda. La solution militaire cache une volonté de continuer à exterminer la population de la région des grands lacs. La solution militaire peut aggraver, déplacer ou créer d'autres tensions ethniques qui seront considérées comme d'autres bombes qui exploseront dans la région dans le futur. Le problème des FDLR fait partie du « problème Hutu - Tutsi » au Rwanda et dans la région. Le problème des FDLR a un caractère ethnique qui ne peut pas être résolu par une seule partie des Rwandais (c'est-à-dire le gouvernement de Kagame) et des étrangers. Il faut que tous les Rwandais participent au processus pour trouver une solution adéquate à travers le dialogue. Tous les acteurs politiques et les membres de la société civile du Rwanda et du Congo ne doivent pas être ignorés si les deux pays (le Congo et le Rwanda) veulent une paix durable. La clé du problème des FDLR se trouve aussi dans les relations entre les Rwandais et la façon dont le Rwanda est dirigé. Rappelons qu'au Rwanda il n'y a pas de démocratie, l'opposition politique est interdite, la liberté de presse est bafouée, l'armée du FPR a commis des crimes de génocide et les auteurs de ces crimes ne peuvent pas être jugés.
Il faut que la communauté internationale puisse tenir en compte des problèmes internes du Rwanda. Le gouvernement de Kigali dit qu'il a besoin de résoudre les problèmes des FDLR mais ce n'est pas vrai. Le problème des FDLR sert à cacher d'autres problèmes internes du Rwanda tel que la répression faite contre les Tutsis et les Hutus qui réclament la vraie démocratie. Ce problème sert à couvrir les criminels du FPR et empêcher la liberté de presse.
Le Parti Politique Banyarwanda informe la communauté internationale que les responsables du Parti Politique Banyarwanda (en collaboration avec d'autres Rwandais et les amis du Rwanda) vont s'impliquer dans la résolution pacifique de ce problème. Chaque personne doit comprendre que ce n'est pas normal si les Rwandais et les citoyens du monde continuent à rester à l'écart alors que ce problème est à la base de la misère et de l'extermination des peuples de la région des grands lacs.
Toutes les parties en conflit doivent comprendre que ce problème touche à toutes les couches de la population de la région. Les négociations entre l'Etat Rwandais et l'Etat Congolais ne peuvent rien apporter si on ignore le rôle des citoyens de ces deux pays et leurs voisins. Les organisations internationales et les pays occidentaux impliqués dans le processus de paix dans la région des grands lacs d'Afrique doivent écouter les citoyens de ces pays. Toutes les solutions proposées jusqu'à cette date ne correspondent pas à la réalité du problème des FDLR et nous croyons qu'elles peuvent causer d'autres problèmes au lieu de trouver une solution. Le problème des FDLR doit être réétudié en y impliquant tous les citoyens Congolais, Rwandais et les membres des FDLR (ceux qui n'ont pas commis des crimes).
Le Parti Politique Banyarwanda informe l'Etat Rwandais, les FDLR, l'Etat Congolais et la communauté internationale qu'ils sont demandés d'accepter l'implication des citoyens dans le processus de paix dans la région".
A l'issus de la procédure ainsi proposée, nous pouvons maintenant attendre :
1. le rapatriement des FDLR dans leur pays ou les éloigner dans un autre pays que la RDC et ce par le biais de la communauté International ;
2. l'organisation du retour des FDLR par la Communauté Internationale car la RDC est limitée dans sa capacité matérielle à les rapatrier ;
3. l'imposition du dialogue inter rwandais au gouvernement rwandais ;
4. que le gouvernement congolais donne clairement sa position face aux FDLR en parole et en actes car sa position reste encore floue.
Il est demandé aux FDLR d'accepter de livrer à la justice internationale les éléments qui auraient commis les crimes de génocide. Les membres des FDLR qui n'ont pas commis des crimes ont droit d'être actif en
politique et vivre pacifiquement avec d'autres Rwandais si le Rwanda accepte la voie de véritable démocratie qui n'est pas celle de mensonge du FPR d'aujourd'hui26.
 
 
TUBEHO VictimRwanda a écrit :
 
 Re: JAMBONEWS, LEPROPHETE,IWACU:L'homme et la femme de l'année 2012
 
Suite à la nomination de  Rutayisire Boniface comme l'homme de l'année 2012 et Madame Ingabire Victoire comme la  femme de l'année 2012, certains étrangers continuent de nous contacter en réclamant l'article de ce classement rédigé en français ou en anglais.  Cela veut dire que les auteurs doivent assumer leur responsabilité jusqu'au bout.  
 
selon certaines personnes qui nous ont contacté, il parait que ce classement  (qui a été fait par les internautes Rwandais) est sérieux et bien motivé. Beaucoup de médias Rwandais ont  publié ce classement. 
 
Iyi article igihe gutera umutingito nk'uko byagenze kuri sondage yakozwe na Murengerantwari muminsi ishize. Ariko noneho yaburiye he ko nta politiki itagira sondage ?
 
Kwari ukwiganiriza abakunzi bacu ariko ukuri gushirira mubiganiro
TUBEHO TWESE
 
 
SOURCE : IWACU1.COM
 
 
Source :  JAMBONEWS.net :
Gakuru : Rutayisire Boniface lâhomme de lâannee 2012... >>> Rwanda â Belgique : Expulsion dâun Rwandais lors de la 18ième commémoration du génocide
 
 
RASEC : Monsieur Rukundo, en 1994, lâEtat Rwandais, sous lâautorité... >>> Human Rights Watch appelle lâONU à se montrer ferme vis-à-vis du Rwanda
 
Greg Rukundo : Si jâai bien lu, en 1994 le Rwanda siégeait(du moins il... >>> Human Rights Watch appelle lâONU à se montrer ferme vis-à-vis du Rwand
 
 
Source : LE PROPHETE.FR
 
 
Rutayisire Boniface lâhomme de lâannée 2012 et Ingabire victoire femme de lâannée 2012

Muri 2012 baritanze batizigamye bavuganira abatagirakivugira.

Mu rwego rwo gushyigikira ibikorwa bigaragara amashyaka yibumbiye muri opposition nyarwanda amaze kugeraho, buri mwaka hakwiye kujya hatorwa umunyarwanda nâumunyarwandakazi wagaragaje ibikorwa byâintangarugero,agamije gukemura ibibazo byahejeje imbaga yâabanyarwanda bâamoko yose hanze yâu Rwanda.

Mu ntangiriro yâuyu mwaka wa 2013 ndasanga hari abanyarwanda benshi bakwiye ishimwe kubera ubwitange bagaragaje ngo bakemure bimwe mu bibazo bibangamiye igice kinini cyâabanyarwanda. Babiri muri bo bakaba baragaragaje ubutwari kugeza ubu butaragirwa nâundi. Abo bana bâu Rwanda ni bande kandi bakoze iki ?

Ku rwego rwâabategarugori hari Madame Ingabire Umuhoza Victoire(Umuyobozi wa FDU- Inkingi)

Madame Ingabire Umuhoza Victoire akwiye kongera gushimirwa.
Ingabire victoire yagaragaje ubwitange atizigama ubwo yemeraga guhaguruka , agasiga abe bose agataha mu Rwanda kwiyamamariza amatora, nâubwo yari azi neza ko inzira ikiri ndende. Iyo ayatsinda besnhi twari gusezerera ubuhungiro.

Madame Ingabire Victoire amaze kugera mu Rwanda, ntiyirebye we ubwe wenyine cyangwa ngo avugire ishyaka rye ryonyine.Yasuye Urwibutso rwa Jenocide ku Gisozi anahavugira ijambo rikomeye nâubwo atasohoye mu kanwa ke ijambo genocide hutu nkâuko yari amenyereye kubivuga akiri hanze mu mahanga ARIKO YARAGERAGEJE. Yanasuye kandi nâabagororwa muri gereza, anajya kunamira imva ya Nyakwigendera Mbonyumutwa Dominiko ,perezida wa mbere wâagateganyo wâu Rwanda, nâibindi byinshi.

Iyo Madame Ingabire Victoire agenda yisabira amaramuko, yari gucecekeshwa, agahabwa imyanya mu butegetsi maze akareka intambara opposition yatangiye. We ntiyabikoze yakomeje kwamagana akarengane abona kandi benshi birengagiza cyangwa batinya kugaragaza ngo badafungwa cyangwqa bakahasiga ubuzima.

Madame Ingabire Umuhoza Victoire akwiya gushimirwa.

Mu rwego rwâabagabo uza ku mwanya wa mbere ni bwana Rutayisire Boniface Umuyobozi wâishyaka Banyarwanda nâishyirahamwe ryâabavictimes Tubeho twese

Ku mwanya wâabantu bashiritse ubwoba, bagatinyura abandi kandi bakagaragaza ubutwari, Rutayisire Boniface twakongera tukamushimira.

Rutayisire Boniface yashize amanga, agaragaza akarengane igice kinini cyâabanyarwanda bo mu bwoko bwâabahutu bakomeje kugirirwa kugeza ubu bakaba batarenganurwa.

Rutayisire Boniface yanze akarengane nâivangura gakorwa mu kwibuka abana bâu rwanda bavukijwe ubuzima. Nibwo yiyemeje kujya ku Rwibutso rwa jenocide aho rwubatse mu gihugu cyâu Bubiligi akifatanya nâabacitse ku icumu bo mu bwoko bwâabatutsi, kwibuka ababo. Niwe munyarwanda wa mbere wabikoze yemye kandi agaragaza ko nta muntu ugomba kubuza undi kwibuka abe bishwe.

Rutayisire Boniface kandi ntiyahagarariye aho kuko yatanze ikirego mu rukiko mpuzamahanga asaba ko abanyarwanda bâabahutu biciwe ababo na FPR nabo barenganurwa. Icyo gikorwa kandi cyabaye imbarutso yâimpinduka nyinshi.
Yasabye kandi ko ubwicanyi ndengakamere bwakorewe abahutu nabwo bwakurikiranwa nka jenocide kubera uburyo bwakozwemo mu duce twose twâigihugu kandi bugahitana imbaga yâabantu benshi mu Rwanda no hanze yarwo. Ikirego cyarakiriwe hategerejwe irenganurwa.

Bwana Rutayisire Boniface, utaraciwe intege nâabamutwama ngo aceceke, yakomeje gufasha opposition kwiyunga no gushyira imbere nouvelle génération kugirango abe ariyo yumvikanisha ibibazo byâabanyarwanda kuko bigaragara ko izindi générations zaranzwe no kwangiza igihugu.Uyu akaba ari umurongo ukomeye amashyaka amwe namwe yiyemeje gukurikira ndetse bikaba byaritabiriwe nâamwe mu mashyaka mashya ashingwa kuburyo aza ashyigikiye uyu murongo ngenderwaho. Mu gushyira imbere nouvelle génération kandi akaba atari agamije guheza abakuze nâabasheshe akanguhe muri politiki, ahubwo akaba ashaka kubagenera umwanya ngishwanama wâicyubahiro, kuko tubakesha ibyiza byinshi.
Bwana Rutayisire Boniface nawe akwiye ishimwe.

Icyitonderwa

Abandi bantu batavuzwe mu bikorwa bifatika byaranze opposition nyarwanda muri uyu mwaka ushize, si ukubibagirwa, barimo abafite ibikorwa byinshi byiza nyamara hakaba hari aho bahemukiye abanyarwanda mu gihe cyashize kuburyo bagomba kuzabanza gusabira imbabazi.
Hari nâabandi bafasha abanyarwanda mu buryo bunyuranye ariko buri wese azirikane ko abo tuvuga kuri ubu ari abari muri politiki kuko politiki niyo nyirabayazana ya byose.

Mbifurije umwaka mushya muhire

A. Gakuru
SOURCE : IWACU1.COM
 
------------------
 
From: TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
To: Sent: Sunday, January 6, 2013 7:31 PM
Subject: NINDE UZABA PEREZIDA W'ICYUBAHIRO WA REPUBLIKA Y'U RWANDA
 
Banyarwanda, Banyarwandakazi, 
Umuntu udukunda yifurije Rutayisire Boniface umwaka mwiza arangije ariko amwongereraho no kumwibutsa texte yakozwe na Rutayisire Boniface mumwanzuro wa etude yari yakoze ashakisha isura y'ubutegetsi bwanogera u Rwanda. Iyo texte iri hasi ya email ya Byiringiro yitwa: "
 
NINDE UZABA PRESIDENT WA REPUBLIKA Y'U RWANDA NYUMA YA KAGAME ? NINDE UZABA PREMIER MINISTRE KU NGOMA NSHYASHYA ?"
 
Dore extrait y'iyo texte uko ivuga :
 
NYUMA Y'INGOMA YA KAGAME URWANDA RUZATEGEKWA NA PEREZIDA W'ICYUBAHIRO  WA REPUBLIKA HAMWE NA MINISITIRI W'INTEBE  UFITE UBUTEGETSI BWOSE ARIKO UTEGEKANA N'ABADEPITE
 
De : TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
À : "Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr" <Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr>; fondationbanyarwanda <fondationbanyarwanda@yahoogroupes.fr>; banyarwanda <banyarwanda@yahoogroupes.fr>; Udfr Ihamye <udfrihamye@yahoo.fr>; f <rwanda-l@yahoogroups.com>; charles.nyirumulinga <charles.nyirumulinga@ac-grenoble.fr>; ekarekez <ekarekez@voanews.com>; ftwag <ftwag@tiscali.be>; frakunzi <frakunzi@yahoo.fr>; fsomayire <fsomayire@bluewin.ch>; fulni <fulni@hotmail.com>; gahima <gahima@hotmail.com>; himbana.paul <himbana.paul@gmail.com>; ijwiryubumanzi <ijwiryubumanzi@yahoo.fr>; ildeshyaka <ildeshyaka@yahoo.fr>; info <info@fdu-udf.org>; iwacu <iwacu@iwacu1.com>; jmbera <jmbera@hotmail.com>; jmndagi <jmndagi@yahoo.fr>; jhigiro <jhigiro@wnec.edu>; jmhigiro <jmhigiro@hotmail.com>; jngarambe2000 <jngarambe2000@yahoo.fr>; joseph.sebarenzi <joseph.sebarenzi@worldlearning.org>; lavirtus.panafricaine <lavirtus.panafricaine@yahoo.fr>; drmarara <drmarara@yahoo.com>; mevyca <mevyca@yahoo.com>; f_mbk <f_mbk@yahoo.fr>; m.aloys <m.aloys@yahoo.fr>; newskgl-bxl-proprietaire <newskgl-bxl-proprietaire@yahoogroupes.fr>; newskgl-bxl <newskgl-bxl@yahoogroupes.fr>; nkiko.nsengimana <nkiko.nsengimana@bluewin.ch>; odr_dufatanye <odr_dufatanye@yahoo.fr>; paulrusesabagina <paulrusesabagina@yahoo.fr>; pcrwigema2 <pcrwigema2@aol.com>; rbaligira <rbaligira@gmail.com>; riprodhor <riprodhor@hotmail.com>; rwanda--l <rwanda--l@egroups.com>; rwanda_revolution <rwanda_revolution@yahoogroups.com>; sebarenzi <sebarenzi@hotmail.com>; theophilem2001 <theophilem2001@yahoo.fr>; theophilem2007 <theophilem2007@aol.com>; tkwitonda <tkwitonda@live.be>; amiel nkuliza <nkuliami@yahoo.fr>; Eugenie Mukankusi <emukanku@voanews.com>; lusokewilly <lusokewilly@yahoo.com>; Frembo Mbonimana <frembo@wanadoo.fr>; Frédéric Mbonimana <mbonimana.frederic@neuf.fr>; Ismaïl Mbonigaba <ismail.mbonigaba@yahoo.fr>; Mbonigaba Ismaïl <ismbonigaba@yahoo.fr>; rwikaza <rwikaza@yahoo.fr>; shimamungu <shimamungu@gmail.com>; umuseso <umuseso@yahoo.co.uk>; Dusabimana Claver Umuseso <dusclaver@yahoo.fr>; Noel Twagiramungu <twagiranoel@yahoo.fr>; fduinkingi <fduinkingi@yahoo.fr>; Gerard Semushi Karangwa <karangwasemushi_gerard@yahoo.fr>; Christophe Bizimungu <christopher.bizimungu@yahoo.fr>; b <belisesonga@hotmail.com>; jbilly007 <jbilly007@yahoo.fr>; Imbona-Nkubone <Imbona-Nkubone@yahoogroupes.fr>; uRwanda_rwacu <uRwanda_rwacu@yahoogroups.com>; psimberakuri <psimberakuri@yahoo.fr>; PDP <ntaganzwa2001@yahoo.fr>; imberakuri5 <imberakuri5@yahoo.fr>; Isangano-ARRDC ABENEGIHUGU <isangano.arrdc@gmail.com>; "quickaugustin@yahoo.fr" <quickaugustin@yahoo.fr>; "kagomashenge@yahoo.fr" <kagomashenge@yahoo.fr>; "mrp.abasangizi@yahoo.com" <mrp.abasangizi@yahoo.com> 
Envoyé le : Dimanche 28 juillet 2013 21h37
Objet : ELLE PARLE DE REECRITURE DE L'HISTOIRE DU GENOCIDE DES TUTSIS Par Dumas Hélène qui a cité Rutayisire Boniface :  Le FPR est mouvement Nazi
DUMAS HELENE  a utilisé un titre exceptionnel. Dans son titre elle parle des " enjeux d'une «réécriture» de l'histoire du génocide des Tutsi".
 
Nyamara Rutayisire Boniface yarwanye intambara ya politiki ikomeye cyane kurwego mpuzamahanga.  Babanyarwanda barimo Muzehe Sankara (w'imvi nyinshi cyane abantu bose bose bubaha) bashyiraga Rutayisire Boniface kumwanya wa mbere w'abateje imbere opposition nyarwanda ntabwo bibeshye nk'uko amateka agenda abyerekana. Ngaho abajya banegura cyangwa bagaya mujye mubereka ibintu nk'ibi maze turebe niba hari uzajya ahigima ko hatabayeho kwitanga k'uyu munyarwanda Rutayisire Boniface. Ngizo za TPIR yahanditse amateka ya genocide President wa TPIR arasubiza, ngizo za HCR zitajya zisubiza zimwandikira zimusaba ngo nahumurize impunzi ze kwiheba, Kagame araburana na Rutayisire Boniface imbere y'abongereza n'abanyamerika hagatsinda Rutayisire Boniface nk'uko byagenze muri affaire yo gufunga BBC no kuyifungura n'ibindi, Ngizo ingabo nkuru  za USA n'abategetsi ba gouvernement ya USA bafata ibyemezo bakurikije ibyo Rutayisire Boniface abagejejeho nk'uko byagenze muri ya texte yatangajwe na Wikileaks, etc....
 
N'uko abanyarwanda bamwe bashobora kuba indashima ariko turindiriye kuzareba abashyira mugaciro bose umudari bazagenera Rutayisire Boniface kubera kwitanga kwe.
 
TUBEHO TWESE
 
De : TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
À : "Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr" <Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr>; fondationbanyarwanda <fondationbanyarwanda@yahoogroupes.fr>; banyarwanda <banyarwanda@yahoogroupes.fr>; Udfr Ihamye <udfrihamye@yahoo.fr>; f <rwanda-l@yahoogroups.com>; charles.nyirumulinga <charles.nyirumulinga@ac-grenoble.fr>; ekarekez <ekarekez@voanews.com>; ftwag <ftwag@tiscali.be>; frakunzi <frakunzi@yahoo.fr>; fsomayire <fsomayire@bluewin.ch>; fulni <fulni@hotmail.com>; gahima <gahima@hotmail.com>; himbana.paul <himbana.paul@gmail.com>; ijwiryubumanzi <ijwiryubumanzi@yahoo.fr>; ildeshyaka <ildeshyaka@yahoo.fr>; info <info@fdu-udf.org>; iwacu <iwacu@iwacu1.com>; jmbera <jmbera@hotmail.com>; jmndagi <jmndagi@yahoo.fr>; jhigiro <jhigiro@wnec.edu>; jmhigiro <jmhigiro@hotmail.com>; jngarambe2000 <jngarambe2000@yahoo.fr>; joseph.sebarenzi <joseph.sebarenzi@worldlearning.org>; lavirtus.panafricaine <lavirtus.panafricaine@yahoo.fr>; drmarara <drmarara@yahoo.com>; mevyca <mevyca@yahoo.com>; f_mbk <f_mbk@yahoo.fr>; m.aloys <m.aloys@yahoo.fr>; newskgl-bxl-proprietaire <newskgl-bxl-proprietaire@yahoogroupes.fr>; newskgl-bxl <newskgl-bxl@yahoogroupes.fr>; nkiko.nsengimana <nkiko.nsengimana@bluewin.ch>; odr_dufatanye <odr_dufatanye@yahoo.fr>; paulrusesabagina <paulrusesabagina@yahoo.fr>; pcrwigema2 <pcrwigema2@aol.com>; rbaligira <rbaligira@gmail.com>; riprodhor <riprodhor@hotmail.com>; rwanda--l <rwanda--l@egroups.com>; rwanda_revolution <rwanda_revolution@yahoogroups.com>; sebarenzi <sebarenzi@hotmail.com>; theophilem2001 <theophilem2001@yahoo.fr>; theophilem2007 <theophilem2007@aol.com>; tkwitonda <tkwitonda@live.be>; amiel nkuliza <nkuliami@yahoo.fr>; Eugenie Mukankusi <emukanku@voanews.com>; lusokewilly <lusokewilly@yahoo.com>; Frembo Mbonimana <frembo@wanadoo.fr>; Frédéric Mbonimana <mbonimana.frederic@neuf.fr>; Ismaïl Mbonigaba <ismail.mbonigaba@yahoo.fr>; Mbonigaba Ismaïl <ismbonigaba@yahoo.fr>; rwikaza <rwikaza@yahoo.fr>; shimamungu <shimamungu@gmail.com>; umuseso <umuseso@yahoo.co.uk>; Dusabimana Claver Umuseso <dusclaver@yahoo.fr>; Noel Twagiramungu <twagiranoel@yahoo.fr>; fduinkingi <fduinkingi@yahoo.fr>; Gerard Semushi Karangwa <karangwasemushi_gerard@yahoo.fr>; Christophe Bizimungu <christopher.bizimungu@yahoo.fr>; b <belisesonga@hotmail.com>; jbilly007 <jbilly007@yahoo.fr>; Imbona-Nkubone <Imbona-Nkubone@yahoogroupes.fr>; uRwanda_rwacu <uRwanda_rwacu@yahoogroups.com>; psimberakuri <psimberakuri@yahoo.fr>; PDP <ntaganzwa2001@yahoo.fr>; imberakuri5 <imberakuri5@yahoo.fr>; Isangano-ARRDC ABENEGIHUGU <isangano.arrdc@gmail.com>; "quickaugustin@yahoo.fr" <quickaugustin@yahoo.fr>; "kagomashenge@yahoo.fr" <kagomashenge@yahoo.fr>; "mrp.abasangizi@yahoo.com" <mrp.abasangizi@yahoo.com> 
Envoyé le : Dimanche 28 juillet 2013 21h00
Objet : Dumas Hélène a cité Rutayisire Boniface :  Le FPR est mouvement Nazi
 
Mukomeze mutugezeho textes zose zanditswe kubikorwa byose bya Rutayisire Boniface n'ishyaka Banyarwanda na Tubeho Twese maze bidufashe gukorera réaction rimwe. Dushimiye utugejejeho iyi texte yasohowe na Dumas mugitabo.  Hari n'undi mugiraneza muri iyi minshi nawe watugejejeho igitabo  cy'amapaji 472 cyanditswe na ba professeurs barenga barindwi bo muri za universités zinyuranye mucyongereza n'ikidage bakongera bakaguruka kuburyo bukomeye kuri iyi baruwa ya Rutayisire Boniface yandikiye abayahudi bose.  Ikigaragara cyo n'uko iyi baruwa yanditswe na Rutayisire Boniface ari amateka akomeye cyane kuburyo ikomeje gutera ibibazo FPR ndetse hakaba hariho n'imakuru ko iyi baruwa yahinduye byinshi cyane cyane mubwonko bwa groupe yari imenyereye gushyigikira leta ya FPR kuburyo kuri ubu benshi basigaye bahunga FPR n'ibyayo byose.
TUBEHO TWESE
----------------------------------------------------------
 
 
Dumas Hélène a écrit:   "Boniface Rutayisire, «Le FPR est un mouvement juif», Lettre adressée au Premier ministre israélien au nom d'un collectif de victimes Tubeho Twese le 27 août 2009 et publié sur le site www.allvictims.org. Pour preuve ..., le FPR est tour à tour pré-senté comme un mouvement juif et nazi".
14 a-Dumas:Page 14
 
Le texte de Dumas Hélène :
L'auteur s'appuie ici sur une donnée réelle pour nourrir une géopoli-tique de la conspiration. Ensuite, le «complot tutsi» vise à la perted'influence de l'Église et de la religion catholique au Rwanda, auprofit du protestantisme, de l'islam ou dumatérialisme
 
51 . Les Tutsisont ainsi tour à tour présentés comme des suppôts de l'athéisme oudes musulmans prosélytes: «Actuellement avec l'avenue [
 sic
] deKagame et sa clique au pouvoir, bon nombre de Tutsi ont adhéré àl'islam
 
52 .» On le voit, la théorie du complot anglo-saxon permet dedistribuer les épithètes sans craindre lacontradiction.Mais c'est surtout dans les grandes analyses géopolitiques que l'ob-session anglo-saxonne est récurrente. Le Rwanda et son allié ougan-dais, dont Jacques Hogard nous rappelle opportunément le cousinage«ethnique», seraient en réalité des pions stratégiques servant lesintérêts des super-puissances américaine et britannique. Leur objectif principal: affaiblir la France et faire main basse sur les richessesminières du Congo. Que la région des Grands lacs africains soit l'en- jeu derivalités géo-stratégiques entre puissances économiques n'estni une nouveauté ni un secret. Le problème vient de la lecture impo-sée à cette réalité. Pourquoi réduire les luttes d'influence à deuxmondes – anglo-saxon et francophone – sans prendre en compted'autres acteurs comme la Chine par exemple? Cela perturberait lamécanique argumentative. Il estcependant troisième un acteur convoqué dans le grand jeu stratégique de l'Afrique des Grands lacs:
Certes, il y a le petit Rwanda, avec à sa tête Paul Kagamé, l'élève deMuseveni, qui tend à dépasser son maître. Mais on aperçoit derrièrecet acteur de premier plan l'ombre des États-Unis, du Royaume-Uniet, je le crois aussi,d'Israël
 
53.L'entrée de l'État hébreu dans la théorie du complot donne lieu à desdiscours délirants:
Les personnes qui constituent la colonne vertébrale du système decomplot (qui déstabilise le Rwanda et les Rwandais) sont des per-sonnes ayant l'identité juive et ces personnes se trouvent dans les dif-férents pays du monde qui sont en relation avec le Rwanda etl'Afrique 54. Les théories du complot tutsi puisent également aux sources d'unegéopolitique raciale et de la «culture du mensonge».
 
51.Pour une réhabilitation de la mission civilisatrice des Missions catholiques au Rwanda,voir «Le Rwanda doit beaucoup à l'Église» par l'abbé Joseph Ngomanzungu, 32 novembre2008, posté sur divers blogs, en particulier celui de Madeleine Raffin (www.madraffin.centerblog.net) et Gaspard Musabyimana (www.musabyimana.be). On y apprend notamment que l'Églisea apporté l'émancipation aux femmes rwandaises en leur offrant la possibilité de devenir sœurs.
 
52.Yves Habigenza, «Le parallélisme entre peuple "Bantou" et "Nilotique" de l'Afrique»,article publié dans la rubrique «histoire» sur le site www.inshuti.org, visité le 3 juin 2009.53.J. Hogard, «À propos du Rwanda…», art. cit.
 
54.Boniface Rutayisire, «Le FPR est un mouvement juif», Lettre adressée au Premier ministre israélien au nom d'un collectif de victimes Tubeho Twese le 27 août 2009 et publié sur le site www.allvictims.org. Pour preuve du caractère délirant du texte, le FPR est tour à tour pré-senté comme un mouvement juif et nazi.
14 a-Dumas:Page 14
 
 
De : Lu pour vous <memajp2000@yahoo.fr>
Envoyé le : Dimanche 28 juillet 2013 16h28
Objet : [Banyarwanda] Re: Journal IZUBA RIRASHE: RUTAYISIRE Boniface aramagana abata igihe barwana intambara z'indimo baranira kugarurra igifaransa cyaciwe
 

 
Turabaza,
Iki kinyamakuru Izuba rirashe ni ikinyamakuru cyabande ? 
 
----------------------------------------------------------------------
 
Lu pour vous:
 
 
 
RUTAYISIRE BONIFACE YAMAGANYE ABATA IGIHE BARWANA INTAMBARA Z'INDIMI. Iyo ntambara ngo si intambara yabo 
Musomyiwahose - 25/07/2013 à 12:12:24
RUTAYISIRE BONIFACE YAMAGANYE IGIFARANSA KUBARWANIRA KUKIGARURA sintambara yabo.
 
 Mu ibaruwa iri hano hasi yasinywe na Rutayisire Boniface yandikira Perezida w'ubufaransa na Premier Ministre w'ababirigi n'abandi,ni ibaruwa ikomeye cyaneeee izagira n'uruhare runini cyane mumateka y'u Rwanda n'afrika. Iyi baruwa irasaba abafaransa kudashora abanyarwanda muntambara yo kurwanira kugarura igifaransa cyaciwe burundu mu Rwanda. Arasobanura ko kuba cyaraciwe ari ikintu kigaragarira buri wese kuburyo ntakujurira guhari kandi icyo ni ikintu kigaragaza ko abanglosaxons (abongereza n'abandi bagenzi babo) batsinze abavuga igifaransa kuburyo uwakongera gushora abanyarwanda muri iyo ntambara yo kugarura igifaransa ntabwo byaba bihwitse kuko atari intambara y'abanyarwanda. Iyo baruwa iri hasi yanditswe na Rutayisire Boniface irasobanura ko iyo ntambara yaba nta gaciro ifite iramutse ibayeho ndetse nta n'icyo imaze kuko abanyarwanda barababajwe bihagije kuburyo badakeneye izindi ntambara. Iyo baruwa irasaba abafaransa kwirwanira ubwabo kandi bakirinda kubizana mubanyarwanda no muri opposition politique y'abanyarwanda kuko biyicamo ibice. Iyi baruwa n'ubwo wenda itarakorwaho ikiganiro na BBC cyangwa andi maradiyo akomeye kubera ko BBC n'abo benshi akenshi ari ibitangazamakuru bitareba kure ariko iyi ni ibaruwa ikomeye kuko yandikiwe abongereza, abanyamerika n'abafaransa n'abandi hamwe n'abashakashatsi babo n'abandi kuburyo hari amakuru avuga ko birimo kugira ingaruka zikomeye cyane kuri politiki mpuzamahanga no mu karere k'ibiyaga bigari. Nibwo bwa mbere bibayeho hagakorwa igikorwa nk'icyo kuntambara y'ururimo ry'igifaransa n'icyongereza kumugaragaro. Kuba kandi bivuzwe na New generation izayobora u Rwanda mubihe bizaza nabyo ni ikintu gikomeye cyane kuko kizahora kigaruka mubihe binyuranye kuko iriya baruwa irimo ukuri kwambaye ubusa gusaba abo banyamahanga kurambura amaso bakareba ukuri kandi bakumva ko abanyarwanda bakubititse bihagije. Rutayisire Boniface kandi aherutse no gukora igikorwa nk'icyo cyo gukangura abayahudi kuburyo n'ubu bigikomeje gutigisa isi yose kubireba u Rwanda kuko iyo baruwa yandikiye abayahudi ikomeje gusohoka mubitabo hirya no hino bayigarukaho kandi bayijyaho impaka zikomeye. TUBITEGE AMASO -----------
 
 
 
 
 
 
 
 
UGUSHISHOZA KU ISHYAKA BANYARWANDA GUKOMEJE KUBYARA UMUSARURO UFASHA ABANYARWANDA BOSE ARIKO ABANYARWANDA BOSE BAGOMBA GU
 
 
 
From Forum DHR Message 19546, 2665 membres rwandais et
étrangers De :  Nikozitambirwa <
nikozitambirwa@y...>
Date :  Jeudi 28, Avril 2005 
10:25 Objet :  Génocides commis par l'APR/FPR
à Byumba,
  Umutara, Kibungo, Bugesera
  et
  au CONGO   Le génocide des musulmans de
Srebrenica n'a pas été reconnu par une quelconque
résolution du Conseil de Sécurité des Nations-Unies;
il a été constaté par le juge (voir décision
du TPIY du 2 août 2001 reconnaissant l'accusation de
génocide à l'encontre du général Kristc pour le
massacre d'un grand nombre d'hommes musulmans à
Srebrenica entre le 11 juillet et le 1er novembre
1995).  Cette décision du TPIY est conforme au droit.
Elle peut, et partant, doit, faire jurisprudence.  Si
le Tribunal Pénal International pour le Rwanda (TPIR)
siégeant à Arusha  faisait correctement son travail,
il jugerait les criminels de l'APR/FPR et, à
l'instar du TPIY siégeant à La Haye, constaterait le
génocide (car il s'agit bien d'un génocide) commis
par Paul Kagame et son APR/FPR contre les popualtions
  hutu de Byumba, Umutara,
  Kibungo, Bugesera, entre le 1er janvier et le 31 décembre
1994.  Le juge n'a pas besoin d'une résolution
du Conseil des Nations Unies allant dans le même sens pour
constater ce génocide. Une telle résolution ne figure pas
parmi les éléments constitutifs du génocide tels que
définis par la Convention Internationale réprimant ce
crime. Il faut (et il suffit) que les éléments matériel
et intentionnel soient réunis pour qu'il y ait
génocide.  1. L'élément matériel de
l'infraction de génocide est facile à établir. Les
massacres à grande échelle des populations civiles hutu en
raison de leur seule appartenance à l'ethnie (réelle
ou supposée) hutu ont eu lieu et ce ne sont pas les preuves
qui manquent.  2. Toutefois, il ne suffit pas
d'établir l'élément matériel de
l'infraction, encore faut-il aussi apporter la
preuve de
  l'élément intentionnel (l'intention de
détruire un groupe humain, en tout ou en partie, en
l'occurrence la population hutu).  Quelle était
l'intention de Paul Kagame et de ses hommes quand il a
donné à ceux-ci l'ordre de massacrer les Hutus des
zones qu'il venait de conquérir?  A cet égard, ma
position a toujours été la suivante (et le jugement KRSTIC
me conforte dans mon opinion):  Si ce que le Major
Alphonse Furuma a écrit à ce sujet est vrai (il incombe à
l'accusation d'en fournir les éléments de preuve),
il s'agit bien d'un génocide.  A toutes fins
utiles, je te rappelle que le Major Alphonse Furuma a écrit
ce qui suit:  "From the time Arusha Peace
Agreement was being negotiated up to as late as 1996, you
carried out a deliberate policy of using all means possible
to reduce the Hutu Population in the Umutara,
  Kibungo and
  Bugesera regions.  These areas were deliberately
resettled by old caseload returnees from Uganda, Tanzania
and Burundi respectively. Families of many top RPF/RPA
leaders are among those who were resettled in this
manner."  
http://rwandanet.tripod.com/furuma.html%C2%A0
Si comme le dit le Major Alphonse Furuma (et comme je le
crois), Paul Kagame a donné l'ordre à ses troupes de
réduire par tous les moyens possibles les populations
hutu de Umutara, Kibungo et Bugesera, dans le but de pouvoir
y installer les réfugiés rapatriés d'Uganda,
l'intention de détruire un groupe humain (en tout ou
partie) est établie. Il y a donc génocide. A la
lumière du jugement KRSTIC, il n'est pas possible
d'arriver à une autre conclusion.  Le même
raisonnement peut être
  tenu à l'égard
  des
  massacres des réfugiés hutu dans l'Est du Congo.
 Pour ces derniers massacres, même la Commission du
Conseil de Sécurité des Nations Unies qui avait été
chargée de mener une enquête à ce sujet a conclu que des
actes de génocide (ou pouvant être qualifiés tels)
avaient été commis.  Ci-après la LETTRE DATÉE DU 29
JUIN 1998, ADRESSÉE AU PRÉSIDENT DU CONSEIL DE SÉCURITÉ
PAR LE SECRÉTAIRE GÉNÉRAL. Il résulte clairement de
cette lettre que:  "les tueries auxquelles se sont
livrés l'AFDL et ses alliés, y compris des éléments
de l'Armée patriotique rwandaise, constituent des
crimes contre l'humanité, tout comme le déni d'une
assistance humanitaire aux réfugiés rwandais hutus. Les
membres de l'Équipe pensent que certains des meurtres
peuvent constituer des actes de génocide, selon
l'intention qui les motivait, et ils demandent que
  ces crimes et leurs
  motifs fassent l'objet d'une enquête plus
poussée."  Bonne lecture et bonne journée. 
************************** Abatabizi bicwa no kutabimenya.
NIKOZITAMBIRWA, 28-04-2005. (ILDEPHONSE MURAYI) Juriste
---------------------------------------------- Conseil de
sécurité Distr.  
---------------------------------------------------------------------------------
  --- On Sun, 4/22/12, TUBEHO
VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr> wrote:
From: TUBEHO VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr>
Subject: DORE UKO GENOCIDE YAKOREWE ABAHUTU BYUMBA,KIBUNGO
NA KIGALI NGARI Date: Sunday, April 22,
  2012, 4:07
  PM       From Forum DHR Message 19546, 2665
membres rwandais et étrangers De : 
Nikozitambirwa <
nikozitambirwa@y...>
Date :  Jeudi 28, Avril 2005 
10:25 Objet :  Génocides commis par l'APR/FPR
à Byumba, Umutara, Kibungo, Bugesera et au CONGO   Le
génocide des musulmans de Srebrenica n'a pas été
reconnu par une quelconque résolution du Conseil de
Sécurité des Nations-Unies; il a été constaté par
le juge (voir décision du TPIY du 2 août 2001
reconnaissant l'accusation de génocide à
l'encontre du général Kristc pour le massacre d'un
grand nombre d'hommes musulmans à Srebrenica entre le
11 juillet et le 1er novembre 1995). 
  Cette décision du TPIY est
  conforme
  au droit. Elle peut, et partant, doit, faire
jurisprudence.  Si le Tribunal Pénal International
pour le Rwanda (TPIR) siégeant à Arusha  faisait
correctement son travail, il jugerait les criminels de
l'APR/FPR et, à l'instar du TPIY siégeant à La
Haye, constaterait le génocide (car il s'agit bien
d'un génocide) commis par Paul Kagame et son APR/FPR
contre les popualtions hutu de Byumba, Umutara, Kibungo,
Bugesera, entre le 1er janvier et le 31 décembre 1994.
 Le juge n'a pas besoin d'une résolution du
Conseil des Nations Unies allant dans le même sens pour
constater ce génocide. Une telle résolution ne figure pas
parmi les éléments constitutifs du génocide tels que
définis par la Convention Internationale réprimant ce
crime. Il faut (et il suffit) que les éléments matériel
et intentionnel soient réunis pour qu'il y ait
génocide.
   1. L'élément
  matériel de l'infraction de génocide est facile à
établir. Les massacres à grande échelle des populations
civiles hutu en raison de leur seule appartenance à
l'ethnie (réelle ou supposée) hutu ont eu lieu et ce
ne sont pas les preuves qui manquent.  2. Toutefois, il
ne suffit pas d'établir l'élément matériel de
l'infraction, encore faut-il aussi apporter la
preuve de l'élément intentionnel (l'intention
de détruire un groupe humain, en tout ou en partie, en
l'occurrence la population hutu).  Quelle était
l'intention de Paul Kagame et de ses hommes quand il a
donné à ceux-ci l'ordre de massacrer les Hutus des
zones qu'il venait de conquérir?  A cet égard, ma
position a toujours été la suivante (et le jugement KRSTIC
me conforte dans mon opinion):  Si ce que le Major
Alphonse Furuma a écrit à ce sujet est vrai
  (il incombe à
  l'accusation d'en fournir les éléments de
preuve), il s'agit bien d'un génocide.  A
toutes fins utiles, je te rappelle que le Major Alphonse
Furuma a écrit ce qui suit:  "From the time
Arusha Peace Agreement was being negotiated up to as late as
1996, you carried out a deliberate policy of using all means
possible to reduce the Hutu Population in the Umutara,
Kibungo and Bugesera regions.  These areas were
deliberately resettled by old caseload returnees from
Uganda, Tanzania and Burundi respectively. Families of many
top RPF/RPA leaders are among those who were resettled in
this manner."  
http://rwandanet.tripod.com/furuma.html%C2%A0
Si comme le dit le Major Alphonse Furuma (et comme je le
crois), Paul Kagame a donné l'ordre à ses troupes de
réduire par tous
  les moyens
  possibles les populations hutu de Umutara, Kibungo et
Bugesera, dans le but de pouvoir y installer les réfugiés
rapatriés d'Uganda, l'intention de détruire un
groupe humain (en tout ou partie) est établie. Il y a
donc génocide. A la lumière du jugement KRSTIC, il
n'est pas possible d'arriver à une autre
conclusion.  Le même raisonnement peut être tenu à
l'égard des massacres des réfugiés hutu dans
l'Est du Congo.  Pour ces derniers massacres, même
la Commission du Conseil de Sécurité des Nations Unies qui
avait été chargée de mener une enquête à ce sujet a
conclu que des actes de génocide (ou pouvant être
qualifiés tels) avaient été commis.  Ci-après la
LETTRE DATÉE DU 29 JUIN 1998, ADRESSÉE AU PRÉSIDENT DU
CONSEIL DE SÉCURITÉ PAR LE SECRÉTAIRE GÉNÉRAL. Il
résulte clairement de cette lettre que:
   "les tueries auxquelles
  se sont livrés l'AFDL et ses alliés, y compris des
éléments de l'Armée patriotique rwandaise,
constituent des crimes contre l'humanité, tout comme le
déni d'une assistance humanitaire aux réfugiés
rwandais hutus. Les membres de l'Équipe pensent que
certains des meurtres peuvent constituer des actes de
génocide, selon l'intention qui les motivait, et ils
demandent que ces crimes et leurs motifs fassent l'objet
d'une enquête plus poussée."  Bonne lecture
et bonne journée.  **************************
Abatabizi bicwa no kutabimenya. NIKOZITAMBIRWA, 28-04-2005.
(ILDEPHONSE MURAYI) Juriste
---------------------------------------------- Conseil de
sécurité Distr.     DOCUMENT II: GENOCIDE
YAKOREWE ABAHUTU BYUMBA,KIBUNGO NA KIGALI NGARI Uko byagiye
bigendekera buri wese urabibona hano
  muri suite ya tableau: NB1: Nkuko
  byavuzwe mbere, hari uburyo bundi spécial bwakoreshejwe
mukumaraho bwangu abahutu  b'i Kibungo, Umutara
Bugesera aribwo bwo gufunga imipaka n'amayira yose asohoka
noneho abaturage bakagumamo aho hagati bakabahindira
mumashyamba, mubihuru, mubishanga n'ahandi, ahari ibikorwa
abaturage bakeneye by'amavuriro n'isoko hashyirwa ibigo
(camps) byicirwamo umuhutu wese uje agana ibyo bikorwa
by'amavuriro.   Nanone umuhutu wishwe akicwa nabi
kumugaragaro ngo n'abandi bahutu babimenye be kuza kwivuza
batinye kwicwa maze bashirire iyo bihishe. Byatumye
abaturage b'abahutu batinya kwegera  amavuriro
kuko FPR yabaga yararishyize  iruhande ibigo
by'abasirikare hamwe n'ibigo (camps de
transit)  biciramo abahutu. Ahari ivuriro hose
usanga hari n'ikigo cyo kwiciramo abahutu cyangwa ubundi
buryo bwo kubarundanya (camps de  
  transit)  nka
  Gahini  bakajyanwa kwicirwa ahandi.  Benshi
bamaze igihe bativuza bagapfa bishwe gutyo  n'abo
bicanyi bakoresheje uburyo buhanitse cyane bwo kubatsemba
vuba,  kubera uwajyaga  kwivuza ntiyagarukaga. Ni
gutyo umugabo w'i Kiyenzi w'umusaza w'imyaka igera
hafi kuri  80 witwa Sebashi na nagutyo Murasira
n'abandi  n'abandi b'inzirakarengane bishwe
gutyo. Hari n'abandi bishwe kubundi buryo tutanditse hano
bizagira igihe cyabyo. Kugirango abaturage barusheho gushira
vuba hakoreshejwe no kohereza  ibitero
b'abatutsi  n'abasirikare bo kujya guhiga no
kwicira abahutu  iwabo kumisozi  iyo bari. 2.
Amazina yose y'abishwe b'i Kiyenzi ntabwo agaragara muri
iyo tableau turacyabikoraho kuko mbere yo kwandika umuntu
bigomba kuba ari ukuri nyako bigatwara n'igihe cyo
kubisuzuma.  Mbere
  y'uko abaturage
  b'abatutsi bagaba igitero babanzaga kugirana inama yo
kugitegura, bagahabwa n'amabwiriza n'umutegetsi uri hafi
cyangwa umusirikare uko biri bugende. Aho basangaga ibintu
barabisahuraga.  Kugaba igitero abatutsi babyitaga ko
bagiye « gufuya abahutu » n'uwicwaga
baravugaga ngo bamufuye,  ni ukuvuga „fouiller les
bahutu"=guhiga abahutu ku misozi hose mumazu no hanze
ntihagire ukwisoba. Nta mirwano yari ikiri mu karere kuko
imirwano muri ako gace itigeze irenza icyumweru. Ndetse bisa
n'aho nta mirwano yahabaye.  Abasirikare ba ex FAR
n'interahamwe bahaciye biruka bahunga n'inkotanyi ziruka
zijya gufata utundi turere.  Abaturage b'i Kiyenzi
b'abahutu nta wigeze atunga intwaro ya gisirikare kuko
cyari igiturage gisanzwe cy'abantu bicecekeye. Ku iyicwa
ry'abahutu, abahutu bahigwaga n'abatutsi, abafite  
imbaraga
  bafashwe  bagashorerwa
  bakajyanwa kwicwa. Abenshi mubahutu bacirwaga aho
bari  cyangwa bakicirwa  mu nzira,  abandi
bahutu bakajyanwa i Gahini kuzirikwa, gupakirwa imodoka
z'abasirikare, gukubitwa agafuni no gutwikwa. Abarikare
b'inkotanyi  bari bakambitse hafi ya camps
barundagamo abahutu bo guhambirwa no gutwikwa. Ubutegetsi
bwa komini bwari bwarimutse bukorera by'agateganyo i
Gahini mumazu y'ivuriro ry'ibimuga bitaga ngo ni kwa
„Haridingi" ibyo ntibyabuzaga no kugera Karubamba aho
bwari busanzwe.  Aho ubutegetsi bwa komini bwakoreraga
ni muri metero zitagera ku ijana uvuye ku ibarizo rya Kabera
bari barahinduye ikigo barundamo abahutu bagiye
kwicwa.   Abasirikare ba F.P.R bakwiraga
mugiturage  bavuye  aho  bari
bakambitse kuri CERAI  i Rwinkuba mubirometo bitarenga
bitatu uvuye i Kiyenzi. Abandi basirikare ba F.P.R bavaga
  i Gahini. Mu
  ivuriro ry'i Gahini havuragamo umusirikare
w'umudogiteri. Igitero cy'abatutsi b'i Kiyenzi
cyajyaga guhiga abahutu cyari kigizwe na Uzabakiriho bita
Ruveve, Mukarusanga,   Gakuba, Swaldi, Madalina,
Mukangarambe, Nzaramba, n'abandi babaga bitwaje imihini
n'impiri n'amasuka y'amafuni.  Kuri abo
hiyongeraho n'abatutsi bavuye i Bugande benshi barimo
Rukundakuvuga, Saveri, Rubyogo, Bahizi, Damascène, Mazesi
wari ushinzwe umutekano, Fred, Mukesha wari responsable wa
cellule, Lubereti utuye mubya Niyitegeka,  umugabo
wavuye i Bugande warongoye Kabarenzi, n'abandi.  I
Gahini aho bagemuraga abahutu bo kwicwa bahitaga ku iseta.
Mugorukeye nawe yaje kwiyongereyeho nyuma kuri iyo kipi
y'abicanyi.  Mu turere twose muri kariya gace ka
Byumba, Umutara, Kibungo na Bugesera hari „camps de
concentration" ni ukuvuga ikigo  babanzaga kurundamo
abahutu
  mbere yo
  kwicwa. Muhahegereye  hari Gahini, Kiramuruzi,
Mukarange, Kayonza n'ahandi. Abahutu bishwe bajyaga
gutwikirwa i Gabiro, Ryamanyoni, muri parc y'Akagera,
Nasho, aho bita La rwandaise, Zaza n'ahandi henshi. 
Nk'aho barundaga abahutu i Mukarange haguyemo umugabo wa
Agnès uvuka i Kiyenzi ariko utuye i Murambi. Amakuru
yaramenyekanye hose ko abahutu bashize, ahasigaye bamwe
barahunga, abandi bajya babona ikuvunge cy'abatutsi
bagabye igitero bakajya kwihisha. Ikindi kigomba gusubirwamo
cyagaragaye ni uko abatutsi bo ku murenge wa Kiyenzi biciwe
kure y'i Kiyenzi aho bari bahungiye kubirometero bigera
mu icumi hirya no hino hari insengerero na kiriziya.
Abaturage b'abahutu b'i Kiyenzi bagize uruhare mu
bwicanyi ni  bake cyane kuko abatutsi biciwe kumurenge
wabo wa Kiyenzi bari bake cyane kuburyo ari umwe n'umwe.
Abatutsi (umwe umwe wiciwe i Kiyenzi)  yishwe
  cyane cyane
  n'abanyakinyinya bateraga bari kumwe
n'interahamwe  kuko begereye aho abasirikare n'
interahamwe ziva kwa Gatete muri Murambi, zacaga zihunga
inkotanyi.  Abahutu b'i Kiyenzi nta bwicanyi
budasanzwe bagiyemo.  Ibi nabiboneye gihamya kuko mu
iyicwa ry'abatutsi, igitero cy'abahutu cyateye kwa
Mwumvaneza François kikongera kigatera no kwa Kamirindi
kikica Tereziya nta banyakiyenzi benshi bari barimo. 
Ibi ariko ntibyabujije nyuma abahutu   b'i Kiyenzi
kwicwa n'abatutsi ari benshi cyane kuburyo bashize bazira
ubusa. Bishwe bazira ko ari abahutu. Igitangaje ni uko mu
ikinamayobera bita gacaca bigaragara ko rigamije kumara
n'abo batari bashoboye kwica, umuhutu ntagira ijambo ryo
kuvuga abe bishwe, ndetse n'umuhutu ubarimo wakosheje
(wicanye)  abatutsi baramugurira ngo avuge amazina
menshi y'abahutu batagiye mu bwicanyi kugingo babone icyo
bandika
  kuri runaka
  w'umuhutu ukiriho cyangwa wishwe n'abatutsi. Ibi bikaba
bigaragaza indi migambi yo kumara abasigaye no kongera kwica
bwa kabiri abapfu bishwe murwego rwo kumara ababo bose. Ibyo
bikaba ari ukongera kumwica bwa kabiri kuko kuba yarishwe
ari umwere azira ubuhutu akongeraho no kwitwa umunyamafuti
atakiriho ni ubundi bwicanyi bwo kwica abe basigaye.
Abicanyi barakomeye mu karere ka Mutara, Kibungo Byumba, na
Bugesera n'ahandi barashyigikiwe. Jye sinari nziko isi
yubatse kubwicanyi gusa n'agahinda ko kumva utizeye
kubaho. Iri jambo umuturage waho azarikubwira ko kuri we isi
itabaho ahubwo habaho abantu b'ibirura n'inyamaswa
zibica zishyigikiye n'ababica. Isi aho kuzura abantu
yuzuye inyamaswa n'ibirura bigamije kwica no kurenganya.
Umuntu yicwa imyaka n'imyaka mu isi utagira uwo utakira
n'umwe. Imfubyi z'abahutu nazo zifite ibibazo bikomeye
cyane ntiziga ndetse
  n'ibibazo ni byinshi
  kuko nta miryango ibavuganira nk'abarokotse b'abatutsi
uko bigenda. Hari indi ngorane y'uko abarokotse
b'abatutsi bashatse kuvuga ukuri bavugira abahutu barebwa
nabi bakitwa interahamwe  kubera ubutabera budashoboka.
Kubijyana n'ubucamanza nta kizere na gito umuhutu afite
muri kariya karere kuko abaturage bagerageje kurega cyangwa
kubaza iby'abantu babo bishwe,  barabafunze abandi
barabica. Nimuri urwo rwego umugabo witwa Kayinamura
washakanye na Mukarugina afunze. Yashatse kuvuga muri gacaca
abatutsi bishe hamwe  n'abasirikare bishe abahutu
arafungwa. Umutegarugori witwa Nyirabahire yashatse kubaza
abantu be bishwe n'abatutsi  baramuzibisha araceceka.
Buri muturage muri kariya karere umutima we urahambiriye
cyane urenda guturika ariko ntashobora kugira ubucamanza nta
n'uwo ashobora kuririra cyangwa kuganyira abe. NB: Kuri
ubu
  buhamya hariyongeraho ko jyewe
  Rutayisire Boniface ngiye kumara imyaka icumi n'indi
ngerageza gutabariza aba bantu  ariko igitangaje
ntawe ubyumva.  Namenyesheje za Ambassade nyinshi
harimo n'iya USA mu Rwanda mu 1994 mbonana n'ushinzwe
amakuru Lee Woodyear wakoreraga kuri Ambassade ya USA, 
n'abonanye n'abandi ba diplomates ba USA bakuru mu
izindi ambassade  zayo mu Burayi  hamwe
n'abandi benshi ariko n'ubu ntacyo ndabona
bihindura.   Nahuruje ishami rya ONU muri
1994 rishinzwe Droit de l'homme ry'i Génève
ryakoreraga i Kigali haza section  ishinzwe abana
isura abaturage b'i Kiyenzi rimwe ariko sinamenye
ibyakurikiye.  Natanze inyandiko mubinyamakuru, ahubwo
amakuru amwe akangwa mu matwi avuga ko ubwo bwicanyi
bwakorewe abahutu b'i Kibungo  harimo abanyamahanga
  babutegura bakanakurikirana uko bugenda 
  hakabamo n'abatanze technologie y'uko batwika imirambo
y'abahutu igakongoka igashira.  By'umwihariko
nabwiye umugabo Alexandre Castania wari uhagarariye
uburenganzira bw'ikiremwamuntu  i Kibungo ONU
ndetse  nanamushyikirije inyandiko ko tubona
ibibera i Kibungo icyo gihe  muri za 1994 ari genocide
irimo gukorerwa abahutu  ntabwo twamenye uko byaje
kugenda.  Ibyo byose nabikoze mba i Kigali ndi
umukozi mukuru muri société.   Guvernement
y'Ububirigi hamwe n'izindi guvernement z'ibihugu
by'uburayi   nk'ubwongereza n'izindi
zari zihagarariwe cyane mumiryango myinshi mu Rwanda kandi
zirimo kubona ibihabera. None dusabye ibihugu nka Leta zunze
ubumwe z'Amerika, Ububirigi, UK,
Hollande  n'ibyo bihugu bindi byose byari bihari
cyangwa bigihari hamwe na za groupes
  zikomeye  nk'iya  aba
  juifs    yari ihari ikanahakomera  mu Rwanda
rwa nyuma ya 1994 n'ubu ikaba ikomeye ko abo bose hamwe
bafata iya mbere yo kurenganura abaturage bose barenganye
niba icyo gihe batarasobanukiwe ibyariho bikorwa. 
Kandi turasaba ko abakomeza gushyigikira akarengane
bagahagarika  kuko turashize pe. Imyaka icumi
irashize isi irimo gusa n'aho itagira igihugu na kimwe
kigira ubucamanza. Ese isi y'ubu ni ishyamba rituwe
n'inyamaswa zitwa abantu zibereyeho kwicana no
gushyigikira abicana gusa ? Uretse n'umuturage w'i
Kiyenzi no mukarere, ubu jyewe umbajije ko hari igihugu
kigira ubucamanza nyabwo ku isi nakubwira ko ntacyo kuko nta
na kimwe kigeze gishaka kutwumva. Bose barabeshya, batunze
ubucamanza berekeza iyo bishakiye. Ibi byose  bituma
abanyakibungo bamwe bahitamo guceceka nkaho ntacyabaye,
abandi bakihonga by'ubwoba 
  abantu
  bagakomeza gushira, abandi nabo bakabuzwa amahoro ndetse
n'ibyo abandi babona hirya no hino bakabibuzwa ngo
batazamuka ari benshi bakavuga ikibazo. Ninayo mpamvu nta
n'abanyakibungo bashoboye nibura guhungira hanze ari
benshi uwo muriro ngo bavuge ikibazo ku isi hirya no hino
kuko ari amahanga ari n'ababica akazi ni ugucunga aho
baherereye no kubabuza icyo bashobora kugeraho. Ikindi
gitangaje ni uko abantu bicwaga muri utwo turere twa Byumba
Umutra Kibungo na Bugesera ari nako za ONG zahageraga
zitanga n'ibiryo ukaba wakwibaza ngo izo ONG zitanga
ibiryo ntizivuge icyo kibazo aboherezwagayo bari bantu ki?
-Ndasaba Communauté y'aba Juif iri mubibazo by'u Rwanda
guhera 1994 n'ubu ikaba ibikomeyemo kumva n'abahutu
barokotse. Twe tuzafasha abo bahutu n'abatutsi guhurira
hamwe n'abandi bahuye n'amahano  murwego rwo
kureba uburyo hatabaho ivangura mu
  kababaro kameze kimwe
  kuko nibibi.  Rwose hari umuturage umwe usobanukiwe
wambwiye ngo nzabwire aba Juifs barokotse hamwe n'abandi
baturage bajya bumva kumaradiyo bakorewe genocide ko
n'abahutu barokotse babakunda cyane ngo nabo nibabumve
barabatakambiye. Abahutu bo muri kariya karere
n'ahandi  nabo  nibagire amahoro.
-Ndasaba Perezida wa USA n'abanyamerika bose n'abandi
namenyesheje bose amahano yabaye kubahutu mbicishije muri
Ambassade n'ahandi ko n'abahutu ari abantu kandi
bakeneye ubuzima n'ubucamanza kandi n'ubu ntabucamanza
baragira mu Rwanda uretse ubwo kumara n'abasigaye. Nsabye
abanyarwanda Tutsi na Hutu nabo bashyira mu gaciro harimo
n'abadushyigikiye gukomeza umutima w'impuhwe
n'amasengesho bakumva kandi bakumvikanisha iki kibazo
cy'abahutu bishwe bakaba batagira kivurira. Bitangarijwe i
Bruxelles, tariki ya 10/5/2005
   RUTAYISIRE Boniface Administrateur du Comité
International pour les Victimes de la Haine Ethnique,
Massacres et Génocide Tél : (32) 472 26 70 71
e-mail :
infotubeho@yahoo.fr
C/O UNIVERSITE LIBRE DE BRUXELLES
--------------------------------------------------------------------- 
-Ushaka iyi nyandiko ku mpapuro isinye n'intoki ashobora
kuyisaba irahari. -Iyi nyandiko yatangajwe mu kinyarwanda
mbere na mbere kugirango igere kubaturage batuye i Kiyenzi
n'akarere ka Byumba Umutara Kibungo na Bugesera hamwe
n'u Rwanda rwose. Ubishoboye abakorere photocopie abahe
bose abashoboka bamenye ko ubutumwa bwabo nkomeje
kubusohoza. Uko mbishoboye. Ikizashoboka cyose kirengera
ubuzima nzakibakorera n'ubwo bitoroshye
  muri iyi si y'ishyamba.
  -Iyi nyandiko  ya mbere hashobora kubonekamo udukosa
kuko tutabonye igihe gihagije. Nibiba ngombwa
tuzayibasubirizaho imaze gusomwa bihagije.  
Bimenyeshejwe: -SON EXCELLENCE LE SECRETAIRE GENERAL DE
L'ONU -SON EXCELLENCE LE PRESIDENT DU CONSEIL DE
SECURITE -SON EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE DU CANADA -SON
EXCELLENCE LE PRESIDENT DES ETATS-UNIS D'AMERIQUE -SON
EXCELLENCE LE PRESIDENT DE LA COMMISSION EUROPEENNE 
-SON EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE BELGE -SON EXCELLENCE LE
PRESIDENT DE L'AFRIQUE DU SUD -SON EXCELLENCE LE
PRESIDENT DE LA REPUBLIQUE FEDERALE D'Allemagne -SON
EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE DE LA GRANDE BRETAGNE -SON
EXCELLENCE LE PRESIDENT DE LA REPUBLIQUE FRANCAISE -SON
EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE HOLLANDAIS -SON EXCELLENCE LE
CHEF D'ETAT ET CHEF DE GOUVERNEMENT D'UN PAYS
  MEMBRE DE L'UNION EUROPEENNE (TOUS)
  -SON EXCELLENCE LE CHEF  D'ETAT  ET CHEF DE
GOUVERNEMENT --D'UN PAYS MEMBRE DE L'UNION AFRICAINE
(TOUS) -SON EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE ISRAELIEN
  -COMMUNAUTE JUIVE DE Belgique -RECTEUR DE
L'UNIVERSITE LIBRE DE BRUXELLES      
    LA LISTE DES VICTIMES (SUITE DU 1er TABLEAU)
    27. Umwana wa Semana     1994
Kiyenzi Yicanywe n'iwabo n'abo bava indimwe batandatu
28. Umwana wa semana     1994 Kiyenzi Yicanywe
n'iwabo n'abo bava indimwe batandatu 29. Bigari Masc
  1994   Yatanzwe n'abatutsi yicwa n'inkotanyi
za F.P.R 30.
  Ndemezo Masc   1994   Yishwe n'abasirikare
  yatanzwe n'abasiviri b'abatutsi 31. Panya Masc  
1994   Yabaye umusirikare hanyuma aza kwicwa
n'abasirikare ba F.P.R, yaguye I Rwamagana 32. Munyengano
(mwarimu) Masc   1994   Yatanzwe n'abaturage
b'abatutsi yicwa n'abasirikare ba F.P.R 33. Jeanine wari
utuye imbere yo kwa Gashegu Fém +-30 1994 Kiyenzi Yiciwe
iwe yicwa n'abasirikare ba F.P.R bari kumwe n'abaturage
b'abatutsi b'I Kiyenzi bahigaga abahutu mugitero 34.
Umugwaneza   +-11ans 1994 Kiyenzi Yigaga muri primaire
i Kiyenzi yicanwa na nyina na murumuna we bishwe
n'abaturage b'abatutsi bari kumwe n'abasirikare 35.
  Igiraneza   9ans 1994 Kiyenzi Yigaga muri primaire i
Kiyenzi yicanwa na
  nyina na mukuru we bishwe n'abaturage b'abatutsi bari
kumwe n'abasirikare 36. Sematama Masc   1994 Kiyenzi
Yishwe n'abasirikare ba F.P.R bari kumwe n'abaturage.
Yari yanze guhunga, bamusanze iwe wenyine baramwica 37.
Gahamanyi wabaga 38. mubya Rulindana Masc   1994
Kiyenzi Abaturage bari kumwe n'abasirikare b'inkotanyi
Bamukubise agafuni mu gituza ahambiriye 39. Sebasaza masc
  1994 Kiyenzi Abaturage bari kumwe n'abasirikare
b'inkotanyi baramwishe 40. Kayinamura bitaga "Nkwedi"
Masc   1994 Kiyenzi Yicanywe n'uwitwa Sebasaza yicwa
n'abaturage b'abatutsi bafatanije n'abasirikare 41.
  Kampire Fém   1994 Kiyenzi Yishwe n'abatutsi
  b'abaturage bagabye ibitero byo guhiga
abahutu. Abamwishe harimo abatutsi bo ku Kabuye 42.
Mukamwiza Fém   1994 Kiyenzi Yiciwe Buyanjya, yishwe
ahetse umwana 43. Umwana wa Mukamwiza     1994
Kiyenzi Yicanywe na nyina amuhetse 44. George
Gasana(mwarimu) Fém   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abaturage bari kumwe n'abasirikare yanze guhunga
bamaze kumwica bamubamba mu giti kuri centre yitwa Videwo.
45. Mukarutamu Fém   1994   Nyina w'uwitwa
Musaningare wiciwe i Nyawera 46. Mukankundiye Elevaniya Fém
  1994 Kiyenzi Yiciwe hamwe n'abandi benshi cyane ari
ikirundo kinini hafi
  y'urusengero ry'i Nyagahandagaza.  Barashwe
n'imodoka ihetse
  imbunda y'abasirikare. 47. Rudamage Masc 17ans 1994
Kiyenzi Bamujyanye i Gahini agezeyo abatutsi bari munkambi
baramutanga arahambirwa akubitwa agafundi aratwikwa 48.
Kabera Masc   1994 Kiyenzi Yishwe n'abasirikare
atanzwe n'abatutsi kuri centre y'ubucuruzi yitwa
sosiyete 49. Kamashayija Masc   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abasirikare atanzwe n'abatutsi kuri centre yitwa
sosiyete 50. Binagwaho Masc   1994 Kiyenzi Yiciwe iwe
n'abaturage b'abatutsi bari kumwe n'abasirikare 51.
Habiyakare (Rugarama) Masc   1994 Kiyenzi Yiciwe iwe
yicwa n'abaturage b'abatutsi bari
  kumwe n'abasirikare 52. Mwenewabo wo Kwa sematama wari
wahungiye kwa
  Gakwaya Masc   1994 Kiyenzi Yishwe n'igitero
cy'abaturage b'abatutsi kavukire hamwe n'abatutsi
bavuye i Bugande bavuzwe muri iyi nyandiko 53. Umugabo wa
Agnès Mukakarangizi     1994   Yiciwe i
Mukarange naho hari ikigo barundamo abahutu bajya kwicwa no
gutwikwa nk'uko ikigo cy'i Gahini cyari kimeze. 54.
Nyina wa Twahirwa bita Buhinja     1994  
Yagiye gusura abarokotse i Mukarange bahita bamutanga aricwa
55. Rwigamba wo kwa Gahirwa Masc   1994 Kiyenzi Yiciwe
i Kiyenzi . 56. Benimana Solange     1994  
Abatutsi bari kumwe bamuhaye abasirikari ba F.P.R 
  baramwica 57. Mugasa Masc +-42
  ans 1996 Kiyenzi Yaratahutse 1996 ageze i Kiyenzi hafi yo
kwa Seruteja ahura n'igitero cy'abaturage b'abatutsi
bahiga abahutu  bo kwica baramufata bamukubita udufuni
n'imihini arapfa bamutaho. Yamaze gupfa, umugore
w'umututsi witwa Mugorukeye ashahura uwo mugabo Mugasa.
Yishwe n'igitero kirimo Uzabakiriho bita Ruveve,
Munyansanga, Gakuba, n'abandi. Hari kandi
n'abatutsi  bavuye i Bugande barimo Rukundakuvuga,
Damascène, Minwari, Bahizi n'abandi . 58.  Sekamana
Masc +-50 ans 1996 Kiyenzi Yaratahutse 1996 ageze i Kiyenzi
hafi yo kwa Seruteja ahura n'igitero cy'abaturage
b'abatutsi bahiga abahutu baramufata bamukubita udufuni
n'imihini arapfa bamutaho.  Yiciwe n'icyo gitero
cya Uzabakiriho, Munyensanga, Gakuba,  hamwe
n'abatutsi  bavuye i Bugande ba
  Rukundakuvuga, Damascène,
  n'abandi 59. Igiraneza wo kwa Bigari(Mwarimu i Gahini)
Masc   Yishwe nyuma y'umwaka w'ibihumbi bibiri
   Yari Mwarimu mu ishuri ryisumbuye ry'i Gahini
Baramutega baramwica kandi nta numwe wafashwe ngo ahanwe
n'ubu. Yishwe muburyo bugaragaza ko ubwicanyi bugikomeza.
Hari n'abandi hirya no hino. 60. Umwana wo kwa Mariko
    1996 Kiyenzi Yishwe n'abatutsi b'i Kiyenzi
barimo Munyansanga, Uzabakiriho n'abandi  
---------------------------------------------------- ---
On Sun, 4/22/12, TUBEHO VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr> wrote:
From: TUBEHO VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr>
Subject: GENOCIDE HUTU I KIBUNGO,BYUMBA, UMUTARA, KIGALI
NGARI YAKOZWE NA BAMWE MU BATUTSI BAFATANIJE N'INGABO ZA
FPR INKOTANYI Date: Sunday, April 22, 2012, 4:11 PM Doc 1
:    I .  KIBUNGO,BYUMBA, UMUTARA,
HABAYE GENOCIDE Y'ABAHUTU YAKOZWE NA BAMWE MU BATUTSI
BAFATANIJE N'INGABO ZA FPR INKOTANYI Nk'uko nakomeje
buri gihe kuba kuruhande rw'abarengana nsaba
ubucamanza,  abantu bamwe bagiye basaba ko hatangazwa
ama liste y'abahutu bagiye bicwa n'abatutsi b'inkozi
z'ibibi,  kugirango ababikurikirana banamenye koko
ibyabaye ni ibiki. N'ubwo muri aka karere ka Byumba
umutara na Kibungo batorohewe ariko twasanze gutangaza
akababaro bagize ari uburyo bwo kunazirikana ukuntu
  abaturage b'aho baguma kugerageraza  bagasaba
ubucamanza ko bwabumva.  Gusaba
  ubucamanza kubahutu muri kariya karere ni igikorwa
cy'ubutwari gikomeye ku muturage kuko  benshi
babigwamo bakicwa, bagafungwa, abandi bagahura n'ingorane
nyinshi. Kuri aya makuru dutangaje ni uburyo bwo kubwira abo
baturage ko twashyimye ubutwari bwabo  bwo 
kugaragaza ukuri no kugira ubucamanza bubarenganura. 
Ni n'uburyo bwo kubabwira ngo ntibari bonyine kuko hari
n'abandi   nkatwe tubimazemo igihe dusaba ko
ubwicanyi bwahagarara abantu bakarenganurwa ariko twazitiwe
n'uko isi y'ubu ikiri ishyamba ritagira ubucamanza kuri
buri wese uyituye.  Wenda kubw'amasengesho hazabaho
kuva mugihu umuntu wese agire uburengazira ku buzima no
kubucamanza. Abazasoma iyi nyandiko mwese muzazirikane ko
aba baturage b' i Kiyenzi, no Mumutara hose, Byumba,
Kibungo na Bugesera n'uturere tuhegereye bashize neza neza
kandi nta mizero y'ubuzima bafite. Isi
  barimo siyo abandi
  bantu bo ku isi babamo. Amaso ari bubihere. Umuturage umwe
mungo zigera kuri 15 niwe usigaye hamwe na hamwe kumirenge
kuburyo n'uwo wasigaye ntamuntu yari azi mbere  abona
iruhande rwe kuko abandi bagiye bicwa baratsembwe kandi
ntafite uwo yabwira. Uwashaka guhinyuza iyi nyandiko
ashobora kugera aha hantu havugwa akibonera ukuri cyangwa se
akambwira tukajyanayo jyewe Rutayisire Boniface utangaje iyi
nyandiko. Dushimiye kandi abashyira mu gaciro bakumva  
bazirikana abishwe bose batarobanuye amoko. Ibyo nibyo
bizakiza u Rwanda. Dutangaje ko uzita ubwicanyi bwabaye
irindi zina ritari génocide yakorewe abahutu i Byumba i
Kibungo na Bugesera dufite gahunda yo kumufata nk'abandi
bicanyi bose babikoze kuko ni ukuri kwambaye ubusa,  i
Byumba, Umutara, Kibungo na Bugesera habaye genocide
y'abahutu ukurikije ibisabwa byose ngo ubwicanyi bwitwe
genocde. Aya maliste ari
  hasi areba
  cellule (akagari gato cyane ka Kiyenzi) nabwo abishwe bose
ntibavuzwemo, ibivugwamo ninabyo byabaye no muzindi cellules
n'imirenge bigize turiya turere ndetse hari
n'aharushaho. Iyo ukoze imibare usanga muri kariya
karere harishwe abahutu bakubye inshuro nyinshi cyane
kurusha abatutsi.  Abahutu b'ako karere bishwe
n'abaturage b'abatutsi bagabaga ibitero bagiye guhiga
abahutu ku misozi bamwe bakabicirayo abandi bakabashorera
bakabajyana mu nkambi aho bahambirwaga bagapakirwa imodoka
bagashyirwa abasirikare babakubita udufuni bagatwika
n'imirambo. Abahutu ba turiya turere bishwe n'abacivil
b'abatutsi muburyo organisé systèmatiquement kandi
byabanzaga gutegurwa, ndetse ku rwego rwo hejuru
bigahagarikirwa n'ubutegetsi busanzwe hamwe n'ubutegetsi
bwa gisirikari bwatangaga n'abasirikare bo gutiza umurindi
abaturage b'abatutsi bicaga no gufasha  
  kwica.  Na none leta ya
  FPR mugutsemba abahutu muri kariya karere yakoresheje
uburyo bwo guhindira abaturage mu mashyamba, mubishanga no
mubihuru hagamijwe ko ubuzima bubi bubatsembaho vuba
bidatwaye FPR ingufu n'abakozi benshi.  Leta ya
FPR kugirango abo baturage bashireho vuba, yagiye ishyira
udutsiko tw'abasirikare ahantu hose abo baturage bajya
guhahira cyangwa kwivuza. Umuhutu wavaga muri ibyo bihuru
yaciriwemo (ubuzima bubi n'inzara bimurembeje)
abicanyi  baramufataga bakajya kumwica kugirango
n'abasigayeyo barusheho gutinya bashirire iyo. Iyi
migirire yahitanye ibihumbi n'ibihumbi by'abahutu
n'imiryango yabo.   Iyo migirire
kandi  iri mubusobanuro bwemewe mubisobanuro bwa
ONU mugusobanura icyo   genocide aricyo kuko
ubusobanuro buvuga ko  iyo ufashe abantu
ukabashyira muri conditions  
mbi  z'ubuzima
  ukabikora ugamije
  gutsembaho abo bantu vuba,ibyo byitwa
genocide.  Aya magambo yanditswe muri tableau iri
hano hasi  ni ubuhamya bwite bw'abarokokeye muri
ubu bwicanyi babyiboneye ubwabo. N'ubu kuri iyi tariki
ntabwo wavuga ko abo bahutu barokotse kuko muri iyi myaka ya
vuba barakicwa buhoro buhoro ndetse n'abapfu babo bishwe
ari abere hari imigirire yo kubasiga icyaha mukerekezo cyo
gushaka kwica ababakomokaho bose. Icyagaragaye cyane muri
kariya kagari ka Kiyenzi ni uko abatutsi bahavuka bahungiye
kure y'iwabo mubirometero bigera mu icumi, bajya 
mu nsengero noneho bicirwayo n'interahamwe zegereye aho
kure bahungiye hamwe n'izindi nterahamwe zindi zabaga
zihungana abasirikare ba ex FAR. Abatutsi bavuka b'i
Kiyenzi baguye i Kiyenzi ni bake cyane kuburyo n'abahutu
baho nta bwicanyi bagiyemo. Ababugiyemo si benshi.  
Ubwicanyi bwagiriwe abatutsi muri ako karere nta
  n'ubwo bwagejeje
  ku   byumweru bibiri.  Ibi bituma abavuga
n'imibare y'abatutsi bishwe bishoboka ko 
atariyo  kuko babivanga n'imirambo y'abahutu
kandi hakaba nta rwego mpuzamahanga rwigenga rutabifitemo
inyungu rwabaruye abishwe bose kuri buri bwoko. 
Abahutu ba kariya karere nta n'ubwo bari abahutu banga
abatutsi kuko abenshi bari bafitanye nabo  amasano,
abandi bahutu nabo ntibari banazi ari abahutu cyangwa
abatutsi. Ibi byatumye n'abitabiriye  ubwicanyi
bwakorewe abatutsi bataba benshi n'ubwo hari ababivuga
ukundi kubera ibyo bagamije. Ibi byo kuba abere kw'abahutu
b'i Kibungo n'UMutara   ntibyabujije ko
abahutu bicwa n'abatutsi baturanye bafatanije n'abatutsi
bahungutse bava i Bugande. Mukubica kandi hakoreshejwe no
kubica binyujijwe mu byiswe  ubucamananza hakaba harimo
abishwe bafungiwe ubusa abandi nabo bagasigwa
  icyaha kandi ari
  abere. N'uyu munsi wa none hari imigirire yo gukoresha
  uburyo bwose buziguye n'ubutaziguye bwo kubuza
gusohoka  no kubuza amahanga gusura abatuye utwo
turere, kuburyo abaturege bakomeje
kubuzwa  uburyo kugeza aho bose bazashira
burundu. Iki kibazo cy'iyicwa ry'abahutu muri
kariya karere,  leta ya FPR ntiyemera ko bivugwa
muri za media zaba izo mugihugu cyangwa
mumahanga.  Hahoraho ikintu cy'imikorere
ihanitse yo kubuza ko icyo kibazo kimenyekana. Ibi
byahindutsemo imigirire iteye nka za 
organisations  zikomeye kuburyo buteye impungenge mu
Rwanda no mumahanga bikorwamo haba mubireba media,
mubutegetsi, mubucamanza n'ibindi by'ubuzima. 
Iyi migirire abanyarwanda bamwe n'abanyamahanga babigiramo
uruhare babizi cyangwa batabizi ariko bagomba kuzirikana ko
yambura abandi ubuzima. Ubu Ikibazo abakomoka muri
  turiya turere
  bibaza ni ukwibaza ngo ese bo bazigera bagira ubwigenge
kubuzima bugenewe ikiremwamuntu nk'abandi (baba abagituye
muri turiya turere, cyangwa ababa ahandi)? Ese Abahutu
b'utwo turere cyimwe n'abahutu b'utundi turere tw'u
Rwanda bazagira uburengazira ku buzima nk'abantu? 
Abahutu se bazagira uburenganzira bwo  kwibuka no
kuririra ababo hamwe no kugira ubutabera bubumva ?
Bruxelles, 10/5/2005 RUTAYISIRE Boniface Administrateur du
Comité International pour les Victimes de la Haine
Ethnique, Massacres et Génocide Tél : (32) 472 26 70
71 e-mail :
infotubeho@yahoo.fr
C/O UNIVERSITE LIBRE DE BRUXELLES
---------------------------------------------------------------------
  LISTE Y'AMAZINA
  AMWE Y'ABAHUTU BISHWE N'ABATURAGE
  B'ABATUTSI  BAFATANIJE N'INGABO ZA FPR MU KAGARI
(cellule) KA KIYENZI,  AKARERE(komini) KA RUKARA,
UMUTARA  (Amazina y'abahutu bose bahiciwe ntabwo ari
kuri iyi liste kuko ni menshi cyane abantu barashize. 
Twafashe amazina y'abahutu bishwe twashoboye kubonera
ubuhamya bw'ababyiboneye n'amaso yabo butangwa
n'ababirokokeyemo. Undi mubare munini ni uwishwe ariko
ntihagire umuntu usigara wo kubara inkuru. Aka kagari ka
Kiyenzi kavugwa hano gafite ubuso bwegera kilometero carré
eshatu)   Amazina      
Sexe Ages  Umwaka yishwemo     Aho
yari atuye Aho yiciwe n'uko  bamwishe 1. Mukakaberuka
Jeanne Hutu Fém. +- 60 ans Août 1994 Kiyenzi Yishwe
n'igitero
  cy'abaturage b'abatutsi bakomoka i Kiyenzi 
  bagabaga igitero buri munsi bajya guhiga abahutu  ku
musozi bo kwica.  Abo bicanyi bateye iwe bamusanga mu
rugo kumanywa bamutegeka kujya imbere bakamushorera, bagenda
bamunona n'imihini inzira yose yerekeza kuri centre yitwa
« sosiyete » bamugejeje hafi y'aho Mutabaruka
atuye bamukubita imihini baramunangura bamuta munsi
y'umuhanda basubira guhiga abandi bahutu.  Mubamwishe
harimo abatutsi b'abaturanyi n'abandi bavuye i Bugande
bavuga icyongereza n'ikigande. Muri abo batutsi bishe
umuhutukazi Mukakaberuka w'umukeuru harimo abitwa
Uzabakiriho bakunze kwita Ruveve, Gakuba, Munyansanga,
Mukarusanga, n'abandi bavuye i Bugande bitwa ba Rubyogo,
Moses(Mozesi), Rukundakuvuga, Damascène umukwe wa Nirere,
uwo bita Minwari, Saveri uba mugatare ka Kiyenzi, Bahizi,
n'abandi.   2. Nyiraromba wo
  kwa Rwabudariko Fém   1994 Kiyenzi Yishwe n'igitero
cyagabwe n'abatutsi bavuye i Bugande barangije havamo umwe
abohoza isambu ayituramo 3. Bizimana Théodore ( bita Nziza)
Masc +- 40 ans Avril 1994 Kiyenzi Aherekeranije
n'umugabo  Munyabugingo w'umututsi wari warokotse
interahamwe zamwiciye umugore n'abana,  bombi
(Munyabugingo na Bizimana Théodore)  bizeye ko ari
abatutsi barokotse bagiye i Gahini munkambi y'abatutsi.
Inkotanyi zibakiriza imigozi zirabahambira zibakubita
adufuni zibapakirana n'abahutu zijya gutwika imirambo yabo
aho abahutu batwikirwaga i Gabiro. 4. Munyabugingo(TUTSI)
Masc +-50 ans Avril 1994 Kiyenzi Ni umututsi wari warokotse
interahamwe hamana kuko umugore we n'abana
  bishwe n'interahamwe.  Munyabugingo
  yaherekeranije na Bizimana Théodore nk'abatutsi basanze
abandi batutsi  barokotse i Gahini.  Abasirikare
b'abatutsi ba FPR babakirije imigozi
barababoha.   Barababoshye nk'uko babohaga
abahutu bakubwitwa udufuni imirambo yabo ijya gutwikirwa
hamwe n'iyabahutu barimo bicwa. 5. Murasira Masc +-60 ans
1994 Kiyenzi Yafashwe n'igitero cy'abasivili
b'abatutsi barimo abatutsi bavuye Uganda harimo n'undi
muntu umwe wari  ushinzwe « Local defense
force ». Local defense force y'icyo gihe yari umutwe
umeze nk'interahamwe kuko ari abantu bafashwe bahabwa
intwaro ngo baherekereze abaturage b'abatutsi bagabaga
ibitero bagiye kwica abahutu. Bamusanze aho yari ari i
Kiyenzi baramushorera ajyanywana n'abandi bantu b'i
Kiyenzi bane  i Gahini aho barundaga abahutu
barindiriye kwicwa
  mu ibarizo ry'uwitwa
  Kabera hafi y'ivuriro ry'i Gahini. Bigeze nimugoroba
haje imodoka y'umucuruzi wo ku Muzizi ya Daihatsu
(abasirikare bafashe ku ngufu) iza yuzuye abasirikare.
Bageze aho harunze abahutu i Gahini bategereje urupfu mu
ibarizo rya Kabera, abasirikari babiri barinjira batangira
akazi ko gusoma kumalisite uwiyumvise akaza bakamuhambirira
amaboko inyuma bakanaga mumodoka.   Imodoka imaze
kuzura abagera kuri 7O, barindwi babura aho bajya basigaraho
mu ibarizo bahambiriye baniha hashize iminsi barapfa kubera
inzara n'ingoyi.  Muri abo havuyemo umuntu umwe
ararokoka. Muri uko guhambira harimo n'abagore bahetse
abana bahambiranywe n'abana bari bahetse, amaboko
ahambiriye inyuma cyarimwe n'umwana. Harimo umugore wavuye
Kawangire bamuhambirana n'umwana banaga mumodoka bajya
gukubitwa agafuni baratwikana n'umwana. 6. Uwizera
(Matene)
  Hutu Masc +-17
  ans 1994 Kiyenzi Yari umunyeshuri wiga mu ishuri ryisumbuye
i Mukarange ry'inderabarezi. Yajyaniwe hamwe n'umugabo
Murasira.  bafashwe n'igitero cy'abasivili
b'abatutsi b'i Kiyenzi barimo abatutsi bavuye
Uganda,  bajyanywa ari bane i Gahini aho barundaga
abahutu barindiriye kwicwa. Basangayo abandi bahutu
bategereje urupfu.  Bigeze nimugoroba haje imodoka
y'umucuruzi wo ku Muzizi ya Daihatsu isa yari isize ibara
risa n'imyenda y'abasirikare, iza yuzuye abasirikare.
Bageze aharunze abahutu bategereje urupfu mu ibarizo rya
Kabera, abasirikare babiri barinjira batangira gusoma
kumalisite, umuhutu wiyumvise  akaza bakamuhambirira
amaboko inyuma bakanaga mumodoka. Imodoka imaze kuzura
abagera kuri 7O, barindwi babura aho bajya basigaraho
bahambiriye baniha hashize iminsi barapfa kubera inzara
n'ingoyi. Havuyemo umuntu
  umwe ararokoka. 7. Nyiramikara  Hutu Fém +-70 ans
1994 Kiyenzi Yishwe n'abasirikare b'inkotanyi
(abasirikare ba F.P.R) baherekeranije n'abaturage
b'abatutsi. bamwishe yari yibereye  murugo iwe
wenyine i Kiyenzi 8. Bwicaro Donature Hutu Fém +-85 ans
1994 Kiyenzi Abasirikare ba F.P.R.bari  kumwe
n'abasiviri b'abatutsi bamutwikiwe mu nzu yo kwa
semusharizi hamwe n'abandi bantu benshi barimo abasaza,
abana, abagore abagabo n'impinja. Abasirikare bazanye
abahutu benshi barunda mu nzu  munzu barangije 
bashyiramo ibishogoshogo baratwika muri mata 1994 abantu
bahira munzu. Abasirikare bafatanije n'abasiviri. 9.
Gacuma umukobwa wa Nzigira   (HUTU) Fém +-13
  ans 1994 Kiyenzi Abasirikare ba F.P.R.bari  kumwe
n'abasiviri
  b'abatutsi bamutwikiwe mu nzu yo kwa semusharizi hamwe
n'abandi bantu benshi barimo abasaza, abana, abagore
abagabo n'impinja. Abasirikare bazanye abahutu benshi
barunda mu nzu  munzu barangije  bashyiramo
ibishogoshogo baratwika muri mata 1994 abantu bahira munzu.
Abasirikare bafatanije n'abasiviri. 10. Semusharizi 
(Hutu)     1994 Kiyenzi Yatwikiwe mu nzu yo kwa
semusharizi hamwe n'abandi bantu benshi barimo abasaza,
abana, abagore abagabo n'impinja. Abasirikare bafatanije
n'abaciviri b'abatutsi babarunze abahutu benshi munzu
barangije  bashyiramo ibishogoshogo baratwika muri mata
1994 abantu bahira munzu. Abasirikare bafatanije
n'abasiviri. 11. Umugore wa Semusharizi Fem   1994
Kiyenzi Yatwikiwe mu nzu yo kwa
  semusharizi hamwe n'abandi bantu benshi barimo
  abasaza, abana, abagore abagabo n'impinja. Abasirikare
babarunze abahutu benshi munzu barangije  bashyiramo
ibishogoshogo baratwika muri mata 1994 abantu bahira
munzu. Abasirikare bafatanije n'abasiviri. 12.
Nyakarashi Masc   1994 Kiyenzi Ntawe uzi urupfu
yapfuye, yagiye asanze inkotanyi ntiyagarutse 13. Umwana wo
Kwa Mugenzi   +- 1 an 1994 Kiyenzi Umwana wari utangiye
kwiga kwicara inkotanyi zaramurashe 14.      
    15. Tadeyo Masc   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abaturage b'abatutsi i Kiyenzi Bugezi barimo bahiga
abahutu. Mubamwishe harimo Gakuba, Munyansanga,
Mukarusanga  Gakuba  hamwe n'abavuye i
  Buganda. 16. Nyiragatwa Fém 80
  ans 1994 Kiyenzi Yakubiswe amahiri n'igitero
cy'abaturage b'abatutsi barimo uzabakiriho na bagenzi be
bose bagendanaga barimo n'abavuye i Bugande bavuzwe
hejuru. 17. Karushonga Fém 70 ans 1994 Kiyenzi Yakubiswe
amahiri n'igitero cy'abaturage b'abatutsi barimo
uzabakiriho na bagenzi be bose bagendanaga barimo
n'abavuye i Bugande bavuzwe muri iyi nyandiko hamwe
n'abandi batavuzwe 18. Habimana Ruvuzo Masc   1994
Kiyenzi yishwe n'inkotanyi  ziri kumwe n'abaturage
b'abatutsi hakurya y'i Kiyenzi, yapfanye n'umugore
n'umwana 19. Mukakibogo Dorocela Fém   1994 Kiyenzi
yishwe n'inkotanyi  ziri kumwe n'abaturage
b'abatutsi hakurya y'i Kiyenzi yapfanye n'umugabo
  n'umwana 20. Umwana wonka
  wa Habimana         Bishwe
n'inkotanyi  ziri kumwe n'abaturage b'abatutsi
hakurya y'i Kiyenzi yapfanye n'ababyeyi be 21.
Habyarimana wo kwa Mahirane Masc   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abaturage b'abatutsi mugitero kirimo Munyansanga,
Gakuba, N'abatutsi batahutse bava i Bugande bitwa 
Rubyogo, Moses(Mozesi), Rukundakuvuga, Damascène umukwe wa
Nirere, uwo bita Minwari, Saveri uba mugatare ka Kiyenzi,
Bahizi n'abandi 22. Umugore wa Semana Samake Fém +-30
1994 Kiyenzi Igitero cy'abatutsi cyamusanze murugo
n'abana be batandatu kiramushorera kimujyanye I Gahini
bageze mu muhanda ujya kuri centre ya "sosiyete"
baramukubita yikubita hasi baramucocana n'abana
bifashishije
  agafuni. 23. Musabyimana
  umwana Semana Fém +-19 ans 1994 Kiyenzi Igitero
cy'abatutsi cyamusanze murugo ari kumwe na nyina n'abana
be batandatu kiramushorera kimujyanye I Gahini bageze mu
muhanda ujya kuri centre ya "sosiyete" babakubita
uduhini bikubita hasi barabacoca bose  bifashishije
agafuni.  Mubabishe harimo abitwa Uzabakiriho bakunze
kwita Ruveve, Gakuba, Munyansanga, Mukarusanga, n'abandi
bavuye i Bugande bitwa ba Rubyogo, Moses(Mozesi),
Rukundakuvuga, Damascène umukwe wa Nirere, uwo bita
Minwari, Saveri uba mugatare ka Kiyenzi, Bahizi, 24. Umwana
wa Semana     1994 Kiyenzi Yicanywe n'iwabo
n'abo bava indimwe batandatu 25. Umwana wa Semana  
15 ans 1994 Kiyenzi Yicanywe n'iwabo n'abo bava indimwe
  batandatu 26. Umwana
  wa semana     1994 Kiyenzi Yicanywe n'iwabo
n'abo bava indimwe batandatu   Biracyaza ( document
yose igizwe n'ibice bitatu)     V. 
Document  From Forum DHR Message 19546, 2665 membres
rwandais et étrangers De :  Nikozitambirwa <
nikozitambirwa@y...>
Date :  Jeudi 28, Avril 2005 
10:25 Objet :  Génocides commis par l'APR/FPR
à Byumba, Umutara, Kibungo, Bugesera et au CONGO   Le
génocide des musulmans de Srebrenica n'a pas été
reconnu par une quelconque résolution du
  Conseil de Sécurité des Nations-Unies; il a été
  constaté par le juge (voir décision du TPIY du 2
août 2001 reconnaissant l'accusation de génocide à
l'encontre du général Kristc pour le massacre d'un
grand nombre d'hommes musulmans à Srebrenica entre le
11 juillet et le 1er novembre 1995).  Cette décision
du TPIY est conforme au droit. Elle peut, et partant, doit,
faire jurisprudence.  Si le Tribunal Pénal
International pour le Rwanda (TPIR) siégeant à Arusha
 faisait correctement son travail, il jugerait les
criminels de l'APR/FPR et, à l'instar du TPIY
siégeant à La Haye, constaterait le génocide (car il
s'agit bien d'un génocide) commis par Paul Kagame
et son APR/FPR contre les popualtions hutu de Byumba,
Umutara, Kibungo, Bugesera, entre le 1er janvier et le 31
décembre 1994.  Le juge n'a pas besoin d'une
résolution du Conseil des Nations Unies allant dans le
même
  sens pour constater ce
  génocide. Une telle résolution ne figure pas parmi les
éléments constitutifs du génocide tels que définis par
la Convention Internationale réprimant ce crime. Il faut
(et il suffit) que les éléments matériel et intentionnel
soient réunis pour qu'il y ait génocide.
 1. L'élément matériel de l'infraction
de génocide est facile à établir. Les massacres à grande
échelle des populations civiles hutu en raison de leur
seule appartenance à l'ethnie (réelle ou supposée)
hutu ont eu lieu et ce ne sont pas les preuves qui manquent.
 2. Toutefois, il ne suffit pas d'établir
l'élément matériel de l'infraction, encore
faut-il aussi apporter la preuve de l'élément
intentionnel (l'intention de détruire un groupe
humain, en tout ou en partie, en l'occurrence la
population hutu).  Quelle était l'intention de
Paul Kagame et
  de ses hommes quand il
  a donné à ceux-ci l'ordre de massacrer les Hutus des
zones qu'il venait de conquérir?  A cet égard, ma
position a toujours été la suivante (et le jugement KRSTIC
me conforte dans mon opinion):  Si ce que le Major
Alphonse Furuma a écrit à ce sujet est vrai (il incombe à
l'accusation d'en fournir les éléments de preuve),
il s'agit bien d'un génocide.  A toutes fins
utiles, je te rappelle que le Major Alphonse Furuma a écrit
ce qui suit:  "From the time Arusha Peace
Agreement was being negotiated up to as late as 1996, you
carried out a deliberate policy of using all means possible
to reduce the Hutu Population in the Umutara, Kibungo and
Bugesera regions.  These areas were deliberately
resettled by old caseload returnees from Uganda, Tanzania
and Burundi respectively. Families of many top RPF/RPA
leaders are among those who were
  resettled in this
  manner."  
http://rwandanet.tripod.com/furuma.html%C2%A0
Si comme le dit le Major Alphonse Furuma (et comme je le
crois), Paul Kagame a donné l'ordre à ses troupes de
réduire par tous les moyens possibles les populations
hutu de Umutara, Kibungo et Bugesera, dans le but de pouvoir
y installer les réfugiés rapatriés d'Uganda,
l'intention de détruire un groupe humain (en tout ou
partie) est établie. Il y a donc génocide. A la
lumière du jugement KRSTIC, il n'est pas possible
d'arriver à une autre conclusion.  Le même
raisonnement peut être tenu à l'égard des massacres
des réfugiés hutu dans l'Est du Congo.  Pour ces
derniers massacres, même la Commission du Conseil de
Sécurité des Nations Unies qui avait été chargée de
mener une enquête à
  ce sujet
  a conclu
  que des actes de génocide (ou pouvant être qualifiés
tels) avaient été commis.  Ci-après la LETTRE DATÉE
DU 29 JUIN 1998, ADRESSÉE AU PRÉSIDENT DU CONSEIL DE
SÉCURITÉ PAR LE SECRÉTAIRE GÉNÉRAL. Il résulte
clairement de cette lettre que:  "les tueries
auxquelles se sont livrés l'AFDL et ses alliés, y
compris des éléments de l'Armée patriotique
rwandaise, constituent des crimes contre l'humanité,
tout comme le déni d'une assistance humanitaire aux
réfugiés rwandais hutus. Les membres de l'Équipe
pensent que certains des meurtres peuvent constituer des
actes de génocide, selon l'intention qui les motivait,
et ils demandent que ces crimes et leurs motifs fassent
l'objet d'une enquête plus poussée."
 Bonne lecture et bonne journée. 
************************** Abatabizi bicwa no kutabimenya.
NIKOZITAMBIRWA, 28-04-2005.
  (ILDEPHONSE MURAYI) Juriste
---------------------------------------------- Conseil de
sécurité Distr. GENERALE S/1998/581 29 juin 1998 FRANCAIS
Original: ANGLAIS LETTRE DATÉE DU 29 JUIN 1998, ADRESSÉE
AU PRÉSIDENT DU CONSEIL DE SÉCURITÉ PAR LE SECRÉTAIRE
GÉNÉRAL J'ai l'honneur de vous faire parvenir
ci-joint le rapport de mon Équipe d'enquête en
République démocratique du Congo. Des avant-tirages en ont
été remis aux Représentants permanents de la République
démocratique du Congo et du Rwanda le 15 juin 1998 pour
qu'ils les transmettent à leur gouvernement, dont les
commentaires seront publiés comme document du Conseil de
sécurité. Vous vous souviendrez que j'ai constitué
l'Équipe en juillet 1997 pour aider le Gouvernement de
la République démocratique du Congo et la Mission commune
d'enquête -
  mandatée par la Commission des
  droits de l'homme pour enquêter sur les allégations
de massacres et autres violations des droits de l'homme
découlant de la situation qui prévalait dans l'est du
Zaïre depuis septembre 1996 - à sortir de l'impasse.
Le Gouvernement s'est opposé, notamment, à la
participation   à   la Mission du Rapporteur
spécial sur la situation des droits de l'homme au
Zaïre et a contesté la période couverte par le mandat de
la Mission. Il a demandé que cette période commence plus
tôt, soit le 1er mars 1993, afin que l'enquête porte
aussi sur les violences ethniques qui, à partir de ce
moment-là, ont opposé des Zaïrois soi-disant
"autochtones", initialement appuyés par les
Forces armées zaïroises (FAZ), à des Zaïrois
d'origine tant hutue que tutsie, ainsi que sur les
événements qui ont suivi, comme l'arrivée de
réfugiés hutus du Rwanda en juillet 1994,
  à la suite
  du génocide qui s'était produit dans ce pays,
l'insécurité créée tant au Zaïre qu'au Rwanda
par des membres armés des ex-Forces armées rwandaises
(ex-FAR) et les milices interahamwe qui exerçaient un
contrôle strict sur les réfugiés et lançaient des
attaques en territoire rwandais, et la violence croissante
dont étaient victimes les Zaïrois tutsis  
jusqu'au soulèvement d'octobre 1996. Un compte
rendu détaillé de ces événements, dont l'Équipe
recommande qu'ils fassent l'objet d'une enquête
plus poussée, figure à l'appendice du rapport
ci-joint. En réponse au Gouvernement, j'ai repoussé le
début de la période sur laquelle devait porter
l'enquête jusqu'au 1er mars 1993. J'ai nommé
M. Atsu-Koffi Amega (Togo), ancien Président de la Cour
suprême du Togo, chef de mon Équipe d'enquête
chargée d'enquêter sur les violations graves des
droits de
  l'homme et
  du droit international humanitaire qui auraient été
commises en République démocratique du Congo jusqu'au
31 décembre 1997. Ma décision de créer l'Équipe
n'a pas suspendu les activités de la Mission commune
d'enquête initiale, et l'Équipe n'a pas
remplacé la Mission, dont le mandat est depuis venu à
expiration et n'a pas été renouvelé. Les événements
décrits dans le rapport de l'Équipe ne se sont pas
produits dans un vide. Ils ont pour contexte le terrible
génocide qui s'est produit au Rwanda en 1994 et qui a
projeté une ombre énorme, qui n'a pas encore disparu,
sur l'ensemble de la région africaine des Grands Lacs.
Ce génocide a directement provoqué les violences qui ont
eu lieu en 1994-1996 à l'est du Zaïre et ont été
publiquement dénoncées par le Gouvernement rwandais comme
une reprise dans un pays voisin des pratiques de génocide
de 1994. Ces
  mêmes violences ont
  abouti à la création, en septembre 1996, de
l'Alliance des forces démocratiques pour la libération
du Congo-Zaïre (AFDL), et culminé dans la campagne
militaire couronnée de succès que l'Alliance a menée
contre le régime du Président Mobutu Sese Seko, et qui
s'est terminée à Kinshasa le 17 mai 1997. Il est
profondément regrettable qu'entre la date où elle a
été déployée pour la première fois en août 1997 et son
retrait en 1998, l'Équipe n'ait pas été
autorisée à accomplir sa mission pleinement et sans
entrave. Néanmoins, en dépit des difficultés décrites
dans le rapport, l'Équipe a pu parvenir à un certain
nombre de conclusions qui sont étayées par de solides
preuves. Deux de ces conclusions retiennent l'attention.
La première est que toutes les parties aux violences qui
ont déchiré le Zaïre, en particulier ses provinces
orientales, durant
  la période à
  l'examen, ont commis de graves violations des droits de
l'homme ou du droit international humanitaire. La
seconde est que les tueries auxquelles se sont livrés
l'AFDL et ses alliés, y compris des éléments de
l'Armée patriotique rwandaise, constituent des crimes
contre l'humanité, tout comme le déni d'une
assistance humanitaire aux réfugiés rwandais hutus. Les
membres de l'Équipe pensent que certains des meurtres
peuvent constituer des actes de génocide, selon
l'intention qui les motivait, et ils demandent que ces
crimes et leurs motifs fassent l'objet d'une
enquête plus poussée. En lisant le rapport de mon Équipe
d'enquête, les membres du Conseil verront l'une des
causes profondes des conflits qui ont eu lieu récemment en
Afrique dans la région des Grands Lacs : un cercle vicieux
de violations des droits de l'homme et de vengeances,
alimenté
  par l'impunité. Il faut
  mettre fin à ce cycle pour rétablir la   paix  
et la stabilité dans la région. Les coupables de
violations doivent rendre des comptes; les droits de
l'homme doivent faire l'objet d'une surveillance
étroite partout où ils sont menacés; les efforts
déployés par les gouvernements pour doter leur pays des
capacités voulues et promouvoir le respect des droits de
l'homme doivent être appuyés; et il faut aider les
membres de la société civile qui oeuvrent à
l'avènement d'une culture de la tolérance. La
communauté internationale, et en particulier les pays
donateurs, ont un rôle de premier plan à jouer dans tous
ces domaines. Lorsqu'ils examineront le rapport
ci-joint, les membres du Conseil voudront, à n'en pas
douter, y donner une suite qui reflète leur responsabilité
en matière de maintien de la paix et de la sécurité
internationales.
  Des violations des droits
  de l'homme assez massives pour constituer des crimes
contre l'humanité doivent être considérées comme une
  menace contre la paix et la sécurité
internationales. Dans le même temps, il faut tenir
pleinement compte de la nécessité de consolider la fragile
stabilité de la région, ce qui nécessite à
l'évidence une assistance internationale de grande
ampleur. Si elle tournait le dos aux pays concernés, la
communauté internationale commettrait, selon moi, une grave
erreur. Une politique cohérente d'engagement
critique est nécessaire. En dernière analyse, néanmoins,
c'est aux gouvernements de la région qu'incombe
d'y maintenir la stabilité. Ils ont, par-dessus tout,
l'obligation de respecter les droits de l'homme et
d'assurer la sécurité de leurs propres nationaux. Ils
peuvent être assurés de la bonne volonté de la
communauté internationale, mais ils
  doivent
  aussi montrer qu'ils comprennent ses préoccupations et
ont à l'esprit leurs obligations juridiques
internationales. Ils doivent à ce titre prendre acte des
très graves conclusions de l'Équipe et les examiner,
et prendre les mesures voulues si des membres de leurs
forces ont pris part à l'une quelconque des violations
alléguées. J'adresse un exemplaire du rapport de mon
Équipe d'enquête au Président en exercice et au
Secrétaire général de l'Organisation de l'unité
africaine, en demandant qu'il soit transmis, pour  
information,   aux membres du Groupe international de
personnalités éminentes chargé d'enquêter sur le
génocide de 1994 et les événements qui se sont produits
depuis la signature de l'Accord de paix d'Arusha le
4 août 1993 jusqu'à la chute de Kinshasa le 17 mai
1997. En conclusion, je tiens à rendre hommage une nouvelle
fois aux
  membres de mon
  Équipe d'enquête, qui ont fait preuve d'une
intégrité, d'un professionnalisme et d'un courage
insignes tout au long de leur difficile mission. Je vous
serais obligé de faire distribuer la présente lettre et
son annexe comme document du Conseil  
-----------------------------------------------------------------------
 
----------------------------------------------------------------------------
   
----------------------------------------------------------------------------------------------
      From: Christine <
kabe_chris@yahoo.fr>
To: "
d.sabo@aol.fr" <d.sabo@aol.fr>;
"
infotubeho@yahoo.fr"
<
infotubeho@yahoo.fr>
Sent: Saturday, March 9, 2013 7:28 PM Subject: Ingingo
Remezo z'ishyaka Banyarwanda     INGINGO
REMEZO Z'ISHYAKA BANYARWANDA   1. Urukundo,
ubwubahane, n'ubusabane nk'abanyarwanda 2. Ubutabera
no kubaka société itagira uwo iheza kandi abantu bose
banganyamo amahirwe   3. Gukurikirana ikibazo
cy'abakoze génocide bo ku mpande zose, guharanira
  ko bitazongera kubaho, kwibuka bose utarobanuye amoko,
  gukumira ibyatera
  génocide.   4. Guharanira ubuzima bwiza, kujijuka,
kwita kubanyantege nke no gutega amatwi buri wese   5.
Guteza imbere umuco, ubukungu n'ikorabuhanga   6.
Amagambo y'ikirangantego cy'ishyaka BANYARWANDA ni -
URUKUNDO - UBUTABERA - ITERAMBERE NA -DEMOKARASI   NB:
Ishyaka Banyarwanda ni ishyaka rigamije gushimangira
ubutegetsi bwa Republika mu Rwanda hamwe no kuyihesha
agaciro.        
 
 
 
 
 
 
 
 


Le Lundi 21 octobre 2013 18h44, TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr> a écrit :
ESE HABYARIMANA JUVENAL  YABAYE IKIGWARI CYANGWA ICYITSO MU IYICWA RYA NDADAYE MELCHIOL  ?
 
ASSOCIATION TUBEHO TWESE Y'ABAVICTIMES HUTUS TUTSIS BAZIZE GENOCICE MU RWANDA NO MURI CONGO IFATANIJE N'ISHYAKA BANYARWANDA  B IRIBAZA IMPAMVU HABYARIMANA JUVENAL WAHOZE ARI PEREZIDA W'U RWANDA  YAMENYE KO HARI BUBE COUP D'ETAT MU BURUNDI YO KWICA NDADAYE  HANYUMA  U RWANDA RUKABA RUTARATABAYE NDANDAYE KANDI YARABAYE PEREZIDA W'U BURUNDI  AVUYE MU RWANDA AHO YARI ATUYE.
 
  Banyarwanda Banyarwandakazi namwe Barundi Barundikazi?
 Kuri uyu munsi tariki ya 21/10  isi yose yibukaho Nyakwigendera  Melchiol  Ndadaye wahoze ari Perezida w'u Burundi, Twifatanije n'abarundi b'amoko yose n'uturere twose bakunda kandi bashyigikiye demokarasi.
 Twifatanije kandi n'umuryango wa Ndadaye hamwe n'imiryango  y'abandi  barundi  bose baguye muri ubwo bwicanyi.
Nk'uko byagaragaye, urupfu rwa Ndadaye rweretse amahanga yose ko gukemura ibibazo ukoresheje ubwicanyi muri kariya karere k'Afrika bitajya bitanga umuti  urambye  w'ibibazo abakoze ibyo bintu baba bagamije.
 urupfu rwa Ndadaye rwagize ingaruka mbi cyane mu Burundi ndetse no mu karere kose.  Abamwishe nabo ntacyo bungutse uretse gushyira mubibazo abarundi b'amoko yose. Kubera iyo mpamvu turasaba abantu bari muri politiki haba mu Rwanda no mubaturanyi  cyangwa ahandi muri Afrika kwirinda ubwicanyi muri politiki kuko uwo muco urashaje  kandi ni ubunyamaswa n'ubuswa muri politiki ntabwo ibyo bintu bikijyanye n'ibihe.
Nimureke Afrika ijye mubihe bishya yimakaze demokarasi isesuye n'amahoro  kuburyo umuco wo kwica abayoboye igihugu ucika burundu muri Afrika.  Niba runaka yaragize nabi akiri umuyobozi hagomba kubaho uburyo bwemewe n'amategeko yo kubimuryoza  mubucamanza  ariko ntihakoreshwe système yo gusimbura ingoma ari uko umaze gutsemba abari bayigize.
Kuri uru rupfu rwa Ndadaye, tuboneyeho kwibaza icyo kugira inshuti cyangwa umuturanyi bimaze igihe udashoboye kurengera demokarasi kandi uziko iyo umuturanyi ahuye n'ikibazo nawe ugomba kwitegura guhura n'ikindi.
 Nkubu turibaza impamvu Habyarimana Juvenal  yamenye ko Ndadaye ari bwicwe  ntabe yarashoboye kumuburira cyangwa kumutabara.  Hari n'abantu batanze ibitekerezo bavuga bati kuki nibura Habyarimana Juvenal  atohereje aba commando bo gutabara Ndadaye no kumuhungisha kandi yari abafite babizobereyemo?
Abandi bantu  bongeraho ibitekerezo bagira bati kuki  Habyarimana atahururije  Ndadaye  abanyamahanga  babishoboye bakunda demokarasi ku isi?
 Twe kubwacu turibaza tuti   KUKI HABYARIMANA JUVENAL YAMENYE KO NDADAYE ARI BWICWE NTAGIRE ICYO AKORA ?   Ese ubwo ni ubutwari kumuntu wari warahaye ubuhungiro mugihugu cyawe?
Koko murumva bidateye isoni kuba wari ucumbikiye umuntu imyaka myinshi hanyum akajya kubutegetsi agahura n'ibibazo agapfa umureba  ntumutabare?   Ese mubihe bishize iyo umukuru w'igihugu cya Congo aba akiriho iyo adatabarwa n'abaturanyi igihe Kagame yamuteraga?  Ngubwo ubutwari no kureba kure igihe ushoboye kumenya ko ikidakwiye kibaye kumuturanyi nawe kiba cyikototera.
Agaciro k'umunyarwanda n'ubunyarwanda bwe ni akahe kuri leta ya Habyarimana  igihe udashobora gukoresha ubumuntu bukurimo ngo utababare abari mu ngorane ?  Ese niyo Habyarimana Juvenal  atari bwohereze ingabo  byari binaniranye kureka itangazamakuru ry'u Rwanda rikavuga iyo coup d'Etat mbere maze  amahanga agahaguruka bitaraba?  Ibyo byari binaniranye?  None se kuba leta y'u Rwanda itaragize icyo ikora kandi ibyabaye yari ibizi mbere y'uko biba murumva leta y'u Rwanda itarabaye icyitso cyo kwica Ndadaye? 
Hari ibintu bibiri bishoboka kandi bigomba kumenyakana. Niba Habyarimana Juvenal atarabaye ikigwari muri dossier y'u Burundi  ashobora kuba yarabaye icyitso.
Bitangarijwe I Bruxelles tariki ya 21/10/2013
RUTAYISIRE Boniface
President w'Ishyaka Banyarwanda akaba na President w'association y'abavictimes TUBEHO TWESE
Tel : (32) 488250305
-----------------------------------------------------------------------------------------
Dore Madame wa Nyakwigendera Ndadaye avuga uburyo yaterefonnye perezida w'u Rwanda "Mme Ndadaye a téléphoné au Ministre des affaires étrangères, à Sylvestre Ntibantunganya, au Chef de la Documentation nationale (services secrets), Richard Ndikumwami, au Ministre de l'agriculture, au Chef du Protocole, Jean-Marie Nduwabike et à quelques autres amis. Elle a appelé le Président du Rwanda, Juvénal Habyarimana, qui lui a dit qu'il avait déjà été informé du coup d'État".
 
 
publié par @rib News, 21/10/2012
Les derniers instants du Président Melchior NDADAYE
Par Hassan NGENDAKUMANA
Le jeudi 21 octobre 1993, un coup d'État militaire avait lieu à Bujumbura au cours duquel le Président Ndadaye a été assassiné. Vous trouverez une description détaillée heure par heure et minute par minute de ces événements.
Déroulements des faits
(Extrait du Rapport de l'ONU : S/1996/682 du 22 août 1996)
3 juillet 1993
Le 3 juillet 1993, des hommes du 2e bataillon commando ont fait une tentative de coup d'État peu de temps avant la prestation de serment du Président Melchior Ndadaye. La tentative de coup d'État a échoué et ordre a été donné d'arrêter plusieurs officiers et soldats, parmi lesquels le lieutenant-colonel Sylvestre Ningaba, qui avait été Chef de cabinet du Président Buyoya, le major Bernard Buzokosa, le major Jean Rumbete, le capitaine René Bucumi, le capitaine François-Xavier Nintunze et le commandant Hilaire Ntakiyica.
10 juillet 1993
Le Président Ndadaye a prêté serment le 10 juillet 1993 et s'est installé dans l'ancien palais présidentiel. Le palais présidentiel se trouve au milieu d'un vaste périmètre entouré d'un haut mur d'enceinte, au coin nord-ouest de l'intersection de deux larges avenues dans le centre de la ville. Au nord du palais se trouve l'ancien hôtel Méridien, rebaptisé Source du Nil. Un terrain de golf s'étend au-delà de l'enceinte extérieure ouest et d'une partie de l'enceinte extérieure nord.
11 octobre 1993
Vers 11 heures, le lieutenant Gratien Rukindikiza, chef des gardes du corps du Président, selon son propre témoignage, a reçu du lieutenant-colonel Jean Bikomagu, chef d'État major de l'armée, l'ordre de partir pour Maurice l'après-midi même, afin d'y préparer la venue du Président, attendu pour la réunion des chefs d'État francophones qui devait se tenir du 16 au 18 octobre. Bikomagu lui a également donné l'ordre de revenir avant le 21 octobre, sans lui donner aucune explication. Avant de quitter Bujumbura, Rukindikiza a dit au lieutenant-colonel Pascal Simbanduku, Président de la Cour militaire, qu'il soupçonnait qu'un coup d'État était en préparation, en mentionnant les noms de certains officiers, dont celui de Lucien Rufyiri et de Somisi.
Lundi 18 octobre 1993
Le Président Ndadaye rentre du sommet de Maurice le 18 octobre. Le même jour, le Ministre de la défense, le lieutenant-colonel Charles Ntakije, était informé par le chef d'état-major de la gendarmerie, le lieutenant-colonel Epitace Bayaganakandi, que selon des sources fiables, un coup d'État était en préparation. Des rumeurs de coup d'État avaient commencé à circuler avec insistance le même jour.
Mardi 19 octobre 1993
Le Président Ndadaye a présidé le mardi 19 octobre un conseil des ministres, qui a duré toute la journée et a repris le lendemain jusqu'au soir.
Mercredi 20 octobre 1993
Le mercredi 20 octobre, le major Dieudonné Nzeyimana, chef des renseignements militaires, a informé ses supérieurs qu'une tension était perceptible parmi certains soldats de la capitale.
Vers 13 heures, le commandant du 2e bataillon commando, le major Isaïe Nibizi, dont l'unité fournissait les hommes qui composent la garde présidentielle, a demandé si l'épouse du Président se trouvait encore au palais et a reçu une réponse affirmative.
Vers 16 heures, le major Isaïe Nibizi, commandant du 2e bataillon commando, a demandé à rencontrer d'urgence le chef de cabinet du Président, Frédéric Ndayegamiye, et lui a dit que des éléments du 1er bataillon parachutiste et du 11e bataillon blindé, tous deux cantonnés au Camp Para, préparaient un coup d'État, qu'ils étaient très excités et qu'ils avaient l'intention d'arrêter certaines personnalités politiques, dont ils craignaient qu'elles se soient déjà enfuies. Le major Nibizi a ajouté qu'il avait informé l'état-major général de l'armée qu'un coup d'État était imminent. Il a demandé à Ndayegamiye de lui fournir un véhicule banalisé pour faire une tournée d'inspection des unités concernées.
Ndayegamiye a alors pris contact avec Bikomagu et lui a demandé de vérifier les rumeurs qui circulaient. Bikomagu lui a répondu qu'il s'était rendu en personne au "1er Para" et n'avait constaté rien d'anormal. Il l'a assuré qu'il ne se passerait rien.
Dans l'après-midi, plusieurs personnes, des commandants d'unités notamment, ont signalé à Bikomagu que des rumeurs circulaient à propos d'un coup d'État imminent. L'imminence d'un coup d'État a été évoquée au mess des officiers.
Le conseiller politique et diplomatique du Président, Antoine Ntamobwa, a été informé à 17 heures, par le chef d'état-major de la gendarmerie, le lieutenant-colonel Bayaganakandi, que le "1er Para" et le "11e Blindé" allaient faire un coup d'État le lendemain à 2 heures. Il a essayé en vain de prendre contact avec le Ministre de la défense, le lieutenant-colonel Ntakije, qui était en conseil des ministres.
Vers 18 heures, le lieutenant Joseph Rugigana du "2e Commando" a été informé par un officier de son unité, le capitaine Idelphonse Mushwabure, que quelque chose se tramait et qu'il devait rester sur ses gardes.
Le major Nibizi a ordonné à ses hommes de rester vigilants et d'avertir toutes les positions. Vers 20 heures, il a ordonné au capitaine Mushwabure d'aller prendre le commandement de la garde présidentielle au palais. Mushwabure a appelé un de ses subordonnés, le lieutenant Gabriel Bigabari, qui se trouvait au palais à la tête du détachement de la garde présidentielle, et lui a ordonné de mettre tous les hommes en état d'alerte, de préparer toutes les armes et de prendre toutes les mesures de sécurité nécessaires en attendant son arrivée.
Le conseil des ministres a pris fin à 21 heures. Le conseiller présidentiel Ntamobwa a alors informé Ntakije de la conversation qu'il avait eue avec Bayaganakandi. Le ministre a été informé que le coup d'État serait lancé à 2 heures, dans la nuit du 21 octobre, par des éléments du "1er Para" et du "11e Blindé".
Le Président Ndadaye a été informé de l'imminence d'un coup d'État par son ministre de la communication, Jean-Marie Ngendahayo, et il s'est fait confirmer cette information par le Ministre de la défense, en présence de l'attaché politique et diplomatique. Le Président a demandé que Ningaba, qui était incarcéré pour le coup d'État du 3 juillet, soit transféré dans une autre prison, mais le Ministre de la défense, le lieutenant-colonel Ntakije, l'a rassuré, affirmant que la gendarmerie viendrait renforcer la garde de la prison.
Le Président est arrivé au palais vers 21 h 30 et a dit à son épouse que, selon le Ministre de la communication, un coup d'État aurait lieu dans la nuit. Il semblait préoccupé et a laissé son téléphone cellulaire branché lorsqu'il s'est retiré dans ses appartements pour la nuit.
Lorsque le Secrétaire d'État chargé de la sécurité au Ministère de la défense, le lieutenant-colonel Lazare Gakoryo, est arrivé chez lui, il a appris que Bikomagu l'avait appelé. Il a essayé en vain de joindre ce dernier au téléphone.
Aux alentours de 21 h 30, le Ministre Ntakije qui se rendait à une réunion s'est arrêté au mess des officiers pour voir les commandants du "1er Para" et du "11e Blindé". Il n'a trouvé que le commandant du "1er Para", le major Juvénal Niyoyunguruza, qui lui a assuré qu'il n'avait rien entendu d'anormal et a minimisé le danger. Le Ministre lui a dit de surveiller la situation de près avec le commandant du "11e Blindé". Il a recommandé que les deux officiers passent la nuit dans le camp, avec leurs unités respectives.
Vers 22 heures, Ntakije a tenu une réunion avec Bikomagu, Bayaganakandi, Nibizi, le major Ascension Twagiramungu, chef de la section des opérations, le major Nzeyimana et un autre officier chargé de l'information à l'état-major de la gendarmerie. Il a été décidé que des mesures seraient prises pour juguler toute action que les troupes entreprendraient et que Twamiramungu tiendrait Ntakije au courant. Ces mesures consistaient notamment à dépêcher des unités du "2e Commando" qui disposaient de plusieurs véhicules blindés pour garder les ponts sur la rivière  Muha et empêcher ainsi tout autre véhicule blindé de parvenir au palais présidentiel. Aucune mesure n'a été décidée pour empêcher éventuellement des fantassins de franchir la rivière, ce qui pouvait se faire aisément en tous points de celle-ci. Les témoignages sont contradictoires en ce qui concerne la question de savoir si Ntakije a informé le Président du résultat de cette réunion.
Aux alentours de 23 heures, le major Niyoyunguruza a téléphoné au major Sophonie Kibati, officier de garde à l'état-major de l'armée, pour lui signaler une activité inhabituelle à Camp Para, et il lui a été répondu qu'il devait cacher les clefs du dépôt d'armes.
À 23 heures, le capitaine Mushwabure est arrivé au palais présidentiel, non sans s'être arrêté en chemin au domicile du capitaine Térence Cishahayo, officier du "2e Commando", pour lui dire de retourner auprès de son unité. Mushwabure a pris la relève du lieutenant Bigabari à la tête du détachement, qu'il a placé en état d'alerte, et a informé le Président que l'imminence d'un coup d'État avait été confirmée.
Vers 23 h 30, le lieutenant Léonidas Sindarusiba, du "2e Commando", est arrivé à Camp Muha, où son unité était cantonnée; il a rencontré le major Nibizi et le lieutenant Rugigana à la cantine. Le major Nibizi leur a demandé de se tenir prêts car un coup d'État se préparait.
À peu près au même moment, le lieutenant-colonel Gakoryo a eu une conversation téléphonique avec le lieutenant-colonel Bikomagu, qui lui a dit qu'il régnait dans l'après-midi une tension considérable chez les soldats du "1er Para" et du "11e Blindé" et que ces derniers avaient même menacé leurs officiers. Gakoryo a demandé si des dispositions avaient été prises pour veiller à ce que les soldats ne traversent pas les ponts sur la rivière Muha, qui sépare les camps militaires du centre de la ville. Bikomagu a répondu que le "2e Commando" défendrait les ponts. Gakoryo a ensuite téléphoné au lieutenant- colonel Bayaganakandi, qui a confirmé cette information.
Peu de temps avant minuit, le major Daniel Ningeri, commandant de Camp Base (camp de base des forces armées), qui se trouvait à son domicile, a entendu des coups de feu. Les témoignages sont contradictoires sur la question de savoir s'il a reçu à ce moment-là un coup de téléphone du capitaine Nicolas Ndihokubwayo, officier de garde au Camp Base, l'informant que des soldats avaient réussi à s'introduire dans ce camp et avaient obligé des chauffeurs à sortir les camions.
Vers minuit, le major Nibizi a donné l'ordre de préparer les véhicules blindés pour défendre les ponts sur la rivière  Muha. Avant qu'il ne parte, des véhicules blindés du "11e Blindé", roulant en direction du centre de la ville sont passés devant le camp. Les véhicules blindés du "2e Commando", sous les ordres du lieutenant Rugigana, ont quitté le camp et se sont retrouvés entre des véhicules du "11e Blindé" qui les précédaient et d'autres qui les suivaient. Des coups de feu ont éclaté dans toutes les directions.
Jeudi 21 octobre 1993 — de minuit à 2 heures
Au Camp Para
Camp Para, où sont cantonnés et le "1er Para" et le "11e Blindé", se trouve dans la partie sud de Bujumbura, à environ 4 kilomètres du palais présidentiel. Camp Muha se trouve à quelques centaines de mètres plus loin. La rivière Muha, qui traverse la ville, se trouve à environ 1 kilomètre de là et enjambée par deux ponts.
Selon la plupart des témoignages, les mouvements de troupes au Camp Para ont débuté avant 1 heure, mais les témoignages sont très contradictoires quant à l'heure exacte. Le commandant du "1er Para", le major Niyoyunguruza, a affirmé que des soldats conduits par le caporal Juvénal Gahungu ont fait irruption dans son bureau dès 23 heures, alors qu'il venait de faire rapport sur la situation au major Kibati, officier de garde à l'état-major (Kibati, de son côté, a déclaré avoir reçu cet appel aux alentours de 2 heures). Niyoyunguruza affirme avoir été ensuite retenu de force dans un garage.
Des hommes du "1er Para", accompagnés de véhicules blindés du "11e Blindé", ont quitté le Camp et se sont rendus directement au palais, sans rencontrer aucune opposition. Là encore, les témoignages sont très contradictoires quant à l'heure précise mais la plupart situent ces événements aux alentours de 1 h 30.
À partir de ce moment-là à peu près, au moins cinq détachements de soldats et de sous-officiers sont sortis du Camp pour installer des barrages militaires partout dans la ville, prendre l'état-major de l'armée, la base aérienne, la station de radio et la compagnie du téléphone, amener François Ngeze, un député hutu membre de l'UPRONA et ex-Ministre de l'intérieur dans le gouvernement Buyoya, amener les lieutenants Jean-Paul Kamana et Jean Ngomirikiza du "11e Blindé", capturer plusieurs hauts fonctionnaires membres du FRODEBU, et essayer de rallier à leur cause les soldats de Camps Base et des camps de Ngagara, Kamenge et Muzinda. L'un de ces détachements, selon tous les témoignages sauf celui de l'intéressé, était conduit par le caporal Gahungu, lequel a, quant à lui, affirmé n'avoir jamais quitté le camp ce jour-là. Des témoins affirment que le caporal Nzeyimana l'accompagnait.
Au Camp Muha
Camp Muha, cantonnement du "2e Commando" est situé près de la rivière dont il porte le nom.  Le major Nibizi a ordonné aux équipages des quatre véhicules blindés qu'il commandait de se tenir prêts à défendre les ponts sur la rivière Muha. Selon la plupart des témoignages, il a donné cet ordre aux alentours de 1 heure. Toutefois, le commandant de l'escadron blindé, le lieutenant Rugigana, affirme que ce n'est qu'à 1 heure que quelqu'un envoyé par Nibizi est venu chez lui pour le réveiller et l'emmener au camp.
Vers 1 h 30, alors que les véhicules blindés allaient quitter le Camp Muha sous le commandement de Rugigana, quelques véhicules blindés du "11e Blindé" sont passés devant l'entrée du camp et ont pris la direction du palais. Rugigana et ses véhicules blindés ont quitté le Camp Muha et ont eux aussi pris la direction du palais, avec certaines unités du "11e Blindé" devant eux et d'autres derrière eux.
Au palais
La garde du palais, commandée par le capitaine Mushwabure, était composée d'une quarantaine d'hommes, le nombre donné par les témoins allant de 35 à 60. La garde, qui disposait de deux véhicules blindés, n'avait pas été renforcée.
Aux alentours de 1 heure, le capitaine Mushwabure a reçu un appel téléphonique du major Nibizi qui l'a informé que le coup d'État avait commencé au Camp Para.
Vers 1 h 30, le Président Ndadaye a reçu un appel téléphonique du Ministre Ntakije l'informant que le coup d'État avait commencé. Il a revêtu des habits civils, est sorti de la maison et a été mené dans un des véhicules blindés de la garde. Les témoignages recèlent des contradictions énormes sur ce point. Un témoin affirme que Mushwabure a fait monter le Président dans le véhicule blindé. Mushwabure, quant à lui, affirme que le Président, n'écoutant pas ses conseils, a tenu à monter dans le véhicule en faisant valoir que le Ministre Ntakije lui avait conseillé de le faire. Ntakije a déclaré avoir conseillé au Président de quitter le palais sur le champ dans un véhicule blindé. Madame Ndadaye affirme que Ntakije a simplement informé le Président du début du coup d'État et a raccroché sans autre commentaire.
Le Président est resté dans le véhicule blindé sans engager la conversation avec l'équipage. Il avait son téléphone cellulaire sur lui mais il ressort des enregistrements téléphoniques qu'il n'a fait aucun appel et n'en a reçu que deux; l'un, qui a duré 27 secondes, de son chef de cabinet, qui lui a conseillé de partir sur-le-champ, et l'autre, qui a duré 40 secondes, d'un correspondant qui n'a pas été identifié. Mme Ndadaye a essayé de lui téléphoner mais elle n'a eu que le message enregistré disant que le téléphone était inaccessible.
Dans l'intervalle, Mme Ndadaye a téléphoné au Ministre des affaires étrangères, à Sylvestre Ntibantunganya, au Chef de la Documentation nationale (services secrets), Richard Ndikumwami, au Ministre de l'agriculture, au Chef du Protocole, Jean-Marie Nduwabike et à quelques autres amis. Elle a appelé le Président du Rwanda, Juvénal Habyarimana, qui lui a dit qu'il avait déjà été informé du coup d'État.
Peu de temps après 1 h 30, des véhicules blindés du "11e Blindé" et deux véhicules blindés du "2e Commando", l'un commandé par le lieutenant Rugigana et l'autre par le lieutenant Augustin Managure, sont arrivés en même temps au palais. Les deux autres véhicules blindés du "2e Commando" avaient fait demi-tour en cours de route. Le capitaine Mushwabure s'est toutefois contredit à propos de leur heure d'arrivée.
Le lieutenant Rugigana est entré dans l'enceinte du palais avec son véhicule blindé en défonçant la grille d'accès à l'hôtel Méridien. Des soldats du "1er Para" qui ont essayé de le suivre à l'intérieur ont été refoulés sans qu'il y ait eu tir de coups de feu. Quelques instants plus tard, les troupes qui encerclaient le palais ont commencé à tirer à la mitraillette.
À l'état-major
Les locaux de l'état-major sont situés près du centre-ville, sur la rive nord de la rivière Muha.  Aux alentours de 1 heure, probablement, le major Kibati, officier de garde, a reçu un appel du commandant du "1er Para" l'informant que ses hommes s'étaient rebellés. Après avoir consulté le major Twagiramungu, chef de la section des opérations, il a appelé Bikomagu pour l'informer.
Kibati a aussi appelé le major Deo Bugegene, commandant de la base aérienne, et lui a dit de rejoindre sa base.
Selon le témoignage du Ministre Ntakije, avant 2 heures, celui-ci a téléphoné à Bikomagu, qui se trouvait à l'état-major et qui lui a conseillé de se cacher. Cette version des faits est contredite par le témoignage de Bikomagu et d'autres, qui affirment que Bikomagu n'est arrivé à l'état-major qu'aux alentours de 2 h 30.
Ailleurs
Selon son propre témoignage, le Ministre Ntakije se trouvait chez lui lorsqu'à 1 heure il a été réveillé par un appel de Twagiramungu l'informant que des préparatifs étaient en cours au Camp Para. Ntakije a demandé à son correspondant de vérifier si les mesures qu'il avait recommandées avaient été prises.
Ntakije affirme qu'il a alors appelé le Président Ndadaye pour l'informer. Il s'est ensuite rendu au Ministère de la défense. Avant d'entrer, il a, selon ses dires, téléphoné à Bikomagu, qui se trouvait à l'état-major et qui lui a conseillé d'entrer dans la clandestinité. Ntakije est ensuite passé chez lui avant d'aller se cacher dans le bureau d'un ami, où il est arrivé au moment où on a commencé à entendre des coups de feu dans la ville. Il est resté en contact avec Mme Ndadaye, qui se trouvait au palais, et avec Bikomagu. Il a reçu un appel du Ministre rwandais de la défense, qui lui a proposé son aide. Il affirme avoir appelé pratiquement tous les ministres et leur avoir conseillé de se cacher et de conseiller aux dirigeants du FRODEBU d'en faire de même.
Entre 1 h 30 et 2 heures, les officiers ci-après qui, accusés d'avoir participé au coup d'État du 3 juillet, étaient en prison à Bujumbura ont été libérés par les soldats : major Busokoza, capitaine Bucumi, capitaine Nintunze et major Rumbete.
Jeudi 21 octobre 1993 — 2 heures à 6 heures
Au palais
Vers 2 heures, une quinzaine de véhicules blindés du "11e Blindé" qui s'étaient massés face à la grille de l'hôtel Méridien ont tiré au canon, mais ont dû reculer lorsque la garde du palais a tiré quelques roquettes antichar, et ont pris position autour de l'enceinte extérieure du palais. Les tirs se sont poursuivis pendant une quinzaine de minutes. Il n'y a eu aucun blessé et ni les véhicules blindés ni le palais n'ont été endommagés.
Le Président est resté à l'intérieur du véhicule blindé, ne parlant qu'à Mushwabure. Madame Ndadaye et ses enfants sont restés à l'intérieur du palais.
Vers 5 heures, le lieutenant Managure, commandant du deuxième véhicule blindé du "2e Commando" qui était resté à l'extérieur de l'enceinte du palais, est entré à pied et a dit au lieutenant Bigabari que le lieutenant Kamana, commandant de l'escadron d'infanterie du "11e Blindé", qui dirigeait les soldats déployés autour du palais, menaçait de bombarder le palais si tout le monde ne sortait pas. Il a déclaré que le lieutenant Kamana l'a obligé à transmettre ce message. Le lieutenant Kamana, quant à lui, a déclaré dans son témoignage que non seulement il ne commandait pas les mutins mais que ceux-ci l'avaient même pris en otage.
Vers 5 h 30, les véhicules blindés qui entouraient l'enceinte extérieure ont recommencé à tirer au canon, touchant le deuxième étage du palais. L'un des enfants du Président, une fille, a été légèrement blessé par les gravats.
Le Président, à la demande pressante de Mushwabure, a changé de tenue pour revêtir un uniforme militaire et a été transféré dans le véhicule blindé de Rugigana. Madame Ndadaye, ses enfants et deux domestiques ont été emmenés dans un autre véhicule blindé. Celui-ci n'ayant pas démarré, ils ont été transférés dans le troisième véhicule blindé, qui est allé se placer à côté du véhicule blindé de Rugigani. Ils ont été alors tous transférés dans ce dernier véhicule, où ils ont retrouvé le Président. Hormis le fait d'informer le Président de sa conversation avec le Président du Rwanda, Mme Ndadaye n'a rien dit d'autre à son époux.
Mushwabure a ensuite demandé au Président de le rejoindre hors du véhicule et tous les deux, accompagnés de Firmin Barengayabo, l'un des domestiques du palais, ont essayé de sortir en escaladant le mur septentrional mais ont découvert que des soldats se trouvaient de l'autre côté. Barengayabo, qui avait escaladé le mur le premier, a été capturé. Le Président est retourné au véhicule blindé de Rugigana.
Au Camp Para
Vers 3 heures, un détachement est arrivé, accompagné de Ngeze, qui portait un survêtement et un coupe-vent et conduisait son propre véhicule. Selon son témoignage, il a été placé dans un bureau vide et gardé au secret.
Peu de temps après, Bikomagu est arrivé au camp et a parlé aux soldats et à Ngeze. Il est reparti au bout d'une heure environ. Dans son témoignage, Bikomagu affirme avoir été traîné au camp par des soldats qui l'avaient enlevé à l'état-major, et qu'il a dû les convaincre de le laisser quitter le camp.
À 5 heures, selon son propre témoignage, le commandant du "1er Para", Niyoyunguruza, a été emmené au mess des officiers dans un camion.
Au Camp Muha
Vers 2 heures, deux des véhicules blindés qui étaient sortis avec celui de Rugigana mais avaient fait demi-tour sont entrés dans le camp. L'un d'eux, commandé par le lieutenant Joseph Bodiguma, est resté en position de tir tandis que l'équipage de l'autre, commandé par le lieutenant Sindarusiba, selon le témoignage de celui-ci, a reçu de Nibizi l'ordre d'aller chercher le Président de l'Assemblée nationale, Pontien Karibwami, pour assurer sa protection. Sindarusiba est revenu quelque temps après pour signaler que lorsqu'il était arrivé au domicile de Karibwami, on lui a dit que celui-ci avait été emmené par un groupe de soldats peu de temps auparavant. Nibizi l'a alors envoyé chercher le Ministre des affaires étrangères, Sylvestre Ntibantunganya.
A l'état-major de l'armée
A son arrivée, vers 2 h 30, Bikomagu, selon son propre témoignage, a téléphoné au commandant du "1er Para". Niyoyunguruza, quant à lui, a affirmé qu'à ce moment-là il était enfermé dans un garage où il ne pouvait accéder à aucun téléphone.
Vers 3 heures, selon le témoignage de l'intéressé, un détachement de soldats a obligé Bikomagu à les accompagner à Camp Para.
Ailleurs
Entre 2 heures et 3 heures, un détachement a capturé à leur domicile Richard Ndikumwami, qui dirigeait les services de renseignement civils, et Juvénal Ndayikeza, Ministre de l'administration territoriale et du développement communal, et les a emmenés dans un camion. Le capitaine Térence Cishahayo, du "2e Commando", a affirmé dans son témoignage qu'il venait d'arriver avec son véhicule militaire au domicile de Ndayikeza pour emmener celui-ci à l'abri, sur ordre de Nibizi, lorsqu'un détachement conduit par le caporal Gahungu est également arrivé, l'a capturé ainsi que le Ministre et a forcé les deux hommes à monter dans un camion militaire, où ils ont retrouvé Ndikumwami, qui avait déjà été capturé.
Le Président et le Vice-Président de l'Assemblée nationale, Pontien Karibwami et Jules Bimazubute, ont été également enlevés à leur domicile à peu près au même moment. Les rebelles se sont également rendus au domicile du Ministre des affaires étrangères, Sylvestre Ntibantunganya, mais ne l'ont pas trouvé. Son épouse, traitée sans ménagement par les soldats à cette occasion, a été par la suite tuée dans une autre maison où elle s'était réfugiée.
Vers 2 heures, les rebelles se sont rendus dans les locaux de la compagnie du téléphone, accompagnés de Busokosa, qu'ils avaient libéré de prison et qui avait été directeur de la compagnie. Ils ont pris possession du centre de télécommunications mais n'ont pas réussi à interrompre le service. Busokosa a déclaré dans son témoignage que cet échec était dû à son propre manque de coopération.
Vers 3 heures, la station de radio a été prise par les rebelles.
Selon les résultats de l'autopsie, Karibwami, Bimazubute, Ndikumwami et Ndayikeza ont été exécutés vers 5 heures.
Jeudi 21 octobre 1993 — 6 heures à midi
Au palais
A 7 heures environ, le véhicule blindé commandé par Rugigana et ayant à son bord le Président et sa famille a quitté le palais par la grille sud, sans que les soldats et les véhicules armés qui encerclaient le palais s'y opposent. Il a pris ensuite, à la demande du Président, la direction de Camp Muha par un itinéraire détourné. En chemin, ils ont été autorisés à traverser plusieurs barricades, après des discussions entre l'équipage et les soldats rebelles qui tenaient celles-ci.
Une fois que le Président a été éloigné du périmètre du palais, Mushwabure, selon son propre témoignage, a escaladé le mur d'enceinte et est allé se cacher.
Au Camp Muha
Venant du Camp Para, Bikomagu est arrivé au Camp Muha vers 4 heures. Gakoryo, selon tous les témoignages sauf   le sien, se trouvait au camp avant que l'on y amène le Président Ndadaye. Il affirme néanmoins qu'à son arrivée, le Président était déjà là.
Le Président Ndadaye et sa famille sont arrivés au Camp Muha dans le véhicule blindé de Rugigana peu de temps après 7 heures. Le Président a été emmené dans un bureau où il a retrouvé Bikomagu, le Secrétaire d'État Gakoryo et Nibizi. Aucun de ces trois officiers n'a donné dans son témoignage des détails sur leur conversation avec le Président. Au bout d'une vingtaine de minutes, le Président a été ramené dans le véhicule blindé, où il a été rejoint par sa famille peu de temps avant 8 heures.
Selon le témoignage des officiers, des soldats rebelles au comportement menaçant sont arrivés devant le Camp Muha entre 15 minutes et une demi-heure après le Président et ont exigé qu'on les laisse entrer. Aucun coup de feu n'a été tiré.
Vers 8 heures, après que, selon le témoignage de Nibizi, les soldats de celui-ci aient refusé d'obéir à ses ordres et de défendre le camp, les grilles de Camp Muha ont été ouvertes et un groupe de soldats est entré et a entouré le véhicule blindé et Bikomagu, Gakoryo et Nibizi qui se tenaient à côté du véhicule. Le Président et sa famille ont été traînés hors du véhicule. Le Président, s'adressant aux soldats en kirundi, leur a dit : "Dites-moi ce que vous voulez, on peut négocier, mais surtout pas d'effusion de sang, pensez à votre pays, pensez à vos familles". Bikomagu a alors dit aux soldats qu'il emmènerait Mme Ndadaye et les enfants. Selon le témoignage de Mme Ndadaye, Bikomagu a ajouté, en désignant le Président : "Voilà l'homme que vous cherchez. Faites-en ce que vous voulez". Dans son témoignage, Bikomagu a nié avoir tenu ces propos. Mme Ndadaye et ses enfants ont quitté le camp dans la jeep de Bikomagu, conduite par le chauffeur de celui-ci, et se sont rendus à l'ambassade de France. Les soldats ont fait monter le Président dans une jeep et l'ont emmené à Camp Para. Bikomagu, Gakoryo et Nibizi les ont accompagnés.
Au camp Para
Vers 8 h 30, les soldats sont arrivés au Camp Para avec le Président, qui a été immédiatement entouré par une multitude de soldats. Selon leur témoignage, le lieutenant Kamana a dit à Nibizi de s'en aller avec Bikomagu et Gakoryo, parce que leur vie était en danger, ce qu'ils ont fait. Toutefois, selon un témoin, en arrivant au Camp Para, Bikomagu a de nouveau dit aux soldats : "Voilà votre homme".
Le major Rumbete, qui avait été libéré de prison et amené au Camp peu de temps auparavant, était présent lorsque le Président a été amené.
Le Président a été enfermé dans une pièce, gardée.
Peu de temps après, Kamana, qui, selon tous les témoignages sauf le sien, dirigeait les opérations, s'est adressé à un rassemblement de soldats. Il a ensuite établi une liste comportant les noms de certains officiers et a envoyé l'adjudant chef Mbonayo les chercher au mess des officiers.
Les témoignages n'ont pas permis de déterminer l'heure exacte de l'exécution du Président Ndadaye. Il semble qu'elle ait eu lieu dans les 30 minutes qui ont suivi son arrivée. Trois hommes du "11e Blindé", le caporal Philbert Nduwokumana, dit Kiwi, le caporal Ndayizeye, dit Runyutu, et un troisième homme, sont entrés dans la pièce. Apparemment, pendant que deux d'entre eux maintenaient le Président au moyen d'une corde enroulée autour de son cou, le troisième l'a poignardé. Nduwukumana, ,a refusé de témoigner. Ndayizeye est toujours introuvable et le troisième homme n'a pas pu être identifié. Selon un témoin, après que les trois hommes soient entrés dans la pièce, quelqu'un a cadenassé la porte et les a enfermés à l'intérieur jusqu'à ce que Kamana, peu de temps après, demande la clef et les libère. Cette version des faits est réfutée par le témoignage de Kamana.
Vers 10 heures, les officiers énumérés sur la liste établie par Kamana qui avaient été convoqués au mess des officiers sont arrivés. Figuraient dans le lot le lieutenant-colonel Simbanduku; le major Nibizi; le major Alfred Nkurunziza, directeur d'un département au Ministère de la défense; le major Juvénal Nzosaba, commandant du bataillon du génie à Muzinda; le major Deo Bugegene, commandant de la base aérienne de Bujumbura; le major Hypax Ndacasaba; le lieutenant Ngomirakiza; le major Rumbete; le major Busokoza et le major Celestin Ndayisaba, commandant en second des écoles militaires.
Bikomagu, qui n'était pas sur la liste, les accompagnait. Il a fait libérer par les soldats le Chef du protocole et deux autres civils qui avaient été capturés et amenés au camp.
Le lieutenant Kamana a pris en charge les officiers et les a conduits dans une salle de réunion. Les témoignages divergent certes sur de nombreux points concernant ce qui s'est passé dans cette salle, mais la plupart concordent sur le fait que Kamana a présenté Ngeze, encore en survêtement, et a dit que les soldats exigeaient qu'il soit président. Selon un témoin, il leur a dit à ce moment-là que le Président et le Vice-Président de l'Assemblée nationale, Pontien Karibwami et Jules Bomazubute, ainsi que quelques ministres, avaient été tués. Comme on l'interrogeait sur le Président, il a répondu que celui-ci se trouvait au Camp et était vivant. Il a été alors convenu que Ngeze devrait accepter de prendre la succession, afin de "gérer la crise". Kamana est ensuite sorti de la salle et est retourné peu de temps après pour annoncer que le Président Ndadaye avait été tué. Simbanduku et un autre officier sont partis au mess informer les officiers qui s'y étaient rassemblés.
Vers 11 heures, Ngeze, accompagné par les autres officiers, s'est adressé aux troupes sur le terrain de football. Ngeze a annoncé qu'il acceptait d'assumer la présidence et a été acclamé. Il a été convenu que les soldats obéiraient de nouveau à leurs officiers et que Bikomagu reprendrait le commandement. Ngeze et les officiers ont alors quitté le Camp pour se rendre au mess des officiers.
A l'état-major
Vers 8 heures, Twagiramumgu s'est rendu à l'état-major. Kibati est resté seul officier de garde.
Au mess des officiers
Vers 7 heures, des officiers ont commencé à s'attrouper au mess, qui est situé près de Camp Muha. A  9 heures, la plupart des officiers en poste à Bujumbura étaient arrivés. Certains ont été amenés dans des camions militaires. De nombreux officiers prétendent avoir été empêchés par les soldats de quitter le mess. Bikomagu, toutefois, se déplaçait librement et Simbanduku a déclaré être rentré chez lui pendant un moment.
Vers 9 heures, Bikomagu, Gakoryo et Nibizi sont arrivés et ont annoncé que le Président était aux mains des soldats au Camp Para. Pendant qu'il se trouvait au mess des officiers, Bikomagu a reçu un appel téléphonique, à la suite duquel il a dit craindre que le Président Ndadaye ait été tué.
Selon un autre officier présent, des rumeurs ont commencé à circuler à ce moment-là selon lesquelles les soldats de Camp Para étaient sur le point de convoquer certains officiers. Peu de temps après, une demi-douzaine de soldats, conduits par l'adjudant chef Mbonayo, sont arrivés et ont lu la liste établie par Kamana. Le nombre et la composition de cette liste varient selon les témoignages. Selon Bikomagu, cette liste contenait les noms de 13 officiers. Le nom du lieutenant-colonel Sylvestre Ningaba, qui n'était pas présent, figurait sur la liste.
Mbonayo a demandé aux officiers dont les noms figuraient sur la liste de l'accompagner au Camp Para. Certains de ces officiers ont déclaré qu'ils avaient été obligés d'y aller, sans avoir été informés des raisons de cette convocation. Ils sont partis dans un minibus.
Bikomagu est parti en même temps au Camp Para, dans son propre véhicule. Les autres officiers sont restés au mess.
Avant 11 heures, Simbanduku et Nsozaba sont revenus au mess et ont relaté les événements qui s'étaient produits au Camp Para, y compris la mort du Président. Simbanduku affirme qu'il est ensuite resté au mess, mais un témoin affirme qu'il est retourné au Camp Para.
Vers 11 heures, le groupe d'officiers est revenu de Camp Para, accompagné de Ngeze encore en survêtement, et de Bikomagu. Selon tous les témoignages sauf le sien, Simbanduku a présenté Ngeze comme étant le nouveau Président. Ngeze s'est adressé aux officiers pour leur dire que les soldats exigeaient qu'il prenne les commandes afin de "gérer la crise" et pour leur demander leur soutien. Ngeze, Bikomagu et les officiers qui étaient arrivés avec eux sont ensuite partis pour l'état-major, tandis que les autres officiers ont rejoint leurs unités.
Jeudi 21 octobre 1993 — dans l'après midi
A l'état-major
Ngeze et le groupe d'officiers qui l'accompagnait sont arrivés à l'état-major venant du mess vers midi. Ils y ont trouvé le lieutenant-colonel Sylvestre Ningaba, qui avait été libéré de prison à Rumenge, à 122 kilomètres de Bujumbura, où il se trouvait en détention sous l'accusation d'avoir mené la tentative de coup d'État du 3 juillet, et le commandant Hilaire Ntakiyica, également libéré de prison.
Bikomagu a organisé un "état-major de crise" composé de certains des officiers figurant sur la liste de Kamana et d'autres officiers de l'état-major. Simbanduku, Ndayizaba, Nzosaba et Nkurunziza en faisaient partie.
Ailleurs
Jean-Bosco Daradangwe, Directeur général de la communication au Ministère de la défense, a déclaré avoir reçu à 7 heures un message du Ministre Ntakije l'informant que le FRODEBU avait déjà "mobilisé ses troupes" et qu'il allait y avoir un bain de sang. Il s'est ensuite rendu à l'endroit où Ntakije se cachait et, sans entrer, a chargé quelqu'un de faire parvenir au Ministre un téléphone cellulaire.
Voilà chers compatriotes, le calvaire qu'a vécu le Président Melchior NDADAYE dans les 36 dernières heures de sa vie. Reste donc à établir les responsabilités et que justice soit faite au nom de la Démocratie.
 
----------------------------------------------------
 
 
ITANGAZO: RUTAYISIRE BONIFACE ARICIRA AKAJISHO ABANYAPOLITIKI BO MURI OPPOSITION KUGIRANGO BE GUKORA SUICIDE POLITIQUE BADAHA AGACIRO GENOCIDE HUTU NA TUTSI.  UBU BUTUMWA  BUFASHE Bwana  Minani Jean Marie Perezida w'ishyaka Isangano hamwe n'abandi banyapolitiki bari muri opposition nyarwanda bose:
 
 
Ba  Bwana RUDASINGWA THEOGENE, GASANA ANASTASE, MINANI Jean Marie, Mushayidi Deo, Twagiramungu Faustin, Musangamfura Sixbert  n'abandi muravugwa muri iyi nyandiko
 
Nyakubahwa Minani Perezida w'ishyaka Isangano hamwe n'andi mashyaka mashya ndetse nasanzwe, 
Nk'uko bimaze igihe bimenyerewe muri  opposition nyarwanda igizwe n'amashyaka yose ari muri opposition  y'ukuri contre le FPR igizwe n'Ishyaka Banyarwanda n'ayandi. Nk'uko na none bisanzwe bimenyerewe n'andi mashyaka yiyita opposition contre le FPR ariko ugasanga bikorwa  kungingo zimwe na zimwe naho kuzindi ayo mashyaka ntakubite ngo amanyure kugirango avane munzira FPR, ndifuza kubamenyesha ibi bikurikira.
 
Ikigomba kumenyekana n'uko amashyaka ari muri opposition y'ukuri  hamwe n'andi ari muri opposition y'igice  (kungingo zimwe na zimwe),  icyo yombi ahuriraho  ni ibintu bibiri birimo ko ayo mashyaka yose  adafatanije ubutegetsi  na Kagame.  Ayo mashyaka yose kandi ikindi ahuriraho ni uko agendera kumuhanda basangiye na Tubeho Twese ASBL  wo kubaha genocide hutu na tutsi kandi iyo fondation n'uwo muhanda twawuharuye bitugoye.  Ntashyaka na rimwe ryigeze rishaka guhunga uyu muhanda ngo birikundire gukomeza gukora politiki  kuko ntushobora guhangana n'ukuri kwamateka. Abashinga amashyaka mashya hamwe n'andi asanzweho amenye iki kintu kuko iyo unyuranije nacyo ariko nko gukora suicide politique.
 
Hari amashyaka amwe yafashe uwo muhanda bibanje kugorana kubera pression yashyirwagaho mubwihisho cyangwa kumugaragaro ariko yose yagezaga aho abona ko ubuzima bw'abantu bakorewe genocide hutu na tutsi  aricyo cyiza mbere.  Hari nka FDU yatinze gato na cyera bakiri mu Gihango ariko byageze aho birakunda basubira muri uwo murongo wa Tubeho Twese.
 
Hari n'amashyaka atabarwa na lobby iyo ibintu bikomeye  agasubira mumurongo hari hagiye kuba ubwirakabiri kuriyo.  Ni muri urwo rwego ubona nka Rudasingwa atumijwe muri ibi bihe ngo atange ubuhamya murukiko rw'abasipanyoli akaboneraho agasobanura ibya genocide hutu  yakozwe mu Rwanda no muri Congo. Kuba ahamagajwe muri ibi bihe bifite icyo bivuze kuko  hashize imyaka myinshi adahamagarwa kandi ahari urabizi.  Mukinyamakuru cya EL PAIS urabona ko genocide hutu yakozwe mu Rwanda no muri Congo ariwo murongo wa mbere uza hejuru kuri iyo nkuru (reba hasi aho muri iyo nyandiko y'ikinyamakuru traduit par google).
Kubera iki bashyize hejuru genocide hutu yakozwe mu Rwanda no muri Congo Kuki batavuze genocide hutu yakozwe muri Congo byonyine nk'uko Reyntjens abivuga ?  
 
Ndagirango nkwibutse na Filip Reyntjens ubwe yanyibwiriye ko azi neza ko mugihugu imbere mu Rwanda habereye genocide hutu ariko akaba adashobora kubitangaza kuko byatuma travaux ze bazimerera nabi muri université kandi azi neza ko icyo kintu cyonyine cyahirika Kagame bwangu akaba ari nayo mpamvu abantu bamwe bahitamo kuvuga ibyabereye Congo bakirengagiza ibyabereye mu Rwanda kuko ibyo mu Rwanda byabaye bibi cyane.  Ibyo Reyntjens yabimbwiye mubihe bishize ngirango ndebe ko namuhitamo nk'umuyobozi wa doctorat yanjye ariko nahise mbona ko muhisemo naba niteye ibibazo ndabyihorera. Projet ya doctorat yanjye yari yamaze no kuyikosora uzamubaze. Ikibabaje n'uko lobby y'inshuti za Kagame  ikunze gukoresha iyo position ya Reyntjens ikayobya abantu benshi kuko ngo yitwa specialist  w'u Rwanda.
 
Hariya rero Minani Jean Marie,  ibyo watangaje mubihe bishize byateye akantu ahantu henshi ndetse nabonye n'abantu barakaye cyane. Ni mugihe kandi kuko binyuranye n'amakuru y'ukuri  ariho kuko ahubwo iby'iyicwa ry'abahutu bo mu Rwanda imbere byabaye bibi cyane kurusha no muri Congo. Ndetse iyicwa ry'abahutu imbere mugihugu (nko muburasirazuba) nibyo bimenyetso bya mbere bikomeye bisobanura neza ko habaye genocide hutu kuko ibyabaye muri kariya karere birenze n'ibyabaye kubatutsi no mutundi turere. Ibyabaye kubahutu muri kariya karere birasa neza neza n'ibyabaye kubayahudi ijana ku ijana.  Na Furuma Alphonse arabyemeza ko ari ibyari byarateguwe agasobanura ko ari Kagame wabibategetse ngo bakoreshe uburyo bwose batsembe abahutu ba kariya karere. N'umwongereza  Nic Gordon wageze aho byari birimo kubera yarabyanditse. Nanjye ubwanjye nabikozeho ubushakashatsi buhagije ndetse nanabukoze no mugihugu hose kuburyo ibyabaye ari genocide hutu. Ninayo mpamvu ntamuntu wigeze ashobora kumpindura imvugo kuri iyo ngingo kuko nakoze ubushakashatsi buhagije mu gihugu menya ukuri guhagije kandi ndi mubantu FPR yiciye abantu benshi.
 
 Ndakwibutsa ko nari mfite uburyo bwo kugera mugihugu hose no muri  milieu zose kuko nijye wari uhagarariye abanyaziya mu Rwanda nyuma ya 1994 ndi na chef de service  muri sociyete ya SLFO Rwanda. Nyuma ya 1994 leta ya FPR igitangira, nijye wari ushinzwe kubohoza ibintu by'abanyaziya mu Rwanda  bahuriraga muri association yabo Directeur General wa Sulfo yari abereye Perezida. Muri abo banyaziya wavugamo ba  Sulfo Rwanda, Utexrwa, Sakirwa, Jobanputras n'abandi bose kandi ibyo kubahagararira nabikoraga mu rwego rw'amasosiyete yabo nkanabikora no kubibareba mubuzima busanzwe kuko uwagiranaga ikibazo n'inkotanyi arijye abo banyaziya boherezaga. Na Rudasingwa Théogène nijye wamuvanye mu nzu ya Sulfo Rwanda ntamwiyeretse kuko yari très violent icyo gihe.  Icyo gihe yari  akomeye ari Major mungabo  akaba n'umukuru wa FPR ariko nanone bikaba byari ngombwa ko nkora akazi  kanjye ko kumuvana munzu nk'uko nabikoze kubandi bakuru ba FPR bari barabohoje. Ba Rudasingwa na ba Kayumba  n'abandi babaye muri FPR bajye bamenya ko ndi mubantu bacye babazi ijana ku ijana kuva bubaka leta muri 1994 kugeza ubu. Kuva buriya butegetsi butangira muri za minisiteri nta nimwe yagiraga urugi  rufunga kugeza ubu ndabazi ntacyo bambeshya.
 
 Kandi icyo gihe muri 1994 nari naratangiye kubarwanya kuko arijye nakoraga meme na traduction ya presse yose yakoreshwaga na  radio ya Minuar, na za ONG zirenga amagana zari mu Rwanda .  Nari mfite sosiyete nashinze mbereye Directeur General ikoresha aba traducteurs barangije université barenga cumi na babiri bo mucyongereza n'igifaransa n'ikinyarwanda. Etc. Ibinyamakuru byavugaga ukuri nyakuri hari igihe nabiteraga inkunga igihe biri mungorane. Ndetse nagiyempuruza kenshi abasirikare ba Minuar abandi tukagirana inama mu ibanga rikomeye. Ndetse abanyamahanga benshi bakunda ukuri bari mugihugu muri icyo gihe benshi ndi en contact nabo hanze. Abataragirana contact nanjye bihutire kubikora kuko hari byinshi nkunze kuganira nabo dore ko abenshi nabo harimo abagerageje kurwanya ibibi bya leta ya FPR rwihishwa cyangwa kumugaragaro bamwe bakabizira. Abo buri wese azi agerageze kunshyira en contact nabo.
 
Niba hari abantu nka batanu bazi neza système ya FPR na MRND nababamo.  Sino kwirarira, iyo ndebye n'abahoze ari abayobozi ba FPR nka ba Rudasingwa n'abandi nsanga hari byinshi nzi kuri FPR kubarusha kuko jye nabaye mugihugu cya FPR na MRND ndi umunyeshuri muri Université nkaba n'umwanditsi ugira amatsiko nkaba kandi na Business man wo murwego rumpa kumenya ibibera mubantu bo muri classe yo hejuru  kandi nkagera no hasi mugiturage no mugihugu hose nkora ubushakashatsi nkagira n'ubushobozi bw'ibyo gutanga ngo mbone amakuru ahagije kubyo mbonye bidasobanutse.
 
Na Twagiramungu Faustin iyo mvuze ko muzi neza n'uko muzi neza kuko isosiyete yanjye igitangira yakodeshaga inzu ye kuri  Multiservice akiri premier Ministre.  Isosiye yanjye yarahavuye ihamaze igihe gito  ijya gukorera ahandi kuko yakuraga kuburyo bwihuse dore ko hari n'igihe yagezaga mubakozi mirongo itanu b'abanyabiraka ikorera kumuhima ( igihe hari ibiraka byinshi bya imprimerie dore ko iyo nitumye ikintu kukigeraho bitananira kuburyo no mugushaka akazi ka sosiyete ya imprimeri yanjye nari très très dynamique cyane ngera hose bagira ibyo bandikisha).  Iyo mbwiye abantu  ko umuntu nka Musangamfura Sixbert yakoraga akazi neza gakomeye cyane agashyikiriza amakuru Twagiramungu Faustin n'abandi ntibayiteho  ntayiteho bihagije ukurikije urwego bari barimo mba nzi  icyo mvuga. Icyo gihe Musangamfura Sixbert yari afite ubushake ndetse agafata na risques zikomeye zo kurundanya amakuru ku iyicwa ry'abahutu ariko akabura abandi bafite ubushake bwogukomeza uwo murongo uretse abanyamakuru bahoranye muri opposition nka ba Mutsinzi, ba Nyabarongo, n'abandi ariko ugasanga murwego rwa politiki harabura abantu bakora nkawe.  N'ubwo mubihe byakurikiye, Musangamfura bamwe bashobora kubona atakiri uwa kera kubera ibibazo bagiranye nawe  ariko jye ndi umuntu uzirikana ubwitange buri wese agira ku kibazo cyabahutu n'abatutsi victims iyo agize icyo akora.
 
  Ibyo byo kwibaza kuri genocide hutu na tutsi kandi twarabirenze kuko twanatangiye debat kumugaragaro tuyigirana na Ibuka n'abandi bafite ubushake muri leta ya FPR. Ushatse wanafungura iki kiganiro kiri kuri radio ijwi ry'amerika kuri iyi link: http://www.radiyoyacuvoa.com/content/a-18-2006-03-20-voa1-93014244/1264139.html . iyo ibintu byageze hariya kandi tukaba turi mubiganiro na leta y'u Rwanda hamwe na Ibuka kandi bikabera kubitangazamakuru by'abanyamerika, nta shyaka na rimwe ryaba iryo mugihugu cyangwa hanze rigomba kudusubiza inyuma kuko ibyo tuvuga bireba ubuzima bw'abanyarwanda hamwe n'abatuye isi. 
Mujye mufata igihe musome inyandiko zasohotse kuri icyo kibazo nk'izo ziri hasi zose buri wese amenye akuya twiyushye kugirango tugere kuri iyo ntambwe.
 
Nk'inyandiko natangaje ejo bundi kuri Madame Jeannette Kagame, ni inyandiko irimo ukuri kwinshi kuri iyo ngingo ya genocide hutu. Iriya nyandiko ni inyandiko ni inyandiko ifite uburemere bukomeye cyane mugitutsi kuko isobanura ko igice kinini cy'abatutsi cyemera genocide hutu. N'ubwo abatutsi bemera genocide hutu mukarere k'iburasirazuba ariko ugomba kumenya ko ibyo ntacyo bitwaye kubahutu bose kuko n'umuhutu wapfirihe ahandi ari victim. Iyaba abahutu babyumvaga bagatiza umurindi muri iyo nzira habaho gutera intambwe ikomeye kuko n'abandi bahutu ibyabo byakumvikana.
Wanabibonye ko kubera iyo nyandiko nasohoye kuri  Jeangnette Kagame bitumye lobby ituma Rudasingwa  ahabwa uruvugiro rutuma RNC nayo ibarirwa mubatutsi bemera genocide hutu selon la communication irimo gukorwa. Ngirango urabizi ko nta   shyaka na rimwe rishobora gukora ryirengagije uriya muhanda wa Tubeho Twese kuko ari ukuri ijana ku ijana. Na none urabibona ko RNC itashoboraga gukomeza gukora politiki  kandi mugitutsi cy'indi bemera genocide hutu nk'uko biri munyandiko ya twakoze kuri Jeannette Kagame. RNC rero ihise ijya munzira yemera genoncide hutu.
Ikibazo gisigaye ni ukumenya itandukaniro rya Rusadasingwa na Mushayidi kubireba abavictimes hutu baturanye mukarere cyangwa bahurira muri politiki ndetse ibyo birazamuka bikagera kukibazo cy'imibanire y'abahutu victims  n'abatutsi victims muri rusange.
Nyakubahwa Minani rero, sinifuza opposition isiga abana bayo inyuma, niyo mpamvu ngutumiye nanone gukomeza ibiganiro watangiye n'ishyaka Banyarwanda.
Kuri iyi ngingo kandi ndagirango nshimire Gasana Anastaze uburyo yitwaye kuri icyo kibazo cya genocide hutu na tutsi. Ndamushimira kandi ko mumateka ye, yagaragaje ko ingoma aretse gukorera atongera kuyisubiraho ( Voir: http://www.therwandan.com/ki/dr-anastase-gasana-akomeje-kwisobanura/ ).
 Nk'uko rero yabikoze aza muri opposition nyarwanda turimo ndetse akaza anashima ukwitanga kwanjye, ndamusaba ko azaguma muri uwo murongo kuko uraboneye.
Kubijyanye n'ishyaka Banyarwanda hamwe n'abakomeje kurisanga ari benshi baba abato cyangwa abasheshe akanguhe, ndabasaba ko bamenya ko bafite responsabilite ikomeye cyane yo gufasha no kumurikira  andi mashyaka hamwe no gukomeza kuba inkingi ya cause ya opposition yose.  Abakitegura gusanga ishyaka Banyarwanda ndabasaba kugira vuba kuko ibihe ni ibi ntabindi kuko amateka arimo arabacira amarenga ko Ishyaka Banyarwanda ari inkingi ikomeye u Rwanda rushyashya ruzagenderaho kandi ibyo turabizi kandi turabyitwararika.
Bitangarijwe I Bruxelles, tariki ya 19/10/2013
RUTAYISIR Boniface
President w'Ishyaka Banyarwanda akaba na President wa Tubeho Twese
Tel:  (32) 488250305
---------------------------------------------------------------------------------
A Kagame excolaborador accusé devant la Haute Cour du génocide rwandais

http://internacional.elpais.com/internacional/2013/10/14/actualidad/1381775923_892328.html 

« Le dossier ouvert devant la Haute Cour sur le génocide Hutu perpétré au Rwanda et au Congo entre 1994 et 2000 par une structure parallèle aux éléments minoritaires dominées par l'État rwandais tutsis , a été réactivé le lundi avec un témoin très proche Le président rwandais Paul Kagame. Théogène Rudasingwa , ancien secrétaire général du Front patriotique rwandais (FPR) , le parti au pouvoir , l'ancien ambassadeur aux États-Unis (1996-1999) et ancien chef de Kagame du personnel (2000-2004) dit "volontairement" devant le juge Fernando Andreu le cadre de la plainte déposée en 2008 contre 40 hauts militaires rwandais …….. »
 








-------------------------------------------------------------------
ITANGAZO
 
Perezida w'Ishyaka Banyarwanda arasaba  Nyakubahwa Madame Jeannette Kagame gushyira mungiro imvugo ye izamuye ubunyarwanda bufasha gukanda aho abantu bababara hose babitewe n'amateka abanyarwanda banyuzemo
 
 
Banyarwanda, Banyarwandakazi, namwe nshuti z'u Rwanda,
 
Nk'uko Ishyaka Banyarwanda mpagarariye ryiyemeje gukora politiki ifite ubwenge  bwo kumenya iyo uva n'iyo ujya mukubaka u Rwanda rwa bose rudaheza n'umwe, kandi ukuri kukaba ariko gushyirwa imbere, ndagirango nsabe abanyarwanda n'abatuye isi kubona ko noneho Madame Jeannette Kagame afashe ubutegetsi kumugaragaro kuko afashe ijambo rigize ishingiro ry'igihugu. 
 
Guhera ubu, Madame Jeannette Kagame ahinduye amateka y'abagore b'abaperezida bayoboye u Rwanda kuko we ahisemo gufata ubutegetsi akagena aho igihugu kigomba kwerekeza kandi akaba ahereye kuguhuriza abayobozi b'igihugu hamwe abasaba kwicara bagatekereza kunzira nshyashya abahaye.
Nubwo uriya mudamu yahura n'igitutu mubihe bizaza bigatuma ahindura imvugo cyangwa se agatinya gukomeza, ariko amenye ko kuri ubu afashe ubutegetsi. Ikibazo rero ni ukumenya niba ari umuntu ushoboye koko kubahiriza ibyo yiyemeje.
 
Ishyaka Banyarwanda ryishimiye ko Jeannette Kagame yemeye gushyira imbere ubunyarwanda bwigishwa n'ishyaka Banyarwanda bukemera no gukanda ibikomere byose by'amateka. Mumagambo ye Jeannette Kagame yavuze ko  "ubunyarwanda buganirwaho kandi bukenewe ari ububafasha kuva mu myumvire igoretse ,ari yo mpamvu kuri we asanga iki ari igihe cyo gukanda n'aho abantu babara babitewe n'amateka Abanyarwanda banyuzemo".
N'ubwo bigaragara ko abo bafatanya b'abahutu (Monique Nsanzabaganwa na Pierre Damien Habumuremyi) bo bashaka kugoreka imvugo ya Jeannette Kagame kubera gushaka kwiterera ivi, ariko Jeannette Kagame yarangije kuvuga kandi imvugo ye irasobanutse. Imvugo ye kandi iraremereye cyane mumateka y'u Rwanda kuko abikoze aterura  100% umurongo w'ishyaka Banyarwanda ryigisha ubunyarwanda rikanakanda n'ibikomere by'amateka abanyarwanda bagize rishyira imbere ikibazo cy'abavictimes bose  biciwe mumateka y'u Rwanda. N'ubwo Jeannette Kagame yagira ukundi abivuga cyangwa akagira abo abyitirira kubera buri wese uri mungoma ya Kagame iyo ashatse kunyuranya nayo bidakunze kumworohera ariko Jeannette Kagame icyo yavuze cyumvikanye ndetse n'aho ahisemo guhagarara  humvikanye. Amateka mashya yanditswe.
 
Muryi iyi gahunda yacu irimo kwitabirwa n'abo kurundi ruhande rwa FPR, turagirango twibutse ko kuva twavuga ikibazo cy'abanyarwanda bose hutu na tutsi bakorewe genocice na système ya MRND na FPR, kuva kera imbere mugihugu muri FPR habayemo kutakivugaho rumwe kuko bamwe bagiye mumurongo wo kudushyigikira ngo kivugwe uko kiri kuko ari ukuri. Habayeho n'abandi nabo bashaka ko cyazinzikwa kubera uruhare babigizemo.
 
Ndetse buri wese aribuka n'umugabo (afatanije n'abandi bari munda y'ingoma) wagerageje gushaka umuti w'icyo kibazo cy'abavictime bose witwa Pasteur Antoine Rutayisire igihe yari vice Presisent wa commission y'ubumwe n'ubwiyunge akaba ari n'umututsi wiciwe se mu myaka ya za 60 ndetse na 1994 akongera akicirwa. Muribuka ko uwo Antoine Rutayisire yaje hanze y'igihugu mu Bubirigi inshuro ebyiri akorana conferences  na Rutayisire Boniface zari zigamije  kubonera umuti ikibazo cy'abahutu biciwe ababo igihe Rutayisire Boniface yari amaze gutangaza ishingwa ry'association ivuga ikibazo cy'abavictimes hutu na tutsi n'abandi. Umwanzuro wavuyemo kubwanyuma ubwo Antoine Rutayisire aheruka n'uko yari yumvikanishije ko bagiye guhambisha mucyubahiro n'abahutu bishwe.  Ariko amakuru yageze ku ishyaka Banyarwanda na Tubeho Twese avuga ko icyo gitekerezo cyakiriwe neza na bamwe mu Rwanda ariko abandi bakabaza ngo bazavuga ko abo bahutu bishwe nande. Kugeza ubu amaso yaheze mukirere harindiriwe umwanzuro wagezweho n'abo ba Antoine Rutayisire hamwe n'abadi tuzi bari mugihugu no hanze  bumva neza ikibazo cy'abantu bose FPR yiciye.
 
Kuba rero Jeannette Kagame afashe ijambo agasaba gushyira mugaciro bagatekereza kuri iki kintu cy'ibikomere abanyarwanda bose bafite kandi akaba atarobanuye amoko,  ni intambwe ikomeye cyane mu mateka y'u Rwanda n'isi. Ibi avuze biri mumurongo wibutsa ko ibibi byakozwe na FPR byose hari abatutsi benshi (bari muri FPR cyangwa batayirimo) batabishyigikiye ndetse benshi muribo  bakaba barabayeho basaba ko ibyo  bintu byajya ahagaragara, bikaba ari nayo mpamvu Rutayisire Boniface na TUBEHO TWESE ASBL babayeho bashyigikiwe n'abatutsi n'abahutu bose bashyira mugaciro  (rwihishwa cyangwa kumugaragaro).
 
Ibi kandi ibi bifashe abanyamahanga batumva ikibazo cy'u Rwanda rimwe na rimwe ugasanga barashaka kurenganya Rutayisire Boniface bamuziza ko avuga ukuri kurega FPR kandi leta zabo zaramenyereye kuyiramya. Abo banyamahanga na za leta zinyuranye zihonga kuri FPR zigashaka kudindiza ikibazo cy'abavictimes hutu na Tutsi bamenye ko ibyo Rutayisire Boniface akora  muri Tubeho Twese n'ishyaka Banyarwanda  ari ibintu bishyigikiwe n'abanyarwanda b'amoko yose mu Rwanda no hanze yacyo. N'ubwo  benshi badafite uruvugiro abandi nabo bagatinya pression y'abo bari kumwe ariko bimenyekane ko abashyigikiye Rutayisire Boniface babarirwa mumoko yose kandi bari hose haba mu gihugu no hanze cyacyo.
 
Kuri iyi ngingo tuboneyeho no gusaba abahutu n'abanyamahanga bafite ubwoba cyangwa ibindi bibazo byo gupfobya iyicwa ry'abahutu ryabayeho mu Rwanda imbere no muri Congo ko aho kubivuga ubigoretse ahubwo wakwicecekera. Na none turasaba ko abantu batagwa mumutego w'injiji z'abicanyi ba FPR zishuka bamwe zikababuza kuvuga ukuri. Kandi turabasaba kwirinda kugwa mumutego w'abakoroni bashaka gukoroniza u  Rwanda mubihe bizaza banyuze Congo bitwaje ko ibyiza byose n'amateka akomeye biva Congo nk'uko bimaze igihe bikoreshwa na bamwe mubabirigi n'abadage n'abandi  muri iyi myaka ya vuba. Abo babirigiri n'abadage n'abandi kandi bakoreshwa na none na ka gatsiko k'abanyamahanga gashyigikiye FPR katigaragaza bigatuma bakoresha imvugo y'ikinyoma igoramye ivuga ko muri Congo habaye genocide hutu naho ibyabaye kubahutu mu Rwanda bikaba ari massacres zidasobanutse.  Abakora ibyo rero bamenye ko ubushinyaguzi, ubujiji n'ubugome kuko isi y'abashyira mugaciro izi ukuri nyakuri kandi isi yose na FPR ubwayo bemera ko mu Rwanda imbere habaye genocide n'ubwo batabyemera muturere twose. Abapfobya iyicwa ry'abahutu mu Rwanda bibagirwa ko nk'ikinyamakuru "Le soir" cyo mu Bubirigi mumyaka ishize cyanditse ko ubwicanyi bwabereye Congo bukomoka kubuhanga bw'ubwicanyi ndengakamere bwabanje gukorwa mu Rwanda n'ingabo za FPR zatsembye abahutu mugihugu. 
Abanyarwanda bagwa mumutego wo gupfobya genocide hutu yabaye imbere mu Rwanda nibikosore bwangu kuko barimo baragwa mumutego w'ikinyoma uzabatamaza kandi bikabaremerera nabi cyane bikomeye mumateka y'u Rwanda n'ubuzima bwabo bwose.
 Kuri iki kibazo turashima abatutsi benshi bavuga ukuri kwa genocide hutu bakarusha ubutwari abahutu bamwe kandi byitwa amateka yabo.
Ikindi nanone twabwira abanyarwanda bose n'abatuye isi n'uko imbere muri FPR bemera genocide hutu yakozwe na FPR mu karere k'i Burasirazuba n'amajyaruguru. Ndetse habaho n'imigirire y'uko uvuze iyo genocide hutu adakomoka aho hantu akenshi FPR n'amacuti yayo bakoresha ubwenge buhanitse bwo kumukoraho pression agahindura imyumvire ntakomeze kubivuga. Ibi byabaye kuri benshi tuzi. Ndetse n'umunyamahanga ugiye gusura ako karere ntibatuma amenya ukuri. Ndetse tumaze kubona ko FPR yemera genocide hutu bakoze mu burasirazuba bw'u Rwanda, byatumye dushaka kuganira n'abatutsi bavuka muri ako karere barimo na Mushayidi Deo kugirango habeho ibiganiro hagati y'abavictimes hutu na tutsi noneho bifashe n'utundi turere twose ariko kubera ben'ubwite ndetse na pression y'abahezanguni ntabwo byashobotse. Bamwe twagejejeho uwo mushinga mumyaka ishize bari hanze no mugihugu imbere muturere twose ndetse babarirwa no muri Ibuka bajya banyuzamo bagashaka ko twakomeza ibiganiro. Twizereko ibihe aho bigeze noneho ibyo biganira biza kubaho kumugaragaro kuko bose bamaze kumenya ukuri twababwiraga.
 
Iki rero cy'imigirire ya FPR kubatuye utundi turere turasaba ko abavictimes b'uturere twose badufasha kugiterekezaho bakadufasha kubona umuti kuko twe tuvugira abatuye u Rwanda bose.
Kubireba genocide hutu yabaye mu burasirazuba bw'u Rwanda, rwose nta mututsi ushyira mugaciro kandi ufite amakuru twigeze twabona ubihakana ndetse tugitangira no kuvuga icyo kintu abatutsi benshi baradushyigikiye cyaneeee bikomeye. Ndetse n'ayo makuru tugitangira kubitangaza yagiye asohoka no mubinyamakuru by'imbere mugihugu ntangorane zibayeho kuko bose bazi ko  iyo genocide hutu yabaye kandi bakaba barayikoze  bagamije kubona aho batuza imiryango y'impunzi z'abatutsi zahoze hanze.  Kuri ubu 90% by'abatutsi batahutse batuye muri ako karere k'i Burasirazuba.  Na Major Furuma Alphonse yarabyitangarije ubwe ko yariyo gahunda ya Kagame ndetse n'umwongereza wigereye aho biciraga abahutu witwa Nick Gordon,   n'ubushakashatsi bwakozwe na Rutayisire Boniface niko bwabisanze. Byumwihariko Rutayisire avugira abavictimes b'uturere twose kubera azi ukuri kuko n'ahatarishwe abahutu benshi ariko bose bazize icyo baricyo, niyo mpamvu avugira abavictimes hutu na tutsi nta kurobanura.
Niba rero Jeannette Kagame atangaje biriya kugirango ateze imbere iyo myumvire kukibazo cy'abavictimes bose, yaba akoze ikintu cy'igitangaza mumateka kuko n'ubundi biriya ari ukuri kuzahoraho kubonwa n'isi ibihe byose u Rwanda ruzabaho.
 
Ikindi nanone n'uko Jeannette Kagame atagomba gusubira inyuma kuko n'ubundi umugabo we Kagame Paul yamaze kujegera ndetse yamaze guhirima ashigaje kurunduka.  Mubihe bishize twabwiye abakunzi ba FPR bose tuti "FPR NO HASI NGO Piiiiii" tumaze kubona ko tuyihiritse dufatanije n'abandi banyarwanda n'abanyamahanga. Bamwe b'injiji batazi kureba aho ibihe bigeze ntibabyumvise ariko muri ibi bihe buri wese amaze kubona ko icyo twamubwiraga twari dufite ukuri ndetse tuzi n'ibirindiriye FPR.
Madame Jeannette Kagame nawe rero niba ari umuntu ureba kure yafata aya mahirwe tumuhaye y'uko aramutse ateje imbere ikibazo cy'abavictimes ntabiheze mumagambo amaze gutangaza byaba ari ibintu byiza. Kuba ingoma y'umugabo  we izahirima bikaba bibi cyane byo arabizi kandi ntabutegetsi buhoraho igihe cyose. Niba koko abagira inama Jeannette Kagame bari mukuri ndetse nawe akaba  ari umuntu ureba kure kugiti cye nibwo bigiye kugaragara kuko ibyo atangaje bitabangikana na gahunda yo gushyigikira abicanyi ba FPR.  Ndetse bibaye ngombwa Jeannette Kagame aramutse atumvikanye na Kagame ashobora guhunga cyangwa bagahangana  kuko anahunze atamara igihe urebye aho ibihe bigeze cyane cyane ko Kagame twamaze kumuhirika. Nabwo kandi nahitamo gutsimbarara kuri Kagame azamenye ko yigize victime ndetse n'abamukikije bose hamwe n'abandi kandi u Rwanda ntirukeneye abavictimes bazira ko bagize nabi bakiri kubutegetsi. Buri wese amenye ko abanyarwanda besnhi Tutsis na Hutu bababajwe cyane na FPR kuburyo umutegetsi agomba kwitonda ntiyirahireho umuriro kubera guhitamo nabi cyangwa kutamenya gusoma ibimenyetso by'imihindukire y'ibihe.
Twifurije Jeannette Kagame kumenya uburemere bw'ikimenyetso cy'amateka amaze gukora tumusabye kwisunga twe abanyarwanda dusanzwe muri uwo murongo kugirango atazawugoramisha bikamugiraho ingaruka zikomeye.
 Bitangarijwe i Bruxelles, tariki ya 11/10/2013
 RUTAYISIRE Boniface
President w'Ishyaka Banyarwanda akaba na President w'association y'abavictimes Hutus na Tutsis n'abandi "TUBEHO TWESE ASBL"
 Tel : (32 488250305)
 Email : infotubeho@yahoo.fr (yahoo.fr)
 
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 

Kwibuka Bifasha Iki Mu Bwiyunge bw'Abanyarwanda

 
Mu gihe Abanyarwanda bitegura kwibuka itsembabwoko n'itsembatsemba
ku nshuro ya 12, hari bamwe babona ko uburyo kwibuka bikorwa bidafasha
mu mugambi w'ubumwe n'ubwiyunge.
 
Mu gihe bivugwa ko hakwiye kwibukwa  itsembabwoko ryakorewe Abatutsi,
hari Abanyarwanda bahagurukiye guharanira kwibuka abantu bose 
bakozweho n'itsembabwoko ryabaye mu Rwanda mu mwaka w'1994. Ku
 ruhande
rumwe, hari abemeza ko itsembabwoko  n'itsembatsemba byakorewe Abatutsi,
akaba ari na bo baomba kwibukwa bonyine. Ku rundi ruhande, hari abandi 
basanga ko hari n'Abahutu bakorewe itsembatsemba, cyane cyane ahahoze
ari Byumba na Kibungo. Gusa, aha impaka zisa n'aho zigitangira. 
 
Mu biganiro "Dusangire Ijambo" na "Duhugukire Demokrasi", turabagezaho
ibisobanuro binyuranye by'abantu bahagarariye  impande
 zitandukanye. 
Baratubwira uko babona kwibuka bikwiye gukorwa, abakwiye kwibukwa 
n'icyo byafasha mu mibanire y'abantu bose bumva ko ari Abanyarwanda.  
Turaganira na Bwana Ildefonsi  Karengera ushinzwe ibyo kwibuka muri 
Ministeri y'Urubyiruko, Umuco na Siporo mu Rwanda. Turi kumwe kandi 
na Bwana Bonifasi Rutayisire wo mu muryango Tubeho ufite
 icyicaro i 
Brusseli mu Bubiligi, na  bwana Philbert Gakwenzire wo mu muryango Ibuka.  
 
Umunyamakuru Etienne Karekezi yaganiye n'abo mu biganiro 
"Dusangire Ijambo" na "Duhugukire Demokrasi" kw'Ijwi ry'Amerika. 
 
Ibyo biganiro byose mushobora kubyumvira mu ntangiriro   y'iyi
 Nyandiko
Source: http://www.radiyoyacuvoa.com/content/a-18-2006-03-20-voa1-93014244/1264139.html
.--------------------------------------------
De : TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
Objet : NIMWISANGIRE IKIPI ITSINDA: ISHYAKA BANYARWANDA
Banyarwanda Banyarwandakazi mwese mutuye igihugu mukomoka mu  turere twose tw'u Rwanda  kandi mukaba mukomoka mumateka yose y'u Rwanda, nimureke twisabire abagabo n'abagore babarimo bashyira mugaciro maze muze twiyubakire igihugu.
Twe mu Ishyaka Banyarwanda turi abantu bavuka muturere twose kandi dushyira hamwe maze tukagengwa n'ukuri uko kumeze kandi ntitugire uwo duheza cyangwa turenganya n'iyo yaba yarabaye mungoma zahozeho ariko akaba yaremeye guhinduka.
Amateka arereka buri wese ko muri iyi myaka twebwe mu Ishyaka Banyarwanda  twakoreye igihugu cy'u Rwanda uko bikwiye kuko twagiye dukosora byinshi mumateka y'u Rwanda kugeza ubu.  Icyo twashyize imbere twagiye tukigeraho. Kandi buri wese azirikane ko tutajya duhindaguranya amagambo na gahunda yacu cyangwa umurongo. Iyo tukubwiye ko turi kumwe tuba turi kumwe kugeza kundunduro n'iyo byagenda gute.
Inkuta zose z'amafuti n'akarengane twagiye tuzikubita zikagwa zikatubisa :
-Urukuta rwa genocide ya Kagame rwahezaga abakorewe genocide hutu, twararukubise ruragwa abo mwa Kagame bava muri genocide Rwanda bahungira muri genocide tutsi ariko nayo ntibashaka kuko abayikorewe benshi bemera ko Kagame n'agatsiko ke kakoze genocide hutu na tutsi.
-Abanyarwanda bashakaga gukomeza  kwihisha inyuma ya za extrêmes hutu na tutsi babyita amoko twaberetse ko icyujuje ubwoko ari  « ubwoko Banyarwanda » bwunze ubumwe kandi ushatse kuguma kubututsi bwe n'ubuhutu akabugumaho igihe atabirenganiriza abandi  ariko nanone akibuka ko asangiye ubunyarwanda n'abandi bahisemo ubunyarwanda bwonyine.
-Ababayeho kumpande zombi bihisha muntambara y'icyongereza n'igifaransa bikaba byaradukururiye akaga mumateka kugeza n'ubu katarashira nabyo tumaze kubikubita hasi none bamwe barimo barakwirwa imishwaro abandi bagashwanyuka bagatukana.
-Abihishaga inyuma yo kwishongora bitwaje genocide tutsi, urwo rukuta twararugushije mumateka maze natwe muri TPIR tuhandika amateka dutanga ikirego cya génocide hutu na tutsi maze kirakirwa kuburyo no mumyaka igihumbi uzashaka gukurikirana ibya genocide hutu na tutsi azahasanga ukuri kwanditse mumateka ya TPIR kuko Perezida wa TPIR yanditse adusubiza kandi akongera agatanga ikirego cyacu bwa kabiri kwa procureur wa TPIR kandi ariwe twari twakijejeho by'ibanze.
-Muri politiki ya opposition nyarwanda naho twagushije urukuta rwahabaga rw'abantu batemeraga genocide n'imwe (yaba iy'abahutu cyangwa abatutsi) kuburyo n'abemeraga genocide abenshi bemeraga iy'abatutsi kugahato ka FPR biterera ivi. Kuri ubu ikibazo cy'abavictimes bose niyo mpamvu ya mbere y'ibanze opposition irwanira  kuko twatangije uko kuri kw'abavictimes bose (Hutus Tutsis) kugeza aho gusakara kukaba gusobanurwa hirya no hino ku isi no mu Rwanda.  Mbere dutangira muri opposition, amashyaka yari ariho icyo gihe yaravugaga ngo kurega Kagame ibyaha sibyo bizabahesha ubutegetsi.
-Muri Diplomatie naho tumaze kugaragaza ko Kagame atakiri Perezida w'igihugu  kuko ntaho agipfa kwakirwa, ahubwo agomba kuvaho akaduhereza ubutegetsi tukayobora igihugu neza  (dufatanije n'abanyarwanda bose) ntawe duhonyora kandi nta n'uwo duheza. N'ejo bundi  mu Bwongereza, twe twasabye ko Université yitandukanya na Kagame igihe akoreyo uruzinduko,  kandi Université yarabikoze.  Mbere y'uko Kagame agera mu Bwongereza,  Université ya OXFORD  yatangaje ko ntaho ihuriye n'uruzinduko rwe  kuburyo  ubutegetsi bwa OXFORD bwavuze ko ari abanyeshuri (kagame yaguze n'ubwo bitavugwa) bamutumiye kugiti cyabo.  Kagame yavuye mu Bwongereza ntabutegetsi na bumwe bw'ubwongereza bumwakiriye. Iyo rero ni intsinzi ikomeye ndetse irenze kumutera amagi kw'abanyekongo byaje gukurikira icyo gikorwa cya université cyo kwitandukanya nawe.
-Muribuka ko no muminsi ishize gouvernement ya Kigali ifunga BBC Gahuzamiryango y'i Kigali  intsinzi yabaye iyacu. Murabyibuka ko bayifunze  kubera ko Rutayisire Boniface yayitangarijeho ko imirambo imwe yarohowe mu kiyaga cya Victoria yari iy'abahutu bishwe na FPR ndetse n'aho bayihambye i Bugande hakaba hitwa mu gihutu. Icyo gihe rero gouvernement y'abongereza yasabye Rutayisire Boniface ibimenyetso by'ibyo yavuze maze gouvernement y'ubwongereza isaba Ambassadeur w'abongereza i Kigali gutangaza ko ari Rutayisire Boniface yari ufite ukuri, maze gouvernement ya Kigali irahamwarira ifungura BBC Gahuzamiryango itumva itabona.
-Mubibazo by'impunzi nabyo muribuka ko i Bugande,  Kigali yari yiyemeje gucyura impunzi zose ariko Rutayisire Boniface agahagurukana n'impunzi zimwe bagasobanurira amahanga kuburyo HCR yabihagaritse ikandikira Rutayisire Boniface imusaba ngo ahumurize impunzi ze kwiheba. Kuba HCR isubiza gutyo ni intsinzi itarigeze ibaho mumataka ya opposition. Icyo gihe Minisitiri  MUsoni Protais wari ushinzwe icyo kibazo byamuviriyemo kumuhindurira umwanya bamujyana muri Presidence kugirango birinde igisebo.
Etc.
Banyarwanda, Banyarwandakazi, igihe kirageze ko buri wese yihitiramo gusanga ikipi itsinda ariyo y'ishyaka Banyarwanda maze tugafatanya n'abandi banyarwanda tugashyiraho leta nshyashya.
Ishyaka Banyarwanda muritize ingufu kuko ni amizero y'abanyarwanda bose.
05/06/2013
RUTAYISIRE Boniface
NIMUREKE DUSHYIRE IMBERE IMVUGO N'INGIRO ya TUBEHO TWESE
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
INGINGO REMEZO Z'ISHYAKA BANYARWANDA

1. Urukundo, ubwubahane, n'ubusabane nk'abanyarwanda

2. Ubutabera no kubaka société itagira uwo iheza kandi abantu bose banganyamo amahirwe

3. Gukurikirana ikibazo cy'abakoze génocide bo ku mpande zose, guharanira 
ko bitazongera kubaho, kwibuka bose utarobanuye amoko, gukumira ibyatera génocide.

4. Guharanira ubuzima bwiza, kujijuka, kwita kubanyantege nke no gutega amatwi buri wese

5. Guteza imbere umuco, ubukungu n'ikorabuhanga

6. Amagambo y'ikirangantego cy'ishyaka BANYARWANDA ni 

- URUKUNDO
- UBUTABERA
- ITERAMBERE 
- DEMOKARASI

NB: Ishyaka Banyarwanda ni ishyaka rigamije gushimangira ubutegetsi bwa Republika mu Rwanda hamwe no kuyihesha agaciro.
 
 
 
------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
 
 
 
ITANGAZO: 
 
Banyarwanda, Banyarwandakazi namwe nshuti z'u Rwanda
 
Nk'uko mubyibuka, mumyaka ishize nafatanije n'ishyaka Banyarwanda hamwe n'association y'abavictimes TUBEHO TWESE mpagarariye maze tuzamura ikibazo cy'abavictimes ba Republika ya mbere bishwe  n'ubutegetsi bwa Habyarimana Juvenal kugirango mubavictimes bariho kuri ubu n'abo bagire ijambo.  Turemereanya na buri wese ko bariya bantu nabo bishwe hakoreshejwe imbaraga z'ubutegetsi bwari buriho kandi bwari bushinzwe kubarinda.
 Ibyo bijyanya kandi  n'uko n'abishwe muri 1994 (baba abatutsi cyangwa abahutu n'abandi)  na nyuma y'aho, nabwo hakoreshejwe imbaraga za leta yari iriho kuburyo byombi bifite aho bihuriye. 
Ndetse kubera icyuho cyatanzwe n'iyicwa ry'abo banyapolitiki nabyo biri mubyahaye ingufu ndetse bituma na za genocide hutu na tutsi zabaye mu Rwanda mubihe byakuriye zishoboka. 
Ni ukuvuga ko rero kiriya kibazo kiri mubibazo bigize amateka y'u Rwanda n'abavictimes bose n'ubwo buri kibazo cyose kigomba kugumana urwego kirimo.
 
Ikibazo ariko aho kiri n'uko ukuri kose kutaramenyekana kubireba iyicwa ry'abo bantu ba Republika ya mbere hamwe n'ababirokotse cyangwa abo byagizeho ingaruka bose kuburyo byagize n'ingaruka zikomeye kukarere kose bakomokamo. 
Ikindi gitangaje n'uko havugwa ko abiciwe  bahawe impozamarira bagasinya n'ibipapuro byo kudakurikirana leta yabiciye. Ese koko ibyo nibyo? Ese koko abo bantu bahawe amafaranga angahe ?  Abayafashe bumva ibintu gute muri ibi bihe.  Ababakomokaho batekereza iki ?  Abatemera iyo migirire bakwiriye gukora iki?  Abanyarwanda bandi se bakwiriye gukora iki ko abo banyapolitiki bari babereyeho abanyarwanda bose ? 
Mbese abanyapolitiki bari basangiye ishyaka na bariya banyarwanda biciwe kuki bicecekera nkaho ntaburenganzira bafite kuri icyo kibazo ? Kuki ataribo bafata iya mbere mukubona umuti w'ikibazo abo bagenzi babo  bari bafatanije bazize. Ubundi abantu bafite uburenganzira busesuye kurusha mbere na mbere n'abo bari basangiye politiki n'ubutegetsi ndetse n'abanyarwanda bose byagizeho ingaruka batabarizwa muri iyo miryango nibo ba mbere bakwiriye no gutera ijwi hejuru nk'uko tubikora kuko ikibazo kireba abanyarwanda ntabwo kireba imiryango yabo. Hari n'igihe umunyapolitiki yitangira igihugu kandi umuryango we utabishaka cyangwa utabyitayeho kubera impamvu zinyuranye. Gusaba rero umuntu utari uzi n'ibirimo gukorwa muri ibyo bihe cyangwa wenda runaka w'ubu ukomoka kuri abo bantu akaba adashyigikiye  muri ibi bihe ibyo abo bakera bakoze, kumusaba guhaguruka  ntibikwiriye kuko anahagurutse ashobora kutabikora neza. 
Niba iyo miryango yiciwe yarahawe amafaranga igasinya n'amasezerano yo guceceka, abatabyemera bakoranaga nabo cyangwa bari bafatanije nabo mu ishyaka nibo bakwiriye gufata ijambo.  
 
Ikindi kibazo kirimo n'uko usanga iriya miryango imwe n'imwe ihunga politiki kandi ababo barazize politiki. Ni ikibazo gikomeye cyane rero kuko  imiryango y'abiciwe isa n' itavuga rumwe n'amateka y'abantu babo bishwe.  
Cyokora na none abenshi muri twaganiriye harimo abifuza ko ko ikibazo kivugwa cyane rwose. Turacyakomeje ibiganiro nabo.
 
Kubijyanye n'imyumvire rusange kubandi banyarwanda, hari umunyarwanda wavuze ati gusaba aba bantu guhaguruka ubanza ari ukubagondoza kuko icyo bakuzanira ari ibikorwa bibareba ubwabo bwite cyangwa bikaba ibikorwa bidafasha abanyarwanda kumugaragaro muri rusange.  Niyo mpamvu hakwiriye gutekerezwa uburyo kiriya kibazo kigomba kugira abandi bakivuga kurwego rwa politiki n'abavictimes noneho n'iyo miryango y'abiciwe  ikiyongeraho cyangwa abayo bakaba muri abo bavuga ikibazo. Ndetse uwo munyarwanda yasobanuye ko iyo miryango yiciwe idahuje icyerekezo cy'imyumvire muri  politiki kuko muribo hari ababaye amajyojyi abandi baba MDR power, abandi bigira MRND baranayikama biratinda, etc, kuburyo iyo miryango yubatse kumateka anyuranye. 
Ndetse uwo munyarwanda yatanze igitekerezo ko icyo kibazo gikwiriye gukemurwa nk'uko Ibuka y'abatutsi ibigenza kuko usanga Ibuka ari iy'abatutsi bose muri rusange n'ubwo hari ababivuga ukwabo cyangwa bakabyerekana ukundi. Abahutu rero cyangwa abanyenduga n'aba MDR n'abandi basangiye na Kayibanda ubutegetsi  cyangwa abanyarwanda b'amoko yose muri rusange bakwiriye guhaguruka bakumva icyo kibazo ari icyabo.  Aha rero buri wese yumve ko amarembo afunguwe kandi twizereko hazavamo umusaruro ufasha bose ndetse ukazana ubumwe n'ubwiyunge n'ubutabera mubiciwe n'ababiciye.
 
Nk'uko rero association Tubeho Twese ivugira abavictimes ikaba yarazamuye icyo kibazo, turagirango dusabe ben'ubwite biciwe hamwe nabo bakoranaga cyangwa abari bafatanije ishyaka n'ubutegetsi hamwe n'abandi banyarwanda bose kugirango berure  batubwire abakwiriye kuvugira abo bantu n'uburyo icyo kibazo gikwiriye kuvugwa. 
Aha hantu haragomba ibiganiro kuko uzahaguruka yitwaje ko avuka muri iriya miryango bitazaba bihagije kuko hari n'undi ushobora guhaguruka ati sinemera uburyo ubivugamo cyangwa se aho ubivuga ubiganisha. Ariko nanone ntabwo tuzemera ko habaho icyuho cy'abo bavictimes mumateka y'u Rwanda. 
 
Nanone guhura kwabo bonyine  biciwe  ntabwo byaba bihagije kuko byaba bitagamije gukemura ikibazo mu rwego rwa politiki n'abavictimes muri rusange kugirango he kuzongera kubaho abandi bazira ibintu nk'ibyo mumateka y'u Rwanda.  
 
Nk'uko tumaze igihe tubikora, muri iyi minsi tugiye gukomeza ibiganiro n'abo bantu biciwe hamwe n'abandi banyarwanda bose,  tuzabagezaho uko ibiganiro bigenda bitera intambwe. Ndetse turifuza kuganira n'abashyirwa mumajwi bose kugirango habeho ibisobanuro bihagije he kugira uniganwa ijambo. Icyo twifuza n'ubwiyunge kandi hakaboneka umuti w'ayo mateka akomeye. 
Bitangarijwe i Bruxelles tariki ya 16/10/2013
RUTAYISIRE Boniface
President w'ishyaka Banyarwanda akaba na President w'association y'abavictimes TUBEHO TWESE
Tel (32) 488250305
 
 
 
 
Dans fondationbanyarwanda@yahoogroupes.fr, Mutebutsi Jean <mutebutsi.jean@...> a écrit :
 
Madame Christine,  Bwana Sibomana, n'abandi murimo kuganira kuri iki kibazo. Ndagirango munyemerere nanjye ngire icyo mbabwira kuri iki kibazo gihora kigaruka hano. Njye ibitekerezo byanjye bishingiye kubyo nagiyeho impaka n'abandi banyarwanda b'impande zose kuburyo hari imibonere nakuyemo. Ijambo gukindura ariko murebe uko murisimbuza ayandi kuko ntabwo numva rinoze kuri icyo kibazo.
 
Iyo witegereje neza ikidindiza icyemurwa ry'iki kibazo, usanga rishingiye cyane cyane kukubura ubutwari bw'abantu bakoze muri leta ya Habyarimana yahitanye abo bantu kugirango habeho ubuhamya bwinshi bw'umwimerere bwinshi busobanura uko ibintu byagenze hamwe no kubaho habaho kuganira kukibazo kumpande zose z'abantu kireba.
 
Ikindi kidindiza icyo cyane ni imyitwarire y'abakomoka kuri iriya miryango yiciwe. Iyo witegereje neza usanga ababarimo b'intwari bacibwa integer n'abandi bashaka guhora bubitse imitwe igihe cyose. cyane cyane abakuze nibo usangana ubutwari buke. Abajeune n'abadamu hamwe n'abakuze bake muri abo nabo bagombye gufata iya mbere usanga barindira guhabwa uruhushya n'abo bireba bose kandi ntabwo bijya bibaho muri politiki. Ubundi igikenewe n'uko habamo umwe cyangwa benshi bemera guhaguruka kumugaragaro atarindiriye abandi nibyho byaca umuziro kuri abo bantu bahora bacecetse. Ariko hari n'ikintu gitangaje. Kuki abana baceceka, ba nyina bagaceceka, abazukuru bagaceceka, abakazana n'abakwe bagaceceka, etc, ese bariya bantu ahubwo ntibarozwe hanyuma abanyarwanda ntibabimenye? Ese nibazima?
 
Ikindi kidindiza icyo kibazo ni abanyarwanda batajya baha agaciro kuba umunyapolitiki icyo aricyo. Ubundi ntabwo abanyarwanda bagombye kurindira ko imiryango ya bariya ariyo ivuga ahubwo abanyarwanda muri rusange nibo bagombye gutera ijwi hejuru kuko bari banyaopolitiki bari babereyeho abanyarwanda ntabwo bari babereyeho imiryango yabo. iyo ukora umurimo nk'uriya wo guhagararira abanyarwanda no kubakorera no kubayobora uba uri uw'igihugu ntabwo uba uri uw'umuryango ukomokamo. Ndetse n'imiryango yabariya banyapolitiki iramutse ivuze ikanafata umurongo mubi udafasha icyo kibazo, abanyarwanda bafite uburenganzira bwo kubambura icyo kibazo.
Ariko ntawaduha amateka ya buri muryango muri bariya bantu biciwe maze akaduha no kubura ubutwari bwabo cyangwa akatubwira abafite ubutwari ko byadufasha kumenya aho ibintu bipfira?
 
Ubundi rero iyo baza kuba bubaha abanyarwanda cyangwa bakaba bubaha abantu bishwe, haba haravutse inyeshyamba zirengera ngo zidashira kuko kiriya kibazo kirakomeye cyane kandi cyadindije u Rwanda kuburyo bukomeye.
Abakwe babo nabo ntakigenda nta n'umwe wigeze atekereza gukosora ikibazo cy'imbaraga zatumye iyicwa rishoboka.
Muri make aba bantu bose (iyo groupe yiciwe) ni abo gukomeza gukangurwa nk'uko mbona ba Christine bo muri  Tubeho Twese n'ishyaka Banyarwanda bahora baguraka kuri icyo kibazo ngo kibonerwe umuti n'ubwo bitoroshye.
Ese Christine, wowe n'umukuru wanyu, iyo muganiriye n'abo bantu babasubiza iki? Bababwira ko bafite ngorane ki ngo ko n'abenshi hari n'abibera hanze kuburyo nta n'icyo bagombye gutinya. Ngaho nimukomeze mushyireho akete wazasanza  n'icyo kibazo mugiteje imbere bagafata ijambo nabo.
---------------------------------------------------------------------------- ----------
 
From:Christine<kabe_chris@yahoo.fr> a écrit :
> Banyarubuga,
>
Re: [fondationbanyarwanda] Re: Ikindurwa rya bamwe mu bayobozi ba Repubulika ya mbere.
 
Bwana Sibomana,

Iyo mfubyi wabonye irirana ikiniga ihagaze imbere y'uwagombaga kuyirenganura ntabikore,
ni imwe muri nyinshi zikirira n'ubu. Inyinshi zabayeho zihishe ( kuko abategetsi bafunzwe imiryango yabo igahanwa kabiri).
Aba ni bamwe mu ba victimes twibutsa ko igihe cyo kwivugira no gusaba kurenganurwa cyageze, niba nta ntege babifitiye, batume ishyaka banyarwanda na tubeho yaryo , rizabatumikira.
None se kubona umubyeyi ashorerwa butama, imiryango yose igafungirwa mu ngo nta n'uruhushya rwo kurenga aho ituye ifite,
imitungo igafatirwa, abana ntibige, ababashije kuzamuka gato maneko zikabahora iruhande, urumva iyi mitima kuyomora bitazafata igihe? 
Ubu rero ubwo ntacyo izi mfubyi zikikanga, benshi mubabagize imfubyi bakaba nabo barapfuye, hasigaye ko bashira amanga bakisunga amashyaka aharanira kubavuganira no kubarenganura. Gukomeza kwicecekera siko kwibagirwa.
Ariko turumva ikiniga bagifite aho kiva, benshi bakuriye mu bwoba n'ubwigunge, kandi nkeka ko n'ubu butashize. Ubwo nibura hari abemera kugaragaza ko gutegeka atari icyaha gituma umuntu yicishwa inzara n'ubundi bugome burenze kamere, nimukomeze
mutakambire ubutabera, abakoze aya marorerwa nabo bakidegembya bazabashe guhanwa.
Ukwishyira ukizana ntikuzashoboka, bamwe bahanwa abandi bagasonerwa ibihano.
Naho ipfundo riri.
 
Christine
 
TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr> wrote:
 
COMMUNIQUE DE PRESSE : Le MDR-KAYIBANDA était un système des naïfs, le  MRND-HABYARIMANA était un système des paysans ignorants, le FPR-KAGAME  est un système des idiots. Construisons un nouveau système  politique qui va diriger le Rwanda après chute du FPR en évitant de tomber dans le piège. 
 
Au moment où nous les leaders  Rwandais  de la nouvelle génération  essayent  de construire un nouveau système  politique  qui doit remplacer le FPR au Rwanda, lâanalyse  me conduit dans le sens de remarquer que :
Le système MDR-KAYIBANDA était un système des naïfs
Le système MRND-HABYARIMANA était un système des paysans ignorants
Le système FPR-KAGAME  est un système des idiots (ils ont eu  de moyens énormes mais ils ne savaient pas ce quâils pouvaient faire avec.  Amateka nâamahanga byahaye iyi système ubushobozi bwinshi  cyaneee  ariko iyi système yaranzwe nâubugoryi  ibura ubwenge bwo kuba yakwirinda ibibi cyangwa ngo ibyaze umusaruro ubushobozi ndengakamere  bwâingeri zose yahawe).
A lâheure actuelle, lâidiotie du système  Kagame-FPR  continue à faire des scandales  en disant que le Rwanda  ne veut  pas des avions sans pilote au Congo. 
A lâintérieur du Rwanda, les jeunes Rwandais  vont  être réduits à lâesclavagisme en les faisant travailler 7 mois gratuitement chez leurs  voisins !   Nâoubliez pas que le chômage au Rwanda dépasse 70% de la population active.  Le Rwanda est un état qui a peur de faire lâinventaire des chômeurs  pour ne pas montrer  le chiffre exorbitant des chômeurs.  Ils ont peur aussi de dire combien dâemplois crées  chaque année parce que lâEtat  Rwandais ne fait rien qui aide la population sauf faire la guerre contre les voisins.  
Dans lâhistoire de lâAfrique et du monde entier,  ce système FPR-KAGAME a montré lâidiotie extrême parce que le FPR-Kagame a envahi le Congo sans avoir aucun projet de gestion politique des conséquences  et de bon voisinage de façon que Kagame et ses hommes ont été chassés  par Kabila Père comme  des⦠(dâune manière très très  honteuse).   Ceci montre la différence entre le système FPR-Kagale et le système de Museveni et son parti. NB : ne veut pas dire que je soutien ce que Museveni a fait dans la région  mais ces deux hommes nâont pas le même degré dâintelligence. Ceci montre que le choix dâun leader  par critère de lâintelligence câest très important parce que Kagame va faire payer ses amis à long terme.  Les pays amis du Rwanda  doivent faire attention à ce niveau parce que le Rwanda a encore les problèmes des génocides possibles (selon abirirwa babyigamba ko bashaka gukomeza cyangwa kongera).
Autre idiotie du FPR-Kagame sâest montrée en 1994.  Le système FPR-Kagame a renversé le système des paysans ignorants (qui  est le MRND-Habyarimana).  Le système MRND-Habyarimana  venait de tomber dans le piège de commettre un génocide contre les Tutsis et ce même système avait tué les politiciens de Nduga).  Au lieu de tirer la leçon pour éviter de tomber dans le même piège, le système FPR-Kagame a commis un autre génocide contre les Hutus à lâintérieur du Rwanda et au Congo.  Le système FPR-Kagame  a commis aussi  un autre génocide contre les Congolais.  
Comme lâidiotie de ce système  (FPR-Kagame) nâa pas de limite, après avoir commis le génocide hutu et le génocide congolais,  ils (Kagame, le FPR et leurs amis)  sont allés à lâéchelon international birata cyanee  pour justifier que les crimes  commis par ce système  ne constituent pas des actes de génocide.  Actuellement ce système FPR-Kagame et leurs amis ne veut  pas que les victimes Hutus et les victimes Tutsis collaborent.  Lâannée passé, lâAmbassadeur du Rwanda en Belgique a refusé que je participe à la commémoration des victimes Tutsis organisé par lâEtat Rwandais à Bruxelles en disant que je nâai pas droit parce que je défends et je représente  les victimes Hutus et Tutsis. Vous vous imaginez avoir  une idiotie qui arrive à ce niveau !!!  Est-ce que lâEtat Rwandais peut perdre sâil y a une bonne entente entre ses ressortissants au Rwanda et à lâétranger ?  A cause de lâidiotie, le système FPR-Kagame utilise la méchanceté pour résoudre les problème sans savoir que câest une façon de les aggraver.   
Ce qui est très ridicule encore, ce système FPR-Kagame  et leurs amis aveugles  font croire au monde entier que le Rwanda avance alors que ce nâest pas vrai sauf  les bâtiments  construits à Kigali en utilisant des crédits non remboursés .
Avant dâarriver à la conclusion générale de mon observation que je fais dans le sens de construire un bon système qui remplacera le FPR, je me pose la question sur la chute de  ce système  FPR-Kagame qui nâarrête pas de montrer  de  son idiotie qui détruit  le Rwanda dans tous les domaines.  Est-ce que les intellectuels Rwandais et étrangers qui aident ce système FPR-Kagame nâont pas honte de servir un système très idiot dans lâhistoire de ce monde ?   Est-ce que les gens et les pays qui travaillent pour ce système ou qui collabore avec  ce système, nâont pas honte de travailler avec un Etat Nazi qui a commis des crimes graves plus que des Nazis ?   Est-ce que chaque personne où chaque pays qui aide lâEtat Rwandais,  comprend les conséquences qui peuvent avoir lieu à long terme ?
Fait à Bruxelles, le 08/01/2013
RUTAYISIRE Boniface
Président du Parti Politique Banyarwanda et Président de lâassociation des victimes Hutus,Tutsis et autres "Tubeho Twese ASBL"
Tel (32) 488250305
Email :infotubeho@...
 
 
----------------------------------------------------

--- On Fri, 1/18/13, TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr> wrote:

From: TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
Subject: BAHUTU NAMWE BATUTSI : Ubutumwa bwa Komiseri mu Ishyaka Banyarwanda, Bwana Bimenyimana Celestin)
To:  "GouvBelg" <info@belgium.fgov.be>, "info@barackobama.com" <info@barackobama.com>, "info@cdenv.be" <info@cdenv.be>, "info@ecolo.be" <info@ecolo.be>, "Didier Reynders" <contact.reynders@diplobel.fed.be>, "Pol" <dir@ssgpi.be>, "Elio Di Rupo" <elio@ps.be>, "Hollanda Embassy ugand" <kam@minbuza.nl>, "Ambafrance Londre" <presse.londres-amba@diplomatie.fr>, "press@statehouse.go.ug" <press@statehouse.go.ug>, "embass" <info@gtz.de>, "Premier Ministre Canadien" <pm@pm.gc.ca>, "Desmond Tutu" <info@tutu.org>, "Droit de l'homme genev" <InfoDesk@ohchr.org>, "juif" <dc@JewishFederations.org>, "juif" <info@JewishFederations.org>, "Pol" <info@comitep.be>, "info@tonyblairfaithfoundation.org" <info@tonyblairfaithfoundation.org>, "uk gov" <contactus@communities.gov.uk>, "uk gov" <enquiries@culture.gov.uk>, "uk gov" <FAX9643@dft.gsi.gov.uk>, "uk gov" <scottish.secretary@scotland.gsi.gov.uk>,Date: Friday, January 18, 2013, 10:17 AM
 
BWANA BIMENYIMANA CELESTIN, COMMISSAIRE MU ISHYAKA BANYARWANDA ARABAHANURA. NGUBWO UBUTUMWA BWE:
 
 
De : bimenyimana célestin <cebime@...>

À : "banyarwanda@..." <banyarwanda@...> 

Envoyé le : Mercredi 16 janvier 2013 16h54

Objet : Re: [Banyarwanda] BAHUTU NAMWE BATUTSI Re: DEMANDE D'INTERVENTION D'AUTRE PAYS EN BELGIQUE / La guerre contre Kagame met en danger les Rwandais en Belgique
Uko bizagenda kose abanyarwanda bazagera aho bashyire mugaciro babone ko ntacyo bimaze gushyigikira no gukurikira politike
y'abantu buzuye amaraso y'abana bu rwanda mubiganza byabo. Nemera ntashidikanya ko abanyarwanda bose bazi ko bafashweho bugwate nagatsiko kabicanyi
kiyitirira ko bagatoye kandi ntamuntu muzima wagatora, ahubwo ari ukwiba amajwi kugirango babone ubuhunguro bwibyo bakoze
ntashiti byatinda bya tebuka bazahanirwa amabi bakoze.
Mbibutse ko nabakoze jenocide y'abayahudi nanubu baracyafatwa, nkotanyi namwe nterehamwe mwahekuye u rwanda mugomba kumenya ko ubuhunguro bwanyu ari ntahandi usibye
muri gereza.
Ninde munyarwanda utifuza kuyoborwa nabayobozi yishyiriye ho, agakuraho mugihe ibyo yabasezeranyije atabyubahirije? mukinyarwanda kwica kirazira, ninde munyarwanda warenga
kuri iyo valeur agatora abicanyi kumuhagararira? ntawe bazakomeza batubeshyere ko ari abakuru bigihugu cyacu ariko twebwe tuzi neza ko ari mafia kandi ko inzira zo gusezerera burundu iyo mafia
turiho tuzitegura kandi zigeze kumusozo.
Banyarwana banyarwanda kazi ntabwo muracyererwa ku twiyungaho mu ishyaka banyarwanda imyanya irahari kuri buri munyrwanda wese ushaka kwamagana ikibi akimika democratie iseseyu mu
rwakanyarwanda, ni muze muri benshi dufatanye kandi tuzatsinda.

Bimenyimana Célestin

Commissaire mu Ishyaka Banyarwanada
 
 
 
 
 
 
 
 
From: TUBEHO VictimRwanda 
Sent: Wednesday, January 9, 2013 12:54 PM
Subject: Correc°: Re: [Banyarwanda] L'UNITE DES RWANDAIS ET DES CONGOLAIS Re: MEMOIRE EN DROIT : LE PARTI POLITIQUE BANYARWANDA EST CITE
 
 
L'UNITE DES INTELLECTUELS RWANDAIS ET CONGOLAIS CONSTITUE LA SOLUTION PACIFIQUE DES CONFLITS EN AFRIQUE : CAS DE MONSIEUR PAULIN  KATSUA (ETUDIANT A L'UNIVERSITE DE GOMA)  ET MONSIEUR RUTAYISIRE BONIFACE (HOMME POLITIQUE RWANDAIS)
 
 
Nous remercions Monsieur Paulin KATSUA KIBENDELWA qui réalisé ce travail de fin d'études universitaires.  En citant le texte du communiqué de Rutayisire Boniface, il (Paulin) a contribué fortement à la lutte pacifique de nous les Rwandais qui collaborent  avec les Congolais pour se libérer.
Les Rwandais et les Congolais vont se libérer rapidement si chaque personne continue à faire  son devoir comme Monsieur Katsuva et le Président du Parti Politique Banyarwanda l'ont fait. Nous pensons que les décideurs de la région des grands lacs d'Afrique ne pourront pas ignorer ce texte qui montre l'unité du peuple Rwandais et Congolais.
TUBEHO TWESE ASBL
 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
From: TUBEHO VictimRwanda 
Sent: Thursday, January 3, 2013 3:51 PM
Subject: [Banyarwanda] MEMOIRE EN DROIT : LE PARTI POLITIQUE BANYARWANDA EST CITE
 
 
  
 
Home |
De la responsabilite de l'Etat congolais dans les crimes commis par les groupes armes etrangers: cas des FDLR (Force Democratique pour la Liberation du Rwanda )
par Paulin KATSUVA KIBENDELWA 
Université de Goma - Licencié en droit option droit public interne et international 2008
Dans la categorie: 
Droit et Sciences Politiques > Droit International Public
 
 
 
Extrait :
 
 
SOURCE: http://www.memoireonline.com/10/12/6403/m_De-la-responsabilite-de-l-Etat-congolais-dans-les-crimes-commis-par-les-groupes-armes-etrangers30.html
§2. Voies de sortie
Le 20 janvier 2009, le Président du Parti Politique Banyarwanda à la personne de RUTAYISIRE Boniface et Président de l'association des victimes hutu et tutsis du génocide « Tubeho Twese » et Comité International pour les victimes de la Haine ethnique massacres et génocide, a publié la position de son parti politique à partir de Bruxelles et nous a convaincu par les propos ci-après qui sont aussi notre conviction.
"Suite au problème des FDLR et d'autres groupes armés qui opèrent dans la région de l'Est du Congo, le Parti Politique Banyarwanda informe les
Rwandais et la communauté internationale que la solution basée à la force militaire ne convient pas. Les problèmes de l'Est du Congo doivent être résolus pacifiquement à travers le dialogue et la démocratisation parfaite du Rwanda. La solution militaire cache une volonté de continuer à exterminer la population de la région des grands lacs. La solution militaire peut aggraver, déplacer ou créer d'autres tensions ethniques qui seront considérées comme d'autres bombes qui exploseront dans la région dans le futur. Le problème des FDLR fait partie du « problème Hutu - Tutsi » au Rwanda et dans la région. Le problème des FDLR a un caractère ethnique qui ne peut pas être résolu par une seule partie des Rwandais (c'est-à-dire le gouvernement de Kagame) et des étrangers. Il faut que tous les Rwandais participent au processus pour trouver une solution adéquate à travers le dialogue. Tous les acteurs politiques et les membres de la société civile du Rwanda et du Congo ne doivent pas être ignorés si les deux pays (le Congo et le Rwanda) veulent une paix durable. La clé du problème des FDLR se trouve aussi dans les relations entre les Rwandais et la façon dont le Rwanda est dirigé. Rappelons qu'au Rwanda il n'y a pas de démocratie, l'opposition politique est interdite, la liberté de presse est bafouée, l'armée du FPR a commis des crimes de génocide et les auteurs de ces crimes ne peuvent pas être jugés.
Il faut que la communauté internationale puisse tenir en compte des problèmes internes du Rwanda. Le gouvernement de Kigali dit qu'il a besoin de résoudre les problèmes des FDLR mais ce n'est pas vrai. Le problème des FDLR sert à cacher d'autres problèmes internes du Rwanda tel que la répression faite contre les Tutsis et les Hutus qui réclament la vraie démocratie. Ce problème sert à couvrir les criminels du FPR et empêcher la liberté de presse.
Le Parti Politique Banyarwanda informe la communauté internationale que les responsables du Parti Politique Banyarwanda (en collaboration avec d'autres Rwandais et les amis du Rwanda) vont s'impliquer dans la résolution pacifique de ce problème. Chaque personne doit comprendre que ce n'est pas normal si les Rwandais et les citoyens du monde continuent à rester à l'écart alors que ce problème est à la base de la misère et de l'extermination des peuples de la région des grands lacs.
Toutes les parties en conflit doivent comprendre que ce problème touche à toutes les couches de la population de la région. Les négociations entre l'Etat Rwandais et l'Etat Congolais ne peuvent rien apporter si on ignore le rôle des citoyens de ces deux pays et leurs voisins. Les organisations internationales et les pays occidentaux impliqués dans le processus de paix dans la région des grands lacs d'Afrique doivent écouter les citoyens de ces pays. Toutes les solutions proposées jusqu'à cette date ne correspondent pas à la réalité du problème des FDLR et nous croyons qu'elles peuvent causer d'autres problèmes au lieu de trouver une solution. Le problème des FDLR doit être réétudié en y impliquant tous les citoyens Congolais, Rwandais et les membres des FDLR (ceux qui n'ont pas commis des crimes).
Le Parti Politique Banyarwanda informe l'Etat Rwandais, les FDLR, l'Etat Congolais et la communauté internationale qu'ils sont demandés d'accepter l'implication des citoyens dans le processus de paix dans la région".
A l'issus de la procédure ainsi proposée, nous pouvons maintenant attendre :
1. le rapatriement des FDLR dans leur pays ou les éloigner dans un autre pays que la RDC et ce par le biais de la communauté International ;
2. l'organisation du retour des FDLR par la Communauté Internationale car la RDC est limitée dans sa capacité matérielle à les rapatrier ;
3. l'imposition du dialogue inter rwandais au gouvernement rwandais ;
4. que le gouvernement congolais donne clairement sa position face aux FDLR en parole et en actes car sa position reste encore floue.
Il est demandé aux FDLR d'accepter de livrer à la justice internationale les éléments qui auraient commis les crimes de génocide. Les membres des FDLR qui n'ont pas commis des crimes ont droit d'être actif en
politique et vivre pacifiquement avec d'autres Rwandais si le Rwanda accepte la voie de véritable démocratie qui n'est pas celle de mensonge du FPR d'aujourd'hui26.
 
 
TUBEHO VictimRwanda a écrit :
 
 Re: JAMBONEWS, LEPROPHETE,IWACU:L'homme et la femme de l'année 2012
 
Suite à la nomination de  Rutayisire Boniface comme l'homme de l'année 2012 et Madame Ingabire Victoire comme la  femme de l'année 2012, certains étrangers continuent de nous contacter en réclamant l'article de ce classement rédigé en français ou en anglais.  Cela veut dire que les auteurs doivent assumer leur responsabilité jusqu'au bout.  
 
selon certaines personnes qui nous ont contacté, il parait que ce classement  (qui a été fait par les internautes Rwandais) est sérieux et bien motivé. Beaucoup de médias Rwandais ont  publié ce classement. 
 
Iyi article igihe gutera umutingito nk'uko byagenze kuri sondage yakozwe na Murengerantwari muminsi ishize. Ariko noneho yaburiye he ko nta politiki itagira sondage ?
 
Kwari ukwiganiriza abakunzi bacu ariko ukuri gushirira mubiganiro
TUBEHO TWESE
 
 
SOURCE : IWACU1.COM
 
 
Source :  JAMBONEWS.net :
Gakuru : Rutayisire Boniface lâhomme de lâannee 2012... >>> Rwanda â Belgique : Expulsion dâun Rwandais lors de la 18ième commémoration du génocide
 
 
RASEC : Monsieur Rukundo, en 1994, lâEtat Rwandais, sous lâautorité... >>> Human Rights Watch appelle lâONU à se montrer ferme vis-à-vis du Rwanda
 
Greg Rukundo : Si jâai bien lu, en 1994 le Rwanda siégeait(du moins il... >>> Human Rights Watch appelle lâONU à se montrer ferme vis-à-vis du Rwand
 
 
Source : LE PROPHETE.FR
 
 
Rutayisire Boniface lâhomme de lâannée 2012 et Ingabire victoire femme de lâannée 2012

Muri 2012 baritanze batizigamye bavuganira abatagirakivugira.

Mu rwego rwo gushyigikira ibikorwa bigaragara amashyaka yibumbiye muri opposition nyarwanda amaze kugeraho, buri mwaka hakwiye kujya hatorwa umunyarwanda nâumunyarwandakazi wagaragaje ibikorwa byâintangarugero,agamije gukemura ibibazo byahejeje imbaga yâabanyarwanda bâamoko yose hanze yâu Rwanda.

Mu ntangiriro yâuyu mwaka wa 2013 ndasanga hari abanyarwanda benshi bakwiye ishimwe kubera ubwitange bagaragaje ngo bakemure bimwe mu bibazo bibangamiye igice kinini cyâabanyarwanda. Babiri muri bo bakaba baragaragaje ubutwari kugeza ubu butaragirwa nâundi. Abo bana bâu Rwanda ni bande kandi bakoze iki ?

Ku rwego rwâabategarugori hari Madame Ingabire Umuhoza Victoire(Umuyobozi wa FDU- Inkingi)

Madame Ingabire Umuhoza Victoire akwiye kongera gushimirwa.
Ingabire victoire yagaragaje ubwitange atizigama ubwo yemeraga guhaguruka , agasiga abe bose agataha mu Rwanda kwiyamamariza amatora, nâubwo yari azi neza ko inzira ikiri ndende. Iyo ayatsinda besnhi twari gusezerera ubuhungiro.

Madame Ingabire Victoire amaze kugera mu Rwanda, ntiyirebye we ubwe wenyine cyangwa ngo avugire ishyaka rye ryonyine.Yasuye Urwibutso rwa Jenocide ku Gisozi anahavugira ijambo rikomeye nâubwo atasohoye mu kanwa ke ijambo genocide hutu nkâuko yari amenyereye kubivuga akiri hanze mu mahanga ARIKO YARAGERAGEJE. Yanasuye kandi nâabagororwa muri gereza, anajya kunamira imva ya Nyakwigendera Mbonyumutwa Dominiko ,perezida wa mbere wâagateganyo wâu Rwanda, nâibindi byinshi.

Iyo Madame Ingabire Victoire agenda yisabira amaramuko, yari gucecekeshwa, agahabwa imyanya mu butegetsi maze akareka intambara opposition yatangiye. We ntiyabikoze yakomeje kwamagana akarengane abona kandi benshi birengagiza cyangwa batinya kugaragaza ngo badafungwa cyangwqa bakahasiga ubuzima.

Madame Ingabire Umuhoza Victoire akwiya gushimirwa.

Mu rwego rwâabagabo uza ku mwanya wa mbere ni bwana Rutayisire Boniface Umuyobozi wâishyaka Banyarwanda nâishyirahamwe ryâabavictimes Tubeho twese

Ku mwanya wâabantu bashiritse ubwoba, bagatinyura abandi kandi bakagaragaza ubutwari, Rutayisire Boniface twakongera tukamushimira.

Rutayisire Boniface yashize amanga, agaragaza akarengane igice kinini cyâabanyarwanda bo mu bwoko bwâabahutu bakomeje kugirirwa kugeza ubu bakaba batarenganurwa.

Rutayisire Boniface yanze akarengane nâivangura gakorwa mu kwibuka abana bâu rwanda bavukijwe ubuzima. Nibwo yiyemeje kujya ku Rwibutso rwa jenocide aho rwubatse mu gihugu cyâu Bubiligi akifatanya nâabacitse ku icumu bo mu bwoko bwâabatutsi, kwibuka ababo. Niwe munyarwanda wa mbere wabikoze yemye kandi agaragaza ko nta muntu ugomba kubuza undi kwibuka abe bishwe.

Rutayisire Boniface kandi ntiyahagarariye aho kuko yatanze ikirego mu rukiko mpuzamahanga asaba ko abanyarwanda bâabahutu biciwe ababo na FPR nabo barenganurwa. Icyo gikorwa kandi cyabaye imbarutso yâimpinduka nyinshi.
Yasabye kandi ko ubwicanyi ndengakamere bwakorewe abahutu nabwo bwakurikiranwa nka jenocide kubera uburyo bwakozwemo mu duce twose twâigihugu kandi bugahitana imbaga yâabantu benshi mu Rwanda no hanze yarwo. Ikirego cyarakiriwe hategerejwe irenganurwa.

Bwana Rutayisire Boniface, utaraciwe intege nâabamutwama ngo aceceke, yakomeje gufasha opposition kwiyunga no gushyira imbere nouvelle génération kugirango abe ariyo yumvikanisha ibibazo byâabanyarwanda kuko bigaragara ko izindi générations zaranzwe no kwangiza igihugu.Uyu akaba ari umurongo ukomeye amashyaka amwe namwe yiyemeje gukurikira ndetse bikaba byaritabiriwe nâamwe mu mashyaka mashya ashingwa kuburyo aza ashyigikiye uyu murongo ngenderwaho. Mu gushyira imbere nouvelle génération kandi akaba atari agamije guheza abakuze nâabasheshe akanguhe muri politiki, ahubwo akaba ashaka kubagenera umwanya ngishwanama wâicyubahiro, kuko tubakesha ibyiza byinshi.
Bwana Rutayisire Boniface nawe akwiye ishimwe.

Icyitonderwa

Abandi bantu batavuzwe mu bikorwa bifatika byaranze opposition nyarwanda muri uyu mwaka ushize, si ukubibagirwa, barimo abafite ibikorwa byinshi byiza nyamara hakaba hari aho bahemukiye abanyarwanda mu gihe cyashize kuburyo bagomba kuzabanza gusabira imbabazi.
Hari nâabandi bafasha abanyarwanda mu buryo bunyuranye ariko buri wese azirikane ko abo tuvuga kuri ubu ari abari muri politiki kuko politiki niyo nyirabayazana ya byose.

Mbifurije umwaka mushya muhire

A. Gakuru
SOURCE : IWACU1.COM
 
------------------
 
From: TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
To: Sent: Sunday, January 6, 2013 7:31 PM
Subject: NINDE UZABA PEREZIDA W'ICYUBAHIRO WA REPUBLIKA Y'U RWANDA
 
Banyarwanda, Banyarwandakazi, 
Umuntu udukunda yifurije Rutayisire Boniface umwaka mwiza arangije ariko amwongereraho no kumwibutsa texte yakozwe na Rutayisire Boniface mumwanzuro wa etude yari yakoze ashakisha isura y'ubutegetsi bwanogera u Rwanda. Iyo texte iri hasi ya email ya Byiringiro yitwa: "
 
NINDE UZABA PRESIDENT WA REPUBLIKA Y'U RWANDA NYUMA YA KAGAME ? NINDE UZABA PREMIER MINISTRE KU NGOMA NSHYASHYA ?"
 
Dore extrait y'iyo texte uko ivuga :
 
NYUMA Y'INGOMA YA KAGAME URWANDA RUZATEGEKWA NA PEREZIDA W'ICYUBAHIRO  WA REPUBLIKA HAMWE NA MINISITIRI W'INTEBE  UFITE UBUTEGETSI BWOSE ARIKO UTEGEKANA N'ABADEPITE
 
De : TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
À : "Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr" <Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr>; fondationbanyarwanda <fondationbanyarwanda@yahoogroupes.fr>; banyarwanda <banyarwanda@yahoogroupes.fr>; Udfr Ihamye <udfrihamye@yahoo.fr>; f <rwanda-l@yahoogroups.com>; charles.nyirumulinga <charles.nyirumulinga@ac-grenoble.fr>; ekarekez <ekarekez@voanews.com>; ftwag <ftwag@tiscali.be>; frakunzi <frakunzi@yahoo.fr>; fsomayire <fsomayire@bluewin.ch>; fulni <fulni@hotmail.com>; gahima <gahima@hotmail.com>; himbana.paul <himbana.paul@gmail.com>; ijwiryubumanzi <ijwiryubumanzi@yahoo.fr>; ildeshyaka <ildeshyaka@yahoo.fr>; info <info@fdu-udf.org>; iwacu <iwacu@iwacu1.com>; jmbera <jmbera@hotmail.com>; jmndagi <jmndagi@yahoo.fr>; jhigiro <jhigiro@wnec.edu>; jmhigiro <jmhigiro@hotmail.com>; jngarambe2000 <jngarambe2000@yahoo.fr>; joseph.sebarenzi <joseph.sebarenzi@worldlearning.org>; lavirtus.panafricaine <lavirtus.panafricaine@yahoo.fr>; drmarara <drmarara@yahoo.com>; mevyca <mevyca@yahoo.com>; f_mbk <f_mbk@yahoo.fr>; m.aloys <m.aloys@yahoo.fr>; newskgl-bxl-proprietaire <newskgl-bxl-proprietaire@yahoogroupes.fr>; newskgl-bxl <newskgl-bxl@yahoogroupes.fr>; nkiko.nsengimana <nkiko.nsengimana@bluewin.ch>; odr_dufatanye <odr_dufatanye@yahoo.fr>; paulrusesabagina <paulrusesabagina@yahoo.fr>; pcrwigema2 <pcrwigema2@aol.com>; rbaligira <rbaligira@gmail.com>; riprodhor <riprodhor@hotmail.com>; rwanda--l <rwanda--l@egroups.com>; rwanda_revolution <rwanda_revolution@yahoogroups.com>; sebarenzi <sebarenzi@hotmail.com>; theophilem2001 <theophilem2001@yahoo.fr>; theophilem2007 <theophilem2007@aol.com>; tkwitonda <tkwitonda@live.be>; amiel nkuliza <nkuliami@yahoo.fr>; Eugenie Mukankusi <emukanku@voanews.com>; lusokewilly <lusokewilly@yahoo.com>; Frembo Mbonimana <frembo@wanadoo.fr>; Frédéric Mbonimana <mbonimana.frederic@neuf.fr>; Ismaïl Mbonigaba <ismail.mbonigaba@yahoo.fr>; Mbonigaba Ismaïl <ismbonigaba@yahoo.fr>; rwikaza <rwikaza@yahoo.fr>; shimamungu <shimamungu@gmail.com>; umuseso <umuseso@yahoo.co.uk>; Dusabimana Claver Umuseso <dusclaver@yahoo.fr>; Noel Twagiramungu <twagiranoel@yahoo.fr>; fduinkingi <fduinkingi@yahoo.fr>; Gerard Semushi Karangwa <karangwasemushi_gerard@yahoo.fr>; Christophe Bizimungu <christopher.bizimungu@yahoo.fr>; b <belisesonga@hotmail.com>; jbilly007 <jbilly007@yahoo.fr>; Imbona-Nkubone <Imbona-Nkubone@yahoogroupes.fr>; uRwanda_rwacu <uRwanda_rwacu@yahoogroups.com>; psimberakuri <psimberakuri@yahoo.fr>; PDP <ntaganzwa2001@yahoo.fr>; imberakuri5 <imberakuri5@yahoo.fr>; Isangano-ARRDC ABENEGIHUGU <isangano.arrdc@gmail.com>; "quickaugustin@yahoo.fr" <quickaugustin@yahoo.fr>; "kagomashenge@yahoo.fr" <kagomashenge@yahoo.fr>; "mrp.abasangizi@yahoo.com" <mrp.abasangizi@yahoo.com> 
Envoyé le : Dimanche 28 juillet 2013 21h37
Objet : ELLE PARLE DE REECRITURE DE L'HISTOIRE DU GENOCIDE DES TUTSIS Par Dumas Hélène qui a cité Rutayisire Boniface :  Le FPR est mouvement Nazi
DUMAS HELENE  a utilisé un titre exceptionnel. Dans son titre elle parle des " enjeux d'une «réécriture» de l'histoire du génocide des Tutsi".
 
Nyamara Rutayisire Boniface yarwanye intambara ya politiki ikomeye cyane kurwego mpuzamahanga.  Babanyarwanda barimo Muzehe Sankara (w'imvi nyinshi cyane abantu bose bose bubaha) bashyiraga Rutayisire Boniface kumwanya wa mbere w'abateje imbere opposition nyarwanda ntabwo bibeshye nk'uko amateka agenda abyerekana. Ngaho abajya banegura cyangwa bagaya mujye mubereka ibintu nk'ibi maze turebe niba hari uzajya ahigima ko hatabayeho kwitanga k'uyu munyarwanda Rutayisire Boniface. Ngizo za TPIR yahanditse amateka ya genocide President wa TPIR arasubiza, ngizo za HCR zitajya zisubiza zimwandikira zimusaba ngo nahumurize impunzi ze kwiheba, Kagame araburana na Rutayisire Boniface imbere y'abongereza n'abanyamerika hagatsinda Rutayisire Boniface nk'uko byagenze muri affaire yo gufunga BBC no kuyifungura n'ibindi, Ngizo ingabo nkuru  za USA n'abategetsi ba gouvernement ya USA bafata ibyemezo bakurikije ibyo Rutayisire Boniface abagejejeho nk'uko byagenze muri ya texte yatangajwe na Wikileaks, etc....
 
N'uko abanyarwanda bamwe bashobora kuba indashima ariko turindiriye kuzareba abashyira mugaciro bose umudari bazagenera Rutayisire Boniface kubera kwitanga kwe.
 
TUBEHO TWESE
 
De : TUBEHO VictimRwanda <infotubeho@yahoo.fr>
À : "Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr" <Democracy_Human_Rights@yahoogroupes.fr>; fondationbanyarwanda <fondationbanyarwanda@yahoogroupes.fr>; banyarwanda <banyarwanda@yahoogroupes.fr>; Udfr Ihamye <udfrihamye@yahoo.fr>; f <rwanda-l@yahoogroups.com>; charles.nyirumulinga <charles.nyirumulinga@ac-grenoble.fr>; ekarekez <ekarekez@voanews.com>; ftwag <ftwag@tiscali.be>; frakunzi <frakunzi@yahoo.fr>; fsomayire <fsomayire@bluewin.ch>; fulni <fulni@hotmail.com>; gahima <gahima@hotmail.com>; himbana.paul <himbana.paul@gmail.com>; ijwiryubumanzi <ijwiryubumanzi@yahoo.fr>; ildeshyaka <ildeshyaka@yahoo.fr>; info <info@fdu-udf.org>; iwacu <iwacu@iwacu1.com>; jmbera <jmbera@hotmail.com>; jmndagi <jmndagi@yahoo.fr>; jhigiro <jhigiro@wnec.edu>; jmhigiro <jmhigiro@hotmail.com>; jngarambe2000 <jngarambe2000@yahoo.fr>; joseph.sebarenzi <joseph.sebarenzi@worldlearning.org>; lavirtus.panafricaine <lavirtus.panafricaine@yahoo.fr>; drmarara <drmarara@yahoo.com>; mevyca <mevyca@yahoo.com>; f_mbk <f_mbk@yahoo.fr>; m.aloys <m.aloys@yahoo.fr>; newskgl-bxl-proprietaire <newskgl-bxl-proprietaire@yahoogroupes.fr>; newskgl-bxl <newskgl-bxl@yahoogroupes.fr>; nkiko.nsengimana <nkiko.nsengimana@bluewin.ch>; odr_dufatanye <odr_dufatanye@yahoo.fr>; paulrusesabagina <paulrusesabagina@yahoo.fr>; pcrwigema2 <pcrwigema2@aol.com>; rbaligira <rbaligira@gmail.com>; riprodhor <riprodhor@hotmail.com>; rwanda--l <rwanda--l@egroups.com>; rwanda_revolution <rwanda_revolution@yahoogroups.com>; sebarenzi <sebarenzi@hotmail.com>; theophilem2001 <theophilem2001@yahoo.fr>; theophilem2007 <theophilem2007@aol.com>; tkwitonda <tkwitonda@live.be>; amiel nkuliza <nkuliami@yahoo.fr>; Eugenie Mukankusi <emukanku@voanews.com>; lusokewilly <lusokewilly@yahoo.com>; Frembo Mbonimana <frembo@wanadoo.fr>; Frédéric Mbonimana <mbonimana.frederic@neuf.fr>; Ismaïl Mbonigaba <ismail.mbonigaba@yahoo.fr>; Mbonigaba Ismaïl <ismbonigaba@yahoo.fr>; rwikaza <rwikaza@yahoo.fr>; shimamungu <shimamungu@gmail.com>; umuseso <umuseso@yahoo.co.uk>; Dusabimana Claver Umuseso <dusclaver@yahoo.fr>; Noel Twagiramungu <twagiranoel@yahoo.fr>; fduinkingi <fduinkingi@yahoo.fr>; Gerard Semushi Karangwa <karangwasemushi_gerard@yahoo.fr>; Christophe Bizimungu <christopher.bizimungu@yahoo.fr>; b <belisesonga@hotmail.com>; jbilly007 <jbilly007@yahoo.fr>; Imbona-Nkubone <Imbona-Nkubone@yahoogroupes.fr>; uRwanda_rwacu <uRwanda_rwacu@yahoogroups.com>; psimberakuri <psimberakuri@yahoo.fr>; PDP <ntaganzwa2001@yahoo.fr>; imberakuri5 <imberakuri5@yahoo.fr>; Isangano-ARRDC ABENEGIHUGU <isangano.arrdc@gmail.com>; "quickaugustin@yahoo.fr" <quickaugustin@yahoo.fr>; "kagomashenge@yahoo.fr" <kagomashenge@yahoo.fr>; "mrp.abasangizi@yahoo.com" <mrp.abasangizi@yahoo.com> 
Envoyé le : Dimanche 28 juillet 2013 21h00
Objet : Dumas Hélène a cité Rutayisire Boniface :  Le FPR est mouvement Nazi
 
Mukomeze mutugezeho textes zose zanditswe kubikorwa byose bya Rutayisire Boniface n'ishyaka Banyarwanda na Tubeho Twese maze bidufashe gukorera réaction rimwe. Dushimiye utugejejeho iyi texte yasohowe na Dumas mugitabo.  Hari n'undi mugiraneza muri iyi minshi nawe watugejejeho igitabo  cy'amapaji 472 cyanditswe na ba professeurs barenga barindwi bo muri za universités zinyuranye mucyongereza n'ikidage bakongera bakaguruka kuburyo bukomeye kuri iyi baruwa ya Rutayisire Boniface yandikiye abayahudi bose.  Ikigaragara cyo n'uko iyi baruwa yanditswe na Rutayisire Boniface ari amateka akomeye cyane kuburyo ikomeje gutera ibibazo FPR ndetse hakaba hariho n'imakuru ko iyi baruwa yahinduye byinshi cyane cyane mubwonko bwa groupe yari imenyereye gushyigikira leta ya FPR kuburyo kuri ubu benshi basigaye bahunga FPR n'ibyayo byose.
TUBEHO TWESE
----------------------------------------------------------
 
 
Dumas Hélène a écrit:   "Boniface Rutayisire, «Le FPR est un mouvement juif», Lettre adressée au Premier ministre israélien au nom d'un collectif de victimes Tubeho Twese le 27 août 2009 et publié sur le site www.allvictims.org. Pour preuve ..., le FPR est tour à tour pré-senté comme un mouvement juif et nazi".
14 a-Dumas:Page 14
 
Le texte de Dumas Hélène :
L'auteur s'appuie ici sur une donnée réelle pour nourrir une géopoli-tique de la conspiration. Ensuite, le «complot tutsi» vise à la perted'influence de l'Église et de la religion catholique au Rwanda, auprofit du protestantisme, de l'islam ou dumatérialisme
 
51 . Les Tutsisont ainsi tour à tour présentés comme des suppôts de l'athéisme oudes musulmans prosélytes: «Actuellement avec l'avenue [
 sic
] deKagame et sa clique au pouvoir, bon nombre de Tutsi ont adhéré àl'islam
 
52 .» On le voit, la théorie du complot anglo-saxon permet dedistribuer les épithètes sans craindre lacontradiction.Mais c'est surtout dans les grandes analyses géopolitiques que l'ob-session anglo-saxonne est récurrente. Le Rwanda et son allié ougan-dais, dont Jacques Hogard nous rappelle opportunément le cousinage«ethnique», seraient en réalité des pions stratégiques servant lesintérêts des super-puissances américaine et britannique. Leur objectif principal: affaiblir la France et faire main basse sur les richessesminières du Congo. Que la région des Grands lacs africains soit l'en- jeu derivalités géo-stratégiques entre puissances économiques n'estni une nouveauté ni un secret. Le problème vient de la lecture impo-sée à cette réalité. Pourquoi réduire les luttes d'influence à deuxmondes – anglo-saxon et francophone – sans prendre en compted'autres acteurs comme la Chine par exemple? Cela perturberait lamécanique argumentative. Il estcependant troisième un acteur convoqué dans le grand jeu stratégique de l'Afrique des Grands lacs:
Certes, il y a le petit Rwanda, avec à sa tête Paul Kagamé, l'élève deMuseveni, qui tend à dépasser son maître. Mais on aperçoit derrièrecet acteur de premier plan l'ombre des États-Unis, du Royaume-Uniet, je le crois aussi,d'Israël
 
53.L'entrée de l'État hébreu dans la théorie du complot donne lieu à desdiscours délirants:
Les personnes qui constituent la colonne vertébrale du système decomplot (qui déstabilise le Rwanda et les Rwandais) sont des per-sonnes ayant l'identité juive et ces personnes se trouvent dans les dif-férents pays du monde qui sont en relation avec le Rwanda etl'Afrique 54. Les théories du complot tutsi puisent également aux sources d'unegéopolitique raciale et de la «culture du mensonge».
 
51.Pour une réhabilitation de la mission civilisatrice des Missions catholiques au Rwanda,voir «Le Rwanda doit beaucoup à l'Église» par l'abbé Joseph Ngomanzungu, 32 novembre2008, posté sur divers blogs, en particulier celui de Madeleine Raffin (www.madraffin.centerblog.net) et Gaspard Musabyimana (www.musabyimana.be). On y apprend notamment que l'Églisea apporté l'émancipation aux femmes rwandaises en leur offrant la possibilité de devenir sœurs.
 
52.Yves Habigenza, «Le parallélisme entre peuple "Bantou" et "Nilotique" de l'Afrique»,article publié dans la rubrique «histoire» sur le site www.inshuti.org, visité le 3 juin 2009.53.J. Hogard, «À propos du Rwanda…», art. cit.
 
54.Boniface Rutayisire, «Le FPR est un mouvement juif», Lettre adressée au Premier ministre israélien au nom d'un collectif de victimes Tubeho Twese le 27 août 2009 et publié sur le site www.allvictims.org. Pour preuve du caractère délirant du texte, le FPR est tour à tour pré-senté comme un mouvement juif et nazi.
14 a-Dumas:Page 14
 
 
De : Lu pour vous <memajp2000@yahoo.fr>
Envoyé le : Dimanche 28 juillet 2013 16h28
Objet : [Banyarwanda] Re: Journal IZUBA RIRASHE: RUTAYISIRE Boniface aramagana abata igihe barwana intambara z'indimo baranira kugarurra igifaransa cyaciwe
 

 
Turabaza,
Iki kinyamakuru Izuba rirashe ni ikinyamakuru cyabande ? 
 
----------------------------------------------------------------------
 
Lu pour vous:
 
 
 
RUTAYISIRE BONIFACE YAMAGANYE ABATA IGIHE BARWANA INTAMBARA Z'INDIMI. Iyo ntambara ngo si intambara yabo 
Musomyiwahose - 25/07/2013 à 12:12:24
RUTAYISIRE BONIFACE YAMAGANYE IGIFARANSA KUBARWANIRA KUKIGARURA sintambara yabo.
 
 Mu ibaruwa iri hano hasi yasinywe na Rutayisire Boniface yandikira Perezida w'ubufaransa na Premier Ministre w'ababirigi n'abandi,ni ibaruwa ikomeye cyaneeee izagira n'uruhare runini cyane mumateka y'u Rwanda n'afrika. Iyi baruwa irasaba abafaransa kudashora abanyarwanda muntambara yo kurwanira kugarura igifaransa cyaciwe burundu mu Rwanda. Arasobanura ko kuba cyaraciwe ari ikintu kigaragarira buri wese kuburyo ntakujurira guhari kandi icyo ni ikintu kigaragaza ko abanglosaxons (abongereza n'abandi bagenzi babo) batsinze abavuga igifaransa kuburyo uwakongera gushora abanyarwanda muri iyo ntambara yo kugarura igifaransa ntabwo byaba bihwitse kuko atari intambara y'abanyarwanda. Iyo baruwa iri hasi yanditswe na Rutayisire Boniface irasobanura ko iyo ntambara yaba nta gaciro ifite iramutse ibayeho ndetse nta n'icyo imaze kuko abanyarwanda barababajwe bihagije kuburyo badakeneye izindi ntambara. Iyo baruwa irasaba abafaransa kwirwanira ubwabo kandi bakirinda kubizana mubanyarwanda no muri opposition politique y'abanyarwanda kuko biyicamo ibice. Iyi baruwa n'ubwo wenda itarakorwaho ikiganiro na BBC cyangwa andi maradiyo akomeye kubera ko BBC n'abo benshi akenshi ari ibitangazamakuru bitareba kure ariko iyi ni ibaruwa ikomeye kuko yandikiwe abongereza, abanyamerika n'abafaransa n'abandi hamwe n'abashakashatsi babo n'abandi kuburyo hari amakuru avuga ko birimo kugira ingaruka zikomeye cyane kuri politiki mpuzamahanga no mu karere k'ibiyaga bigari. Nibwo bwa mbere bibayeho hagakorwa igikorwa nk'icyo kuntambara y'ururimo ry'igifaransa n'icyongereza kumugaragaro. Kuba kandi bivuzwe na New generation izayobora u Rwanda mubihe bizaza nabyo ni ikintu gikomeye cyane kuko kizahora kigaruka mubihe binyuranye kuko iriya baruwa irimo ukuri kwambaye ubusa gusaba abo banyamahanga kurambura amaso bakareba ukuri kandi bakumva ko abanyarwanda bakubititse bihagije. Rutayisire Boniface kandi aherutse no gukora igikorwa nk'icyo cyo gukangura abayahudi kuburyo n'ubu bigikomeje gutigisa isi yose kubireba u Rwanda kuko iyo baruwa yandikiye abayahudi ikomeje gusohoka mubitabo hirya no hino bayigarukaho kandi bayijyaho impaka zikomeye. TUBITEGE AMASO -----------
 
 
 
 
 
 
 
 
UGUSHISHOZA KU ISHYAKA BANYARWANDA GUKOMEJE KUBYARA UMUSARURO UFASHA ABANYARWANDA BOSE ARIKO ABANYARWANDA BOSE BAGOMBA GU
 
 
 
From Forum DHR Message 19546, 2665 membres rwandais et
étrangers De :  Nikozitambirwa <
nikozitambirwa@y...>
Date :  Jeudi 28, Avril 2005 
10:25 Objet :  Génocides commis par l'APR/FPR
à Byumba,
  Umutara, Kibungo, Bugesera
  et
  au CONGO   Le génocide des musulmans de
Srebrenica n'a pas été reconnu par une quelconque
résolution du Conseil de Sécurité des Nations-Unies;
il a été constaté par le juge (voir décision
du TPIY du 2 août 2001 reconnaissant l'accusation de
génocide à l'encontre du général Kristc pour le
massacre d'un grand nombre d'hommes musulmans à
Srebrenica entre le 11 juillet et le 1er novembre
1995).  Cette décision du TPIY est conforme au droit.
Elle peut, et partant, doit, faire jurisprudence.  Si
le Tribunal Pénal International pour le Rwanda (TPIR)
siégeant à Arusha  faisait correctement son travail,
il jugerait les criminels de l'APR/FPR et, à
l'instar du TPIY siégeant à La Haye, constaterait le
génocide (car il s'agit bien d'un génocide) commis
par Paul Kagame et son APR/FPR contre les popualtions
  hutu de Byumba, Umutara,
  Kibungo, Bugesera, entre le 1er janvier et le 31 décembre
1994.  Le juge n'a pas besoin d'une résolution
du Conseil des Nations Unies allant dans le même sens pour
constater ce génocide. Une telle résolution ne figure pas
parmi les éléments constitutifs du génocide tels que
définis par la Convention Internationale réprimant ce
crime. Il faut (et il suffit) que les éléments matériel
et intentionnel soient réunis pour qu'il y ait
génocide.  1. L'élément matériel de
l'infraction de génocide est facile à établir. Les
massacres à grande échelle des populations civiles hutu en
raison de leur seule appartenance à l'ethnie (réelle
ou supposée) hutu ont eu lieu et ce ne sont pas les preuves
qui manquent.  2. Toutefois, il ne suffit pas
d'établir l'élément matériel de
l'infraction, encore faut-il aussi apporter la
preuve de
  l'élément intentionnel (l'intention de
détruire un groupe humain, en tout ou en partie, en
l'occurrence la population hutu).  Quelle était
l'intention de Paul Kagame et de ses hommes quand il a
donné à ceux-ci l'ordre de massacrer les Hutus des
zones qu'il venait de conquérir?  A cet égard, ma
position a toujours été la suivante (et le jugement KRSTIC
me conforte dans mon opinion):  Si ce que le Major
Alphonse Furuma a écrit à ce sujet est vrai (il incombe à
l'accusation d'en fournir les éléments de preuve),
il s'agit bien d'un génocide.  A toutes fins
utiles, je te rappelle que le Major Alphonse Furuma a écrit
ce qui suit:  "From the time Arusha Peace
Agreement was being negotiated up to as late as 1996, you
carried out a deliberate policy of using all means possible
to reduce the Hutu Population in the Umutara,
  Kibungo and
  Bugesera regions.  These areas were deliberately
resettled by old caseload returnees from Uganda, Tanzania
and Burundi respectively. Families of many top RPF/RPA
leaders are among those who were resettled in this
manner."  
http://rwandanet.tripod.com/furuma.html%C2%A0
Si comme le dit le Major Alphonse Furuma (et comme je le
crois), Paul Kagame a donné l'ordre à ses troupes de
réduire par tous les moyens possibles les populations
hutu de Umutara, Kibungo et Bugesera, dans le but de pouvoir
y installer les réfugiés rapatriés d'Uganda,
l'intention de détruire un groupe humain (en tout ou
partie) est établie. Il y a donc génocide. A la
lumière du jugement KRSTIC, il n'est pas possible
d'arriver à une autre conclusion.  Le même
raisonnement peut être
  tenu à l'égard
  des
  massacres des réfugiés hutu dans l'Est du Congo.
 Pour ces derniers massacres, même la Commission du
Conseil de Sécurité des Nations Unies qui avait été
chargée de mener une enquête à ce sujet a conclu que des
actes de génocide (ou pouvant être qualifiés tels)
avaient été commis.  Ci-après la LETTRE DATÉE DU 29
JUIN 1998, ADRESSÉE AU PRÉSIDENT DU CONSEIL DE SÉCURITÉ
PAR LE SECRÉTAIRE GÉNÉRAL. Il résulte clairement de
cette lettre que:  "les tueries auxquelles se sont
livrés l'AFDL et ses alliés, y compris des éléments
de l'Armée patriotique rwandaise, constituent des
crimes contre l'humanité, tout comme le déni d'une
assistance humanitaire aux réfugiés rwandais hutus. Les
membres de l'Équipe pensent que certains des meurtres
peuvent constituer des actes de génocide, selon
l'intention qui les motivait, et ils demandent que
  ces crimes et leurs
  motifs fassent l'objet d'une enquête plus
poussée."  Bonne lecture et bonne journée. 
************************** Abatabizi bicwa no kutabimenya.
NIKOZITAMBIRWA, 28-04-2005. (ILDEPHONSE MURAYI) Juriste
---------------------------------------------- Conseil de
sécurité Distr.  
---------------------------------------------------------------------------------
  --- On Sun, 4/22/12, TUBEHO
VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr> wrote:
From: TUBEHO VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr>
Subject: DORE UKO GENOCIDE YAKOREWE ABAHUTU BYUMBA,KIBUNGO
NA KIGALI NGARI Date: Sunday, April 22,
  2012, 4:07
  PM       From Forum DHR Message 19546, 2665
membres rwandais et étrangers De : 
Nikozitambirwa <
nikozitambirwa@y...>
Date :  Jeudi 28, Avril 2005 
10:25 Objet :  Génocides commis par l'APR/FPR
à Byumba, Umutara, Kibungo, Bugesera et au CONGO   Le
génocide des musulmans de Srebrenica n'a pas été
reconnu par une quelconque résolution du Conseil de
Sécurité des Nations-Unies; il a été constaté par
le juge (voir décision du TPIY du 2 août 2001
reconnaissant l'accusation de génocide à
l'encontre du général Kristc pour le massacre d'un
grand nombre d'hommes musulmans à Srebrenica entre le
11 juillet et le 1er novembre 1995). 
  Cette décision du TPIY est
  conforme
  au droit. Elle peut, et partant, doit, faire
jurisprudence.  Si le Tribunal Pénal International
pour le Rwanda (TPIR) siégeant à Arusha  faisait
correctement son travail, il jugerait les criminels de
l'APR/FPR et, à l'instar du TPIY siégeant à La
Haye, constaterait le génocide (car il s'agit bien
d'un génocide) commis par Paul Kagame et son APR/FPR
contre les popualtions hutu de Byumba, Umutara, Kibungo,
Bugesera, entre le 1er janvier et le 31 décembre 1994.
 Le juge n'a pas besoin d'une résolution du
Conseil des Nations Unies allant dans le même sens pour
constater ce génocide. Une telle résolution ne figure pas
parmi les éléments constitutifs du génocide tels que
définis par la Convention Internationale réprimant ce
crime. Il faut (et il suffit) que les éléments matériel
et intentionnel soient réunis pour qu'il y ait
génocide.
   1. L'élément
  matériel de l'infraction de génocide est facile à
établir. Les massacres à grande échelle des populations
civiles hutu en raison de leur seule appartenance à
l'ethnie (réelle ou supposée) hutu ont eu lieu et ce
ne sont pas les preuves qui manquent.  2. Toutefois, il
ne suffit pas d'établir l'élément matériel de
l'infraction, encore faut-il aussi apporter la
preuve de l'élément intentionnel (l'intention
de détruire un groupe humain, en tout ou en partie, en
l'occurrence la population hutu).  Quelle était
l'intention de Paul Kagame et de ses hommes quand il a
donné à ceux-ci l'ordre de massacrer les Hutus des
zones qu'il venait de conquérir?  A cet égard, ma
position a toujours été la suivante (et le jugement KRSTIC
me conforte dans mon opinion):  Si ce que le Major
Alphonse Furuma a écrit à ce sujet est vrai
  (il incombe à
  l'accusation d'en fournir les éléments de
preuve), il s'agit bien d'un génocide.  A
toutes fins utiles, je te rappelle que le Major Alphonse
Furuma a écrit ce qui suit:  "From the time
Arusha Peace Agreement was being negotiated up to as late as
1996, you carried out a deliberate policy of using all means
possible to reduce the Hutu Population in the Umutara,
Kibungo and Bugesera regions.  These areas were
deliberately resettled by old caseload returnees from
Uganda, Tanzania and Burundi respectively. Families of many
top RPF/RPA leaders are among those who were resettled in
this manner."  
http://rwandanet.tripod.com/furuma.html%C2%A0
Si comme le dit le Major Alphonse Furuma (et comme je le
crois), Paul Kagame a donné l'ordre à ses troupes de
réduire par tous
  les moyens
  possibles les populations hutu de Umutara, Kibungo et
Bugesera, dans le but de pouvoir y installer les réfugiés
rapatriés d'Uganda, l'intention de détruire un
groupe humain (en tout ou partie) est établie. Il y a
donc génocide. A la lumière du jugement KRSTIC, il
n'est pas possible d'arriver à une autre
conclusion.  Le même raisonnement peut être tenu à
l'égard des massacres des réfugiés hutu dans
l'Est du Congo.  Pour ces derniers massacres, même
la Commission du Conseil de Sécurité des Nations Unies qui
avait été chargée de mener une enquête à ce sujet a
conclu que des actes de génocide (ou pouvant être
qualifiés tels) avaient été commis.  Ci-après la
LETTRE DATÉE DU 29 JUIN 1998, ADRESSÉE AU PRÉSIDENT DU
CONSEIL DE SÉCURITÉ PAR LE SECRÉTAIRE GÉNÉRAL. Il
résulte clairement de cette lettre que:
   "les tueries auxquelles
  se sont livrés l'AFDL et ses alliés, y compris des
éléments de l'Armée patriotique rwandaise,
constituent des crimes contre l'humanité, tout comme le
déni d'une assistance humanitaire aux réfugiés
rwandais hutus. Les membres de l'Équipe pensent que
certains des meurtres peuvent constituer des actes de
génocide, selon l'intention qui les motivait, et ils
demandent que ces crimes et leurs motifs fassent l'objet
d'une enquête plus poussée."  Bonne lecture
et bonne journée.  **************************
Abatabizi bicwa no kutabimenya. NIKOZITAMBIRWA, 28-04-2005.
(ILDEPHONSE MURAYI) Juriste
---------------------------------------------- Conseil de
sécurité Distr.     DOCUMENT II: GENOCIDE
YAKOREWE ABAHUTU BYUMBA,KIBUNGO NA KIGALI NGARI Uko byagiye
bigendekera buri wese urabibona hano
  muri suite ya tableau: NB1: Nkuko
  byavuzwe mbere, hari uburyo bundi spécial bwakoreshejwe
mukumaraho bwangu abahutu  b'i Kibungo, Umutara
Bugesera aribwo bwo gufunga imipaka n'amayira yose asohoka
noneho abaturage bakagumamo aho hagati bakabahindira
mumashyamba, mubihuru, mubishanga n'ahandi, ahari ibikorwa
abaturage bakeneye by'amavuriro n'isoko hashyirwa ibigo
(camps) byicirwamo umuhutu wese uje agana ibyo bikorwa
by'amavuriro.   Nanone umuhutu wishwe akicwa nabi
kumugaragaro ngo n'abandi bahutu babimenye be kuza kwivuza
batinye kwicwa maze bashirire iyo bihishe. Byatumye
abaturage b'abahutu batinya kwegera  amavuriro
kuko FPR yabaga yararishyize  iruhande ibigo
by'abasirikare hamwe n'ibigo (camps de
transit)  biciramo abahutu. Ahari ivuriro hose
usanga hari n'ikigo cyo kwiciramo abahutu cyangwa ubundi
buryo bwo kubarundanya (camps de  
  transit)  nka
  Gahini  bakajyanwa kwicirwa ahandi.  Benshi
bamaze igihe bativuza bagapfa bishwe gutyo  n'abo
bicanyi bakoresheje uburyo buhanitse cyane bwo kubatsemba
vuba,  kubera uwajyaga  kwivuza ntiyagarukaga. Ni
gutyo umugabo w'i Kiyenzi w'umusaza w'imyaka igera
hafi kuri  80 witwa Sebashi na nagutyo Murasira
n'abandi  n'abandi b'inzirakarengane bishwe
gutyo. Hari n'abandi bishwe kubundi buryo tutanditse hano
bizagira igihe cyabyo. Kugirango abaturage barusheho gushira
vuba hakoreshejwe no kohereza  ibitero
b'abatutsi  n'abasirikare bo kujya guhiga no
kwicira abahutu  iwabo kumisozi  iyo bari. 2.
Amazina yose y'abishwe b'i Kiyenzi ntabwo agaragara muri
iyo tableau turacyabikoraho kuko mbere yo kwandika umuntu
bigomba kuba ari ukuri nyako bigatwara n'igihe cyo
kubisuzuma.  Mbere
  y'uko abaturage
  b'abatutsi bagaba igitero babanzaga kugirana inama yo
kugitegura, bagahabwa n'amabwiriza n'umutegetsi uri hafi
cyangwa umusirikare uko biri bugende. Aho basangaga ibintu
barabisahuraga.  Kugaba igitero abatutsi babyitaga ko
bagiye « gufuya abahutu » n'uwicwaga
baravugaga ngo bamufuye,  ni ukuvuga „fouiller les
bahutu"=guhiga abahutu ku misozi hose mumazu no hanze
ntihagire ukwisoba. Nta mirwano yari ikiri mu karere kuko
imirwano muri ako gace itigeze irenza icyumweru. Ndetse bisa
n'aho nta mirwano yahabaye.  Abasirikare ba ex FAR
n'interahamwe bahaciye biruka bahunga n'inkotanyi ziruka
zijya gufata utundi turere.  Abaturage b'i Kiyenzi
b'abahutu nta wigeze atunga intwaro ya gisirikare kuko
cyari igiturage gisanzwe cy'abantu bicecekeye. Ku iyicwa
ry'abahutu, abahutu bahigwaga n'abatutsi, abafite  
imbaraga
  bafashwe  bagashorerwa
  bakajyanwa kwicwa. Abenshi mubahutu bacirwaga aho
bari  cyangwa bakicirwa  mu nzira,  abandi
bahutu bakajyanwa i Gahini kuzirikwa, gupakirwa imodoka
z'abasirikare, gukubitwa agafuni no gutwikwa. Abarikare
b'inkotanyi  bari bakambitse hafi ya camps
barundagamo abahutu bo guhambirwa no gutwikwa. Ubutegetsi
bwa komini bwari bwarimutse bukorera by'agateganyo i
Gahini mumazu y'ivuriro ry'ibimuga bitaga ngo ni kwa
„Haridingi" ibyo ntibyabuzaga no kugera Karubamba aho
bwari busanzwe.  Aho ubutegetsi bwa komini bwakoreraga
ni muri metero zitagera ku ijana uvuye ku ibarizo rya Kabera
bari barahinduye ikigo barundamo abahutu bagiye
kwicwa.   Abasirikare ba F.P.R bakwiraga
mugiturage  bavuye  aho  bari
bakambitse kuri CERAI  i Rwinkuba mubirometo bitarenga
bitatu uvuye i Kiyenzi. Abandi basirikare ba F.P.R bavaga
  i Gahini. Mu
  ivuriro ry'i Gahini havuragamo umusirikare
w'umudogiteri. Igitero cy'abatutsi b'i Kiyenzi
cyajyaga guhiga abahutu cyari kigizwe na Uzabakiriho bita
Ruveve, Mukarusanga,   Gakuba, Swaldi, Madalina,
Mukangarambe, Nzaramba, n'abandi babaga bitwaje imihini
n'impiri n'amasuka y'amafuni.  Kuri abo
hiyongeraho n'abatutsi bavuye i Bugande benshi barimo
Rukundakuvuga, Saveri, Rubyogo, Bahizi, Damascène, Mazesi
wari ushinzwe umutekano, Fred, Mukesha wari responsable wa
cellule, Lubereti utuye mubya Niyitegeka,  umugabo
wavuye i Bugande warongoye Kabarenzi, n'abandi.  I
Gahini aho bagemuraga abahutu bo kwicwa bahitaga ku iseta.
Mugorukeye nawe yaje kwiyongereyeho nyuma kuri iyo kipi
y'abicanyi.  Mu turere twose muri kariya gace ka
Byumba, Umutara, Kibungo na Bugesera hari „camps de
concentration" ni ukuvuga ikigo  babanzaga kurundamo
abahutu
  mbere yo
  kwicwa. Muhahegereye  hari Gahini, Kiramuruzi,
Mukarange, Kayonza n'ahandi. Abahutu bishwe bajyaga
gutwikirwa i Gabiro, Ryamanyoni, muri parc y'Akagera,
Nasho, aho bita La rwandaise, Zaza n'ahandi henshi. 
Nk'aho barundaga abahutu i Mukarange haguyemo umugabo wa
Agnès uvuka i Kiyenzi ariko utuye i Murambi. Amakuru
yaramenyekanye hose ko abahutu bashize, ahasigaye bamwe
barahunga, abandi bajya babona ikuvunge cy'abatutsi
bagabye igitero bakajya kwihisha. Ikindi kigomba gusubirwamo
cyagaragaye ni uko abatutsi bo ku murenge wa Kiyenzi biciwe
kure y'i Kiyenzi aho bari bahungiye kubirometero bigera
mu icumi hirya no hino hari insengerero na kiriziya.
Abaturage b'abahutu b'i Kiyenzi bagize uruhare mu
bwicanyi ni  bake cyane kuko abatutsi biciwe kumurenge
wabo wa Kiyenzi bari bake cyane kuburyo ari umwe n'umwe.
Abatutsi (umwe umwe wiciwe i Kiyenzi)  yishwe
  cyane cyane
  n'abanyakinyinya bateraga bari kumwe
n'interahamwe  kuko begereye aho abasirikare n'
interahamwe ziva kwa Gatete muri Murambi, zacaga zihunga
inkotanyi.  Abahutu b'i Kiyenzi nta bwicanyi
budasanzwe bagiyemo.  Ibi nabiboneye gihamya kuko mu
iyicwa ry'abatutsi, igitero cy'abahutu cyateye kwa
Mwumvaneza François kikongera kigatera no kwa Kamirindi
kikica Tereziya nta banyakiyenzi benshi bari barimo. 
Ibi ariko ntibyabujije nyuma abahutu   b'i Kiyenzi
kwicwa n'abatutsi ari benshi cyane kuburyo bashize bazira
ubusa. Bishwe bazira ko ari abahutu. Igitangaje ni uko mu
ikinamayobera bita gacaca bigaragara ko rigamije kumara
n'abo batari bashoboye kwica, umuhutu ntagira ijambo ryo
kuvuga abe bishwe, ndetse n'umuhutu ubarimo wakosheje
(wicanye)  abatutsi baramugurira ngo avuge amazina
menshi y'abahutu batagiye mu bwicanyi kugingo babone icyo
bandika
  kuri runaka
  w'umuhutu ukiriho cyangwa wishwe n'abatutsi. Ibi bikaba
bigaragaza indi migambi yo kumara abasigaye no kongera kwica
bwa kabiri abapfu bishwe murwego rwo kumara ababo bose. Ibyo
bikaba ari ukongera kumwica bwa kabiri kuko kuba yarishwe
ari umwere azira ubuhutu akongeraho no kwitwa umunyamafuti
atakiriho ni ubundi bwicanyi bwo kwica abe basigaye.
Abicanyi barakomeye mu karere ka Mutara, Kibungo Byumba, na
Bugesera n'ahandi barashyigikiwe. Jye sinari nziko isi
yubatse kubwicanyi gusa n'agahinda ko kumva utizeye
kubaho. Iri jambo umuturage waho azarikubwira ko kuri we isi
itabaho ahubwo habaho abantu b'ibirura n'inyamaswa
zibica zishyigikiye n'ababica. Isi aho kuzura abantu
yuzuye inyamaswa n'ibirura bigamije kwica no kurenganya.
Umuntu yicwa imyaka n'imyaka mu isi utagira uwo utakira
n'umwe. Imfubyi z'abahutu nazo zifite ibibazo bikomeye
cyane ntiziga ndetse
  n'ibibazo ni byinshi
  kuko nta miryango ibavuganira nk'abarokotse b'abatutsi
uko bigenda. Hari indi ngorane y'uko abarokotse
b'abatutsi bashatse kuvuga ukuri bavugira abahutu barebwa
nabi bakitwa interahamwe  kubera ubutabera budashoboka.
Kubijyana n'ubucamanza nta kizere na gito umuhutu afite
muri kariya karere kuko abaturage bagerageje kurega cyangwa
kubaza iby'abantu babo bishwe,  barabafunze abandi
barabica. Nimuri urwo rwego umugabo witwa Kayinamura
washakanye na Mukarugina afunze. Yashatse kuvuga muri gacaca
abatutsi bishe hamwe  n'abasirikare bishe abahutu
arafungwa. Umutegarugori witwa Nyirabahire yashatse kubaza
abantu be bishwe n'abatutsi  baramuzibisha araceceka.
Buri muturage muri kariya karere umutima we urahambiriye
cyane urenda guturika ariko ntashobora kugira ubucamanza nta
n'uwo ashobora kuririra cyangwa kuganyira abe. NB: Kuri
ubu
  buhamya hariyongeraho ko jyewe
  Rutayisire Boniface ngiye kumara imyaka icumi n'indi
ngerageza gutabariza aba bantu  ariko igitangaje
ntawe ubyumva.  Namenyesheje za Ambassade nyinshi
harimo n'iya USA mu Rwanda mu 1994 mbonana n'ushinzwe
amakuru Lee Woodyear wakoreraga kuri Ambassade ya USA, 
n'abonanye n'abandi ba diplomates ba USA bakuru mu
izindi ambassade  zayo mu Burayi  hamwe
n'abandi benshi ariko n'ubu ntacyo ndabona
bihindura.   Nahuruje ishami rya ONU muri
1994 rishinzwe Droit de l'homme ry'i Génève
ryakoreraga i Kigali haza section  ishinzwe abana
isura abaturage b'i Kiyenzi rimwe ariko sinamenye
ibyakurikiye.  Natanze inyandiko mubinyamakuru, ahubwo
amakuru amwe akangwa mu matwi avuga ko ubwo bwicanyi
bwakorewe abahutu b'i Kibungo  harimo abanyamahanga
  babutegura bakanakurikirana uko bugenda 
  hakabamo n'abatanze technologie y'uko batwika imirambo
y'abahutu igakongoka igashira.  By'umwihariko
nabwiye umugabo Alexandre Castania wari uhagarariye
uburenganzira bw'ikiremwamuntu  i Kibungo ONU
ndetse  nanamushyikirije inyandiko ko tubona
ibibera i Kibungo icyo gihe  muri za 1994 ari genocide
irimo gukorerwa abahutu  ntabwo twamenye uko byaje
kugenda.  Ibyo byose nabikoze mba i Kigali ndi
umukozi mukuru muri société.   Guvernement
y'Ububirigi hamwe n'izindi guvernement z'ibihugu
by'uburayi   nk'ubwongereza n'izindi
zari zihagarariwe cyane mumiryango myinshi mu Rwanda kandi
zirimo kubona ibihabera. None dusabye ibihugu nka Leta zunze
ubumwe z'Amerika, Ububirigi, UK,
Hollande  n'ibyo bihugu bindi byose byari bihari
cyangwa bigihari hamwe na za groupes
  zikomeye  nk'iya  aba
  juifs    yari ihari ikanahakomera  mu Rwanda
rwa nyuma ya 1994 n'ubu ikaba ikomeye ko abo bose hamwe
bafata iya mbere yo kurenganura abaturage bose barenganye
niba icyo gihe batarasobanukiwe ibyariho bikorwa. 
Kandi turasaba ko abakomeza gushyigikira akarengane
bagahagarika  kuko turashize pe. Imyaka icumi
irashize isi irimo gusa n'aho itagira igihugu na kimwe
kigira ubucamanza. Ese isi y'ubu ni ishyamba rituwe
n'inyamaswa zitwa abantu zibereyeho kwicana no
gushyigikira abicana gusa ? Uretse n'umuturage w'i
Kiyenzi no mukarere, ubu jyewe umbajije ko hari igihugu
kigira ubucamanza nyabwo ku isi nakubwira ko ntacyo kuko nta
na kimwe kigeze gishaka kutwumva. Bose barabeshya, batunze
ubucamanza berekeza iyo bishakiye. Ibi byose  bituma
abanyakibungo bamwe bahitamo guceceka nkaho ntacyabaye,
abandi bakihonga by'ubwoba 
  abantu
  bagakomeza gushira, abandi nabo bakabuzwa amahoro ndetse
n'ibyo abandi babona hirya no hino bakabibuzwa ngo
batazamuka ari benshi bakavuga ikibazo. Ninayo mpamvu nta
n'abanyakibungo bashoboye nibura guhungira hanze ari
benshi uwo muriro ngo bavuge ikibazo ku isi hirya no hino
kuko ari amahanga ari n'ababica akazi ni ugucunga aho
baherereye no kubabuza icyo bashobora kugeraho. Ikindi
gitangaje ni uko abantu bicwaga muri utwo turere twa Byumba
Umutra Kibungo na Bugesera ari nako za ONG zahageraga
zitanga n'ibiryo ukaba wakwibaza ngo izo ONG zitanga
ibiryo ntizivuge icyo kibazo aboherezwagayo bari bantu ki?
-Ndasaba Communauté y'aba Juif iri mubibazo by'u Rwanda
guhera 1994 n'ubu ikaba ibikomeyemo kumva n'abahutu
barokotse. Twe tuzafasha abo bahutu n'abatutsi guhurira
hamwe n'abandi bahuye n'amahano  murwego rwo
kureba uburyo hatabaho ivangura mu
  kababaro kameze kimwe
  kuko nibibi.  Rwose hari umuturage umwe usobanukiwe
wambwiye ngo nzabwire aba Juifs barokotse hamwe n'abandi
baturage bajya bumva kumaradiyo bakorewe genocide ko
n'abahutu barokotse babakunda cyane ngo nabo nibabumve
barabatakambiye. Abahutu bo muri kariya karere
n'ahandi  nabo  nibagire amahoro.
-Ndasaba Perezida wa USA n'abanyamerika bose n'abandi
namenyesheje bose amahano yabaye kubahutu mbicishije muri
Ambassade n'ahandi ko n'abahutu ari abantu kandi
bakeneye ubuzima n'ubucamanza kandi n'ubu ntabucamanza
baragira mu Rwanda uretse ubwo kumara n'abasigaye. Nsabye
abanyarwanda Tutsi na Hutu nabo bashyira mu gaciro harimo
n'abadushyigikiye gukomeza umutima w'impuhwe
n'amasengesho bakumva kandi bakumvikanisha iki kibazo
cy'abahutu bishwe bakaba batagira kivurira. Bitangarijwe i
Bruxelles, tariki ya 10/5/2005
   RUTAYISIRE Boniface Administrateur du Comité
International pour les Victimes de la Haine Ethnique,
Massacres et Génocide Tél : (32) 472 26 70 71
e-mail :
infotubeho@yahoo.fr
C/O UNIVERSITE LIBRE DE BRUXELLES
--------------------------------------------------------------------- 
-Ushaka iyi nyandiko ku mpapuro isinye n'intoki ashobora
kuyisaba irahari. -Iyi nyandiko yatangajwe mu kinyarwanda
mbere na mbere kugirango igere kubaturage batuye i Kiyenzi
n'akarere ka Byumba Umutara Kibungo na Bugesera hamwe
n'u Rwanda rwose. Ubishoboye abakorere photocopie abahe
bose abashoboka bamenye ko ubutumwa bwabo nkomeje
kubusohoza. Uko mbishoboye. Ikizashoboka cyose kirengera
ubuzima nzakibakorera n'ubwo bitoroshye
  muri iyi si y'ishyamba.
  -Iyi nyandiko  ya mbere hashobora kubonekamo udukosa
kuko tutabonye igihe gihagije. Nibiba ngombwa
tuzayibasubirizaho imaze gusomwa bihagije.  
Bimenyeshejwe: -SON EXCELLENCE LE SECRETAIRE GENERAL DE
L'ONU -SON EXCELLENCE LE PRESIDENT DU CONSEIL DE
SECURITE -SON EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE DU CANADA -SON
EXCELLENCE LE PRESIDENT DES ETATS-UNIS D'AMERIQUE -SON
EXCELLENCE LE PRESIDENT DE LA COMMISSION EUROPEENNE 
-SON EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE BELGE -SON EXCELLENCE LE
PRESIDENT DE L'AFRIQUE DU SUD -SON EXCELLENCE LE
PRESIDENT DE LA REPUBLIQUE FEDERALE D'Allemagne -SON
EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE DE LA GRANDE BRETAGNE -SON
EXCELLENCE LE PRESIDENT DE LA REPUBLIQUE FRANCAISE -SON
EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE HOLLANDAIS -SON EXCELLENCE LE
CHEF D'ETAT ET CHEF DE GOUVERNEMENT D'UN PAYS
  MEMBRE DE L'UNION EUROPEENNE (TOUS)
  -SON EXCELLENCE LE CHEF  D'ETAT  ET CHEF DE
GOUVERNEMENT --D'UN PAYS MEMBRE DE L'UNION AFRICAINE
(TOUS) -SON EXCELLENCE LE PREMIER MINISTRE ISRAELIEN
  -COMMUNAUTE JUIVE DE Belgique -RECTEUR DE
L'UNIVERSITE LIBRE DE BRUXELLES      
    LA LISTE DES VICTIMES (SUITE DU 1er TABLEAU)
    27. Umwana wa Semana     1994
Kiyenzi Yicanywe n'iwabo n'abo bava indimwe batandatu
28. Umwana wa semana     1994 Kiyenzi Yicanywe
n'iwabo n'abo bava indimwe batandatu 29. Bigari Masc
  1994   Yatanzwe n'abatutsi yicwa n'inkotanyi
za F.P.R 30.
  Ndemezo Masc   1994   Yishwe n'abasirikare
  yatanzwe n'abasiviri b'abatutsi 31. Panya Masc  
1994   Yabaye umusirikare hanyuma aza kwicwa
n'abasirikare ba F.P.R, yaguye I Rwamagana 32. Munyengano
(mwarimu) Masc   1994   Yatanzwe n'abaturage
b'abatutsi yicwa n'abasirikare ba F.P.R 33. Jeanine wari
utuye imbere yo kwa Gashegu Fém +-30 1994 Kiyenzi Yiciwe
iwe yicwa n'abasirikare ba F.P.R bari kumwe n'abaturage
b'abatutsi b'I Kiyenzi bahigaga abahutu mugitero 34.
Umugwaneza   +-11ans 1994 Kiyenzi Yigaga muri primaire
i Kiyenzi yicanwa na nyina na murumuna we bishwe
n'abaturage b'abatutsi bari kumwe n'abasirikare 35.
  Igiraneza   9ans 1994 Kiyenzi Yigaga muri primaire i
Kiyenzi yicanwa na
  nyina na mukuru we bishwe n'abaturage b'abatutsi bari
kumwe n'abasirikare 36. Sematama Masc   1994 Kiyenzi
Yishwe n'abasirikare ba F.P.R bari kumwe n'abaturage.
Yari yanze guhunga, bamusanze iwe wenyine baramwica 37.
Gahamanyi wabaga 38. mubya Rulindana Masc   1994
Kiyenzi Abaturage bari kumwe n'abasirikare b'inkotanyi
Bamukubise agafuni mu gituza ahambiriye 39. Sebasaza masc
  1994 Kiyenzi Abaturage bari kumwe n'abasirikare
b'inkotanyi baramwishe 40. Kayinamura bitaga "Nkwedi"
Masc   1994 Kiyenzi Yicanywe n'uwitwa Sebasaza yicwa
n'abaturage b'abatutsi bafatanije n'abasirikare 41.
  Kampire Fém   1994 Kiyenzi Yishwe n'abatutsi
  b'abaturage bagabye ibitero byo guhiga
abahutu. Abamwishe harimo abatutsi bo ku Kabuye 42.
Mukamwiza Fém   1994 Kiyenzi Yiciwe Buyanjya, yishwe
ahetse umwana 43. Umwana wa Mukamwiza     1994
Kiyenzi Yicanywe na nyina amuhetse 44. George
Gasana(mwarimu) Fém   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abaturage bari kumwe n'abasirikare yanze guhunga
bamaze kumwica bamubamba mu giti kuri centre yitwa Videwo.
45. Mukarutamu Fém   1994   Nyina w'uwitwa
Musaningare wiciwe i Nyawera 46. Mukankundiye Elevaniya Fém
  1994 Kiyenzi Yiciwe hamwe n'abandi benshi cyane ari
ikirundo kinini hafi
  y'urusengero ry'i Nyagahandagaza.  Barashwe
n'imodoka ihetse
  imbunda y'abasirikare. 47. Rudamage Masc 17ans 1994
Kiyenzi Bamujyanye i Gahini agezeyo abatutsi bari munkambi
baramutanga arahambirwa akubitwa agafundi aratwikwa 48.
Kabera Masc   1994 Kiyenzi Yishwe n'abasirikare
atanzwe n'abatutsi kuri centre y'ubucuruzi yitwa
sosiyete 49. Kamashayija Masc   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abasirikare atanzwe n'abatutsi kuri centre yitwa
sosiyete 50. Binagwaho Masc   1994 Kiyenzi Yiciwe iwe
n'abaturage b'abatutsi bari kumwe n'abasirikare 51.
Habiyakare (Rugarama) Masc   1994 Kiyenzi Yiciwe iwe
yicwa n'abaturage b'abatutsi bari
  kumwe n'abasirikare 52. Mwenewabo wo Kwa sematama wari
wahungiye kwa
  Gakwaya Masc   1994 Kiyenzi Yishwe n'igitero
cy'abaturage b'abatutsi kavukire hamwe n'abatutsi
bavuye i Bugande bavuzwe muri iyi nyandiko 53. Umugabo wa
Agnès Mukakarangizi     1994   Yiciwe i
Mukarange naho hari ikigo barundamo abahutu bajya kwicwa no
gutwikwa nk'uko ikigo cy'i Gahini cyari kimeze. 54.
Nyina wa Twahirwa bita Buhinja     1994  
Yagiye gusura abarokotse i Mukarange bahita bamutanga aricwa
55. Rwigamba wo kwa Gahirwa Masc   1994 Kiyenzi Yiciwe
i Kiyenzi . 56. Benimana Solange     1994  
Abatutsi bari kumwe bamuhaye abasirikari ba F.P.R 
  baramwica 57. Mugasa Masc +-42
  ans 1996 Kiyenzi Yaratahutse 1996 ageze i Kiyenzi hafi yo
kwa Seruteja ahura n'igitero cy'abaturage b'abatutsi
bahiga abahutu  bo kwica baramufata bamukubita udufuni
n'imihini arapfa bamutaho. Yamaze gupfa, umugore
w'umututsi witwa Mugorukeye ashahura uwo mugabo Mugasa.
Yishwe n'igitero kirimo Uzabakiriho bita Ruveve,
Munyansanga, Gakuba, n'abandi. Hari kandi
n'abatutsi  bavuye i Bugande barimo Rukundakuvuga,
Damascène, Minwari, Bahizi n'abandi . 58.  Sekamana
Masc +-50 ans 1996 Kiyenzi Yaratahutse 1996 ageze i Kiyenzi
hafi yo kwa Seruteja ahura n'igitero cy'abaturage
b'abatutsi bahiga abahutu baramufata bamukubita udufuni
n'imihini arapfa bamutaho.  Yiciwe n'icyo gitero
cya Uzabakiriho, Munyensanga, Gakuba,  hamwe
n'abatutsi  bavuye i Bugande ba
  Rukundakuvuga, Damascène,
  n'abandi 59. Igiraneza wo kwa Bigari(Mwarimu i Gahini)
Masc   Yishwe nyuma y'umwaka w'ibihumbi bibiri
   Yari Mwarimu mu ishuri ryisumbuye ry'i Gahini
Baramutega baramwica kandi nta numwe wafashwe ngo ahanwe
n'ubu. Yishwe muburyo bugaragaza ko ubwicanyi bugikomeza.
Hari n'abandi hirya no hino. 60. Umwana wo kwa Mariko
    1996 Kiyenzi Yishwe n'abatutsi b'i Kiyenzi
barimo Munyansanga, Uzabakiriho n'abandi  
---------------------------------------------------- ---
On Sun, 4/22/12, TUBEHO VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr> wrote:
From: TUBEHO VictimRwanda <
infotubeho@yahoo.fr>
Subject: GENOCIDE HUTU I KIBUNGO,BYUMBA, UMUTARA, KIGALI
NGARI YAKOZWE NA BAMWE MU BATUTSI BAFATANIJE N'INGABO ZA
FPR INKOTANYI Date: Sunday, April 22, 2012, 4:11 PM Doc 1
:    I .  KIBUNGO,BYUMBA, UMUTARA,
HABAYE GENOCIDE Y'ABAHUTU YAKOZWE NA BAMWE MU BATUTSI
BAFATANIJE N'INGABO ZA FPR INKOTANYI Nk'uko nakomeje
buri gihe kuba kuruhande rw'abarengana nsaba
ubucamanza,  abantu bamwe bagiye basaba ko hatangazwa
ama liste y'abahutu bagiye bicwa n'abatutsi b'inkozi
z'ibibi,  kugirango ababikurikirana banamenye koko
ibyabaye ni ibiki. N'ubwo muri aka karere ka Byumba
umutara na Kibungo batorohewe ariko twasanze gutangaza
akababaro bagize ari uburyo bwo kunazirikana ukuntu
  abaturage b'aho baguma kugerageraza  bagasaba
ubucamanza ko bwabumva.  Gusaba
  ubucamanza kubahutu muri kariya karere ni igikorwa
cy'ubutwari gikomeye ku muturage kuko  benshi
babigwamo bakicwa, bagafungwa, abandi bagahura n'ingorane
nyinshi. Kuri aya makuru dutangaje ni uburyo bwo kubwira abo
baturage ko twashyimye ubutwari bwabo  bwo 
kugaragaza ukuri no kugira ubucamanza bubarenganura. 
Ni n'uburyo bwo kubabwira ngo ntibari bonyine kuko hari
n'abandi   nkatwe tubimazemo igihe dusaba ko
ubwicanyi bwahagarara abantu bakarenganurwa ariko twazitiwe
n'uko isi y'ubu ikiri ishyamba ritagira ubucamanza kuri
buri wese uyituye.  Wenda kubw'amasengesho hazabaho
kuva mugihu umuntu wese agire uburengazira ku buzima no
kubucamanza. Abazasoma iyi nyandiko mwese muzazirikane ko
aba baturage b' i Kiyenzi, no Mumutara hose, Byumba,
Kibungo na Bugesera n'uturere tuhegereye bashize neza neza
kandi nta mizero y'ubuzima bafite. Isi
  barimo siyo abandi
  bantu bo ku isi babamo. Amaso ari bubihere. Umuturage umwe
mungo zigera kuri 15 niwe usigaye hamwe na hamwe kumirenge
kuburyo n'uwo wasigaye ntamuntu yari azi mbere  abona
iruhande rwe kuko abandi bagiye bicwa baratsembwe kandi
ntafite uwo yabwira. Uwashaka guhinyuza iyi nyandiko
ashobora kugera aha hantu havugwa akibonera ukuri cyangwa se
akambwira tukajyanayo jyewe Rutayisire Boniface utangaje iyi
nyandiko. Dushimiye kandi abashyira mu gaciro bakumva  
bazirikana abishwe bose batarobanuye amoko. Ibyo nibyo
bizakiza u Rwanda. Dutangaje ko uzita ubwicanyi bwabaye
irindi zina ritari génocide yakorewe abahutu i Byumba i
Kibungo na Bugesera dufite gahunda yo kumufata nk'abandi
bicanyi bose babikoze kuko ni ukuri kwambaye ubusa,  i
Byumba, Umutara, Kibungo na Bugesera habaye genocide
y'abahutu ukurikije ibisabwa byose ngo ubwicanyi bwitwe
genocde. Aya maliste ari
  hasi areba
  cellule (akagari gato cyane ka Kiyenzi) nabwo abishwe bose
ntibavuzwemo, ibivugwamo ninabyo byabaye no muzindi cellules
n'imirenge bigize turiya turere ndetse hari
n'aharushaho. Iyo ukoze imibare usanga muri kariya
karere harishwe abahutu bakubye inshuro nyinshi cyane
kurusha abatutsi.  Abahutu b'ako karere bishwe
n'abaturage b'abatutsi bagabaga ibitero bagiye guhiga
abahutu ku misozi bamwe bakabicirayo abandi bakabashorera
bakabajyana mu nkambi aho bahambirwaga bagapakirwa imodoka
bagashyirwa abasirikare babakubita udufuni bagatwika
n'imirambo. Abahutu ba turiya turere bishwe n'abacivil
b'abatutsi muburyo organisé systèmatiquement kandi
byabanzaga gutegurwa, ndetse ku rwego rwo hejuru
bigahagarikirwa n'ubutegetsi busanzwe hamwe n'ubutegetsi
bwa gisirikari bwatangaga n'abasirikare bo gutiza umurindi
abaturage b'abatutsi bicaga no gufasha  
  kwica.  Na none leta ya
  FPR mugutsemba abahutu muri kariya karere yakoresheje
uburyo bwo guhindira abaturage mu mashyamba, mubishanga no
mubihuru hagamijwe ko ubuzima bubi bubatsembaho vuba
bidatwaye FPR ingufu n'abakozi benshi.  Leta ya
FPR kugirango abo baturage bashireho vuba, yagiye ishyira
udutsiko tw'abasirikare ahantu hose abo baturage bajya
guhahira cyangwa kwivuza. Umuhutu wavaga muri ibyo bihuru
yaciriwemo (ubuzima bubi n'inzara bimurembeje)
abicanyi  baramufataga bakajya kumwica kugirango
n'abasigayeyo barusheho gutinya bashirire iyo. Iyi
migirire yahitanye ibihumbi n'ibihumbi by'abahutu
n'imiryango yabo.   Iyo migirire
kandi  iri mubusobanuro bwemewe mubisobanuro bwa
ONU mugusobanura icyo   genocide aricyo kuko
ubusobanuro buvuga ko  iyo ufashe abantu
ukabashyira muri conditions  
mbi  z'ubuzima
  ukabikora ugamije
  gutsembaho abo bantu vuba,ibyo byitwa
genocide.  Aya magambo yanditswe muri tableau iri
hano hasi  ni ubuhamya bwite bw'abarokokeye muri
ubu bwicanyi babyiboneye ubwabo. N'ubu kuri iyi tariki
ntabwo wavuga ko abo bahutu barokotse kuko muri iyi myaka ya
vuba barakicwa buhoro buhoro ndetse n'abapfu babo bishwe
ari abere hari imigirire yo kubasiga icyaha mukerekezo cyo
gushaka kwica ababakomokaho bose. Icyagaragaye cyane muri
kariya kagari ka Kiyenzi ni uko abatutsi bahavuka bahungiye
kure y'iwabo mubirometero bigera mu icumi, bajya 
mu nsengero noneho bicirwayo n'interahamwe zegereye aho
kure bahungiye hamwe n'izindi nterahamwe zindi zabaga
zihungana abasirikare ba ex FAR. Abatutsi bavuka b'i
Kiyenzi baguye i Kiyenzi ni bake cyane kuburyo n'abahutu
baho nta bwicanyi bagiyemo. Ababugiyemo si benshi.  
Ubwicanyi bwagiriwe abatutsi muri ako karere nta
  n'ubwo bwagejeje
  ku   byumweru bibiri.  Ibi bituma abavuga
n'imibare y'abatutsi bishwe bishoboka ko 
atariyo  kuko babivanga n'imirambo y'abahutu
kandi hakaba nta rwego mpuzamahanga rwigenga rutabifitemo
inyungu rwabaruye abishwe bose kuri buri bwoko. 
Abahutu ba kariya karere nta n'ubwo bari abahutu banga
abatutsi kuko abenshi bari bafitanye nabo  amasano,
abandi bahutu nabo ntibari banazi ari abahutu cyangwa
abatutsi. Ibi byatumye n'abitabiriye  ubwicanyi
bwakorewe abatutsi bataba benshi n'ubwo hari ababivuga
ukundi kubera ibyo bagamije. Ibi byo kuba abere kw'abahutu
b'i Kibungo n'UMutara   ntibyabujije ko
abahutu bicwa n'abatutsi baturanye bafatanije n'abatutsi
bahungutse bava i Bugande. Mukubica kandi hakoreshejwe no
kubica binyujijwe mu byiswe  ubucamananza hakaba harimo
abishwe bafungiwe ubusa abandi nabo bagasigwa
  icyaha kandi ari
  abere. N'uyu munsi wa none hari imigirire yo gukoresha
  uburyo bwose buziguye n'ubutaziguye bwo kubuza
gusohoka  no kubuza amahanga gusura abatuye utwo
turere, kuburyo abaturege bakomeje
kubuzwa  uburyo kugeza aho bose bazashira
burundu. Iki kibazo cy'iyicwa ry'abahutu muri
kariya karere,  leta ya FPR ntiyemera ko bivugwa
muri za media zaba izo mugihugu cyangwa
mumahanga.  Hahoraho ikintu cy'imikorere
ihanitse yo kubuza ko icyo kibazo kimenyekana. Ibi
byahindutsemo imigirire iteye nka za 
organisations  zikomeye kuburyo buteye impungenge mu
Rwanda no mumahanga bikorwamo haba mubireba media,
mubutegetsi, mubucamanza n'ibindi by'ubuzima. 
Iyi migirire abanyarwanda bamwe n'abanyamahanga babigiramo
uruhare babizi cyangwa batabizi ariko bagomba kuzirikana ko
yambura abandi ubuzima. Ubu Ikibazo abakomoka muri
  turiya turere
  bibaza ni ukwibaza ngo ese bo bazigera bagira ubwigenge
kubuzima bugenewe ikiremwamuntu nk'abandi (baba abagituye
muri turiya turere, cyangwa ababa ahandi)? Ese Abahutu
b'utwo turere cyimwe n'abahutu b'utundi turere tw'u
Rwanda bazagira uburengazira ku buzima nk'abantu? 
Abahutu se bazagira uburenganzira bwo  kwibuka no
kuririra ababo hamwe no kugira ubutabera bubumva ?
Bruxelles, 10/5/2005 RUTAYISIRE Boniface Administrateur du
Comité International pour les Victimes de la Haine
Ethnique, Massacres et Génocide Tél : (32) 472 26 70
71 e-mail :
infotubeho@yahoo.fr
C/O UNIVERSITE LIBRE DE BRUXELLES
---------------------------------------------------------------------
  LISTE Y'AMAZINA
  AMWE Y'ABAHUTU BISHWE N'ABATURAGE
  B'ABATUTSI  BAFATANIJE N'INGABO ZA FPR MU KAGARI
(cellule) KA KIYENZI,  AKARERE(komini) KA RUKARA,
UMUTARA  (Amazina y'abahutu bose bahiciwe ntabwo ari
kuri iyi liste kuko ni menshi cyane abantu barashize. 
Twafashe amazina y'abahutu bishwe twashoboye kubonera
ubuhamya bw'ababyiboneye n'amaso yabo butangwa
n'ababirokokeyemo. Undi mubare munini ni uwishwe ariko
ntihagire umuntu usigara wo kubara inkuru. Aka kagari ka
Kiyenzi kavugwa hano gafite ubuso bwegera kilometero carré
eshatu)   Amazina      
Sexe Ages  Umwaka yishwemo     Aho
yari atuye Aho yiciwe n'uko  bamwishe 1. Mukakaberuka
Jeanne Hutu Fém. +- 60 ans Août 1994 Kiyenzi Yishwe
n'igitero
  cy'abaturage b'abatutsi bakomoka i Kiyenzi 
  bagabaga igitero buri munsi bajya guhiga abahutu  ku
musozi bo kwica.  Abo bicanyi bateye iwe bamusanga mu
rugo kumanywa bamutegeka kujya imbere bakamushorera, bagenda
bamunona n'imihini inzira yose yerekeza kuri centre yitwa
« sosiyete » bamugejeje hafi y'aho Mutabaruka
atuye bamukubita imihini baramunangura bamuta munsi
y'umuhanda basubira guhiga abandi bahutu.  Mubamwishe
harimo abatutsi b'abaturanyi n'abandi bavuye i Bugande
bavuga icyongereza n'ikigande. Muri abo batutsi bishe
umuhutukazi Mukakaberuka w'umukeuru harimo abitwa
Uzabakiriho bakunze kwita Ruveve, Gakuba, Munyansanga,
Mukarusanga, n'abandi bavuye i Bugande bitwa ba Rubyogo,
Moses(Mozesi), Rukundakuvuga, Damascène umukwe wa Nirere,
uwo bita Minwari, Saveri uba mugatare ka Kiyenzi, Bahizi,
n'abandi.   2. Nyiraromba wo
  kwa Rwabudariko Fém   1994 Kiyenzi Yishwe n'igitero
cyagabwe n'abatutsi bavuye i Bugande barangije havamo umwe
abohoza isambu ayituramo 3. Bizimana Théodore ( bita Nziza)
Masc +- 40 ans Avril 1994 Kiyenzi Aherekeranije
n'umugabo  Munyabugingo w'umututsi wari warokotse
interahamwe zamwiciye umugore n'abana,  bombi
(Munyabugingo na Bizimana Théodore)  bizeye ko ari
abatutsi barokotse bagiye i Gahini munkambi y'abatutsi.
Inkotanyi zibakiriza imigozi zirabahambira zibakubita
adufuni zibapakirana n'abahutu zijya gutwika imirambo yabo
aho abahutu batwikirwaga i Gabiro. 4. Munyabugingo(TUTSI)
Masc +-50 ans Avril 1994 Kiyenzi Ni umututsi wari warokotse
interahamwe hamana kuko umugore we n'abana
  bishwe n'interahamwe.  Munyabugingo
  yaherekeranije na Bizimana Théodore nk'abatutsi basanze
abandi batutsi  barokotse i Gahini.  Abasirikare
b'abatutsi ba FPR babakirije imigozi
barababoha.   Barababoshye nk'uko babohaga
abahutu bakubwitwa udufuni imirambo yabo ijya gutwikirwa
hamwe n'iyabahutu barimo bicwa. 5. Murasira Masc +-60 ans
1994 Kiyenzi Yafashwe n'igitero cy'abasivili
b'abatutsi barimo abatutsi bavuye Uganda harimo n'undi
muntu umwe wari  ushinzwe « Local defense
force ». Local defense force y'icyo gihe yari umutwe
umeze nk'interahamwe kuko ari abantu bafashwe bahabwa
intwaro ngo baherekereze abaturage b'abatutsi bagabaga
ibitero bagiye kwica abahutu. Bamusanze aho yari ari i
Kiyenzi baramushorera ajyanywana n'abandi bantu b'i
Kiyenzi bane  i Gahini aho barundaga abahutu
barindiriye kwicwa
  mu ibarizo ry'uwitwa
  Kabera hafi y'ivuriro ry'i Gahini. Bigeze nimugoroba
haje imodoka y'umucuruzi wo ku Muzizi ya Daihatsu
(abasirikare bafashe ku ngufu) iza yuzuye abasirikare.
Bageze aho harunze abahutu i Gahini bategereje urupfu mu
ibarizo rya Kabera, abasirikari babiri barinjira batangira
akazi ko gusoma kumalisite uwiyumvise akaza bakamuhambirira
amaboko inyuma bakanaga mumodoka.   Imodoka imaze
kuzura abagera kuri 7O, barindwi babura aho bajya basigaraho
mu ibarizo bahambiriye baniha hashize iminsi barapfa kubera
inzara n'ingoyi.  Muri abo havuyemo umuntu umwe
ararokoka. Muri uko guhambira harimo n'abagore bahetse
abana bahambiranywe n'abana bari bahetse, amaboko
ahambiriye inyuma cyarimwe n'umwana. Harimo umugore wavuye
Kawangire bamuhambirana n'umwana banaga mumodoka bajya
gukubitwa agafuni baratwikana n'umwana. 6. Uwizera
(Matene)
  Hutu Masc +-17
  ans 1994 Kiyenzi Yari umunyeshuri wiga mu ishuri ryisumbuye
i Mukarange ry'inderabarezi. Yajyaniwe hamwe n'umugabo
Murasira.  bafashwe n'igitero cy'abasivili
b'abatutsi b'i Kiyenzi barimo abatutsi bavuye
Uganda,  bajyanywa ari bane i Gahini aho barundaga
abahutu barindiriye kwicwa. Basangayo abandi bahutu
bategereje urupfu.  Bigeze nimugoroba haje imodoka
y'umucuruzi wo ku Muzizi ya Daihatsu isa yari isize ibara
risa n'imyenda y'abasirikare, iza yuzuye abasirikare.
Bageze aharunze abahutu bategereje urupfu mu ibarizo rya
Kabera, abasirikare babiri barinjira batangira gusoma
kumalisite, umuhutu wiyumvise  akaza bakamuhambirira
amaboko inyuma bakanaga mumodoka. Imodoka imaze kuzura
abagera kuri 7O, barindwi babura aho bajya basigaraho
bahambiriye baniha hashize iminsi barapfa kubera inzara
n'ingoyi. Havuyemo umuntu
  umwe ararokoka. 7. Nyiramikara  Hutu Fém +-70 ans
1994 Kiyenzi Yishwe n'abasirikare b'inkotanyi
(abasirikare ba F.P.R) baherekeranije n'abaturage
b'abatutsi. bamwishe yari yibereye  murugo iwe
wenyine i Kiyenzi 8. Bwicaro Donature Hutu Fém +-85 ans
1994 Kiyenzi Abasirikare ba F.P.R.bari  kumwe
n'abasiviri b'abatutsi bamutwikiwe mu nzu yo kwa
semusharizi hamwe n'abandi bantu benshi barimo abasaza,
abana, abagore abagabo n'impinja. Abasirikare bazanye
abahutu benshi barunda mu nzu  munzu barangije 
bashyiramo ibishogoshogo baratwika muri mata 1994 abantu
bahira munzu. Abasirikare bafatanije n'abasiviri. 9.
Gacuma umukobwa wa Nzigira   (HUTU) Fém +-13
  ans 1994 Kiyenzi Abasirikare ba F.P.R.bari  kumwe
n'abasiviri
  b'abatutsi bamutwikiwe mu nzu yo kwa semusharizi hamwe
n'abandi bantu benshi barimo abasaza, abana, abagore
abagabo n'impinja. Abasirikare bazanye abahutu benshi
barunda mu nzu  munzu barangije  bashyiramo
ibishogoshogo baratwika muri mata 1994 abantu bahira munzu.
Abasirikare bafatanije n'abasiviri. 10. Semusharizi 
(Hutu)     1994 Kiyenzi Yatwikiwe mu nzu yo kwa
semusharizi hamwe n'abandi bantu benshi barimo abasaza,
abana, abagore abagabo n'impinja. Abasirikare bafatanije
n'abaciviri b'abatutsi babarunze abahutu benshi munzu
barangije  bashyiramo ibishogoshogo baratwika muri mata
1994 abantu bahira munzu. Abasirikare bafatanije
n'abasiviri. 11. Umugore wa Semusharizi Fem   1994
Kiyenzi Yatwikiwe mu nzu yo kwa
  semusharizi hamwe n'abandi bantu benshi barimo
  abasaza, abana, abagore abagabo n'impinja. Abasirikare
babarunze abahutu benshi munzu barangije  bashyiramo
ibishogoshogo baratwika muri mata 1994 abantu bahira
munzu. Abasirikare bafatanije n'abasiviri. 12.
Nyakarashi Masc   1994 Kiyenzi Ntawe uzi urupfu
yapfuye, yagiye asanze inkotanyi ntiyagarutse 13. Umwana wo
Kwa Mugenzi   +- 1 an 1994 Kiyenzi Umwana wari utangiye
kwiga kwicara inkotanyi zaramurashe 14.      
    15. Tadeyo Masc   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abaturage b'abatutsi i Kiyenzi Bugezi barimo bahiga
abahutu. Mubamwishe harimo Gakuba, Munyansanga,
Mukarusanga  Gakuba  hamwe n'abavuye i
  Buganda. 16. Nyiragatwa Fém 80
  ans 1994 Kiyenzi Yakubiswe amahiri n'igitero
cy'abaturage b'abatutsi barimo uzabakiriho na bagenzi be
bose bagendanaga barimo n'abavuye i Bugande bavuzwe
hejuru. 17. Karushonga Fém 70 ans 1994 Kiyenzi Yakubiswe
amahiri n'igitero cy'abaturage b'abatutsi barimo
uzabakiriho na bagenzi be bose bagendanaga barimo
n'abavuye i Bugande bavuzwe muri iyi nyandiko hamwe
n'abandi batavuzwe 18. Habimana Ruvuzo Masc   1994
Kiyenzi yishwe n'inkotanyi  ziri kumwe n'abaturage
b'abatutsi hakurya y'i Kiyenzi, yapfanye n'umugore
n'umwana 19. Mukakibogo Dorocela Fém   1994 Kiyenzi
yishwe n'inkotanyi  ziri kumwe n'abaturage
b'abatutsi hakurya y'i Kiyenzi yapfanye n'umugabo
  n'umwana 20. Umwana wonka
  wa Habimana         Bishwe
n'inkotanyi  ziri kumwe n'abaturage b'abatutsi
hakurya y'i Kiyenzi yapfanye n'ababyeyi be 21.
Habyarimana wo kwa Mahirane Masc   1994 Kiyenzi Yishwe
n'abaturage b'abatutsi mugitero kirimo Munyansanga,
Gakuba, N'abatutsi batahutse bava i Bugande bitwa 
Rubyogo, Moses(Mozesi), Rukundakuvuga, Damascène umukwe wa
Nirere, uwo bita Minwari, Saveri uba mugatare ka Kiyenzi,
Bahizi n'abandi 22. Umugore wa Semana Samake Fém +-30
1994 Kiyenzi Igitero cy'abatutsi cyamusanze murugo
n'abana be batandatu kiramushorera kimujyanye I Gahini
bageze mu muhanda ujya kuri centre ya "sosiyete"
baramukubita yikubita hasi baramucocana n'abana
bifashishije
  agafuni. 23. Musabyimana
  umwana Semana Fém +-19 ans 1994 Kiyenzi Igitero
cy'abatutsi cyamusanze murugo ari kumwe na nyina n'abana
be batandatu kiramushorera kimujyanye I Gahini bageze mu
muhanda ujya kuri centre ya "sosiyete" babakubita
uduhini bikubita hasi barabacoca bose  bifashishije
agafuni.  Mubabishe harimo abitwa Uzabakiriho bakunze
kwita Ruveve, Gakuba, Munyansanga, Mukarusanga, n'abandi
bavuye i Bugande bitwa ba Rubyogo, Moses(Mozesi),
Rukundakuvuga, Damascène umukwe wa Nirere, uwo bita
Minwari, Saveri uba mugatare ka Kiyenzi, Bahizi, 24. Umwana
wa Semana     1994 Kiyenzi Yicanywe n'iwabo
n'abo bava indimwe batandatu 25. Umwana wa Semana  
15 ans 1994 Kiyenzi Yicanywe n'iwabo n'abo bava indimwe
  batandatu 26. Umwana
  wa semana     1994 Kiyenzi Yicanywe n'iwabo
n'abo bava indimwe batandatu   Biracyaza ( document
yose igizwe n'ibice bitatu)     V. 
Document  From Forum DHR Message 19546, 2665 membres
rwandais et étrangers De :  Nikozitambirwa <
nikozitambirwa@y...>
Date :  Jeudi 28, Avril 2005 
10:25 Objet :  Génocides commis par l'APR/FPR
à Byumba, Umutara, Kibungo, Bugesera et au CONGO   Le
génocide des musulmans de Srebrenica n'a pas été
reconnu par une quelconque résolution du
  Conseil de Sécurité des Nations-Unies; il a été
  constaté par le juge (voir décision du TPIY du 2
août 2001 reconnaissant l'accusation de génocide à
l'encontre du général Kristc pour le massacre d'un
grand nombre d'hommes musulmans à Srebrenica entre le
11 juillet et le 1er novembre 1995).  Cette décision
du TPIY est conforme au droit. Elle peut, et partant, doit,
faire jurisprudence.  Si le Tribunal Pénal
International pour le Rwanda (TPIR) siégeant à Arusha
 faisait correctement son travail, il jugerait les
criminels de l'APR/FPR et, à l'instar du TPIY
siégeant à La Haye, constaterait le génocide (car il
s'agit bien d'un génocide) commis par Paul Kagame
et son APR/FPR contre les popualtions hutu de Byumba,
Umutara, Kibungo, Bugesera, entre le 1er janvier et le 31
décembre 1994.  Le juge n'a pas besoin d'une
résolution du Conseil des Nations Unies allant dans le
même
  sens pour constater ce
  génocide. Une telle résolution ne figure pas parmi les
éléments constitutifs du génocide tels que définis par
la Convention Internationale réprimant ce crime. Il faut
(et il suffit) que les éléments matériel et intentionnel
soient réunis pour qu'il y ait génocide.
 1. L'élément matériel de l'infraction
de génocide est facile à établir. Les massacres à grande
échelle des populations civiles hutu en raison de leur
seule appartenance à l'ethnie (réelle ou supposée)
hutu ont eu lieu et ce ne sont pas les preuves qui manquent.
 2. Toutefois, il ne suffit pas d'établir
l'élément matériel de l'infraction, encore
faut-il aussi apporter la preuve de l'élément
intentionnel (l'intention de détruire un groupe
humain, en tout ou en partie, en l'occurrence la
population hutu).  Quelle était l'intention de
Paul Kagame et
  de ses hommes quand il
  a donné à ceux-ci l'ordre de massacrer les Hutus des
zones qu'il venait de conquérir?  A cet égard, ma
position a toujours été la suivante (et le jugement KRSTIC
me conforte dans mon opinion):  Si ce que le Major
Alphonse Furuma a écrit à ce sujet est vrai (il incombe à
l'accusation d'en fournir les éléments de preuve),
il s'agit bien d'un génocide.  A toutes fins
utiles, je te rappelle que le Major Alphonse Furuma a écrit
ce qui suit:  "From the time Arusha Peace
Agreement was being negotiated up to as late as 1996, you
carried out a deliberate policy of using all means possible
to reduce the Hutu Population in the Umutara, Kibungo and
Bugesera regions.  These areas were deliberately
resettled by old caseload returnees from Uganda, Tanzania
and Burundi respectively. Families of many top RPF/RPA
leaders are among those who were
  resettled in this
  manner."  
http://rwandanet.tripod.com/furuma.html%C2%A0
Si comme le dit le Major Alphonse Furuma (et comme je le
crois), Paul Kagame a donné l'ordre à ses troupes de
réduire par tous les moyens possibles les populations
hutu de Umutara, Kibungo et Bugesera, dans le but de pouvoir
y installer les réfugiés rapatriés d'Uganda,
l'intention de détruire un groupe humain (en tout ou
partie) est établie. Il y a donc génocide. A la
lumière du jugement KRSTIC, il n'est pas possible
d'arriver à une autre conclusion.  Le même
raisonnement peut être tenu à l'égard des massacres
des réfugiés hutu dans l'Est du Congo.  Pour ces
derniers massacres, même la Commission du Conseil de
Sécurité des Nations Unies qui avait été chargée de
mener une enquête à
  ce sujet
  a conclu
  que des actes de génocide (ou pouvant être qualifiés
tels) avaient été commis.  Ci-après la LETTRE DATÉE
DU 29 JUIN 1998, ADRESSÉE AU PRÉSIDENT DU CONSEIL DE
SÉCURITÉ PAR LE SECRÉTAIRE GÉNÉRAL. Il résulte
clairement de cette lettre que:  "les tueries
auxquelles se sont livrés l'AFDL et ses alliés, y
compris des éléments de l'Armée patriotique
rwandaise, constituent des crimes contre l'humanité,
tout comme le déni d'une assistance humanitaire aux
réfugiés rwandais hutus. Les membres de l'Équipe
pensent que certains des meurtres peuvent constituer des
actes de génocide, selon l'intention qui les motivait,
et ils demandent que ces crimes et leurs motifs fassent
l'objet d'une enquête plus poussée."
 Bonne lecture et bonne journée. 
************************** Abatabizi bicwa no kutabimenya.
NIKOZITAMBIRWA, 28-04-2005.
  (ILDEPHONSE MURAYI) Juriste
---------------------------------------------- Conseil de
sécurité Distr. GENERALE S/1998/581 29 juin 1998 FRANCAIS
Original: ANGLAIS LETTRE DATÉE DU 29 JUIN 1998, ADRESSÉE
AU PRÉSIDENT DU CONSEIL DE SÉCURITÉ PAR LE SECRÉTAIRE
GÉNÉRAL J'ai l'honneur de vous faire parvenir
ci-joint le rapport de mon Équipe d'enquête en
République démocratique du Congo. Des avant-tirages en ont
été remis aux Représentants permanents de la République
démocratique du Congo et du Rwanda le 15 juin 1998 pour
qu'ils les transmettent à leur gouvernement, dont les
commentaires seront publiés comme document du Conseil de
sécurité. Vous vous souviendrez que j'ai constitué
l'Équipe en juillet 1997 pour aider le Gouvernement de
la République démocratique du Congo et la Mission commune
d'enquête -
  mandatée par la Commission des
  droits de l'homme pour enquêter sur les allégations
de massacres et autres violations des droits de l'homme
découlant de la situation qui prévalait dans l'est du
Zaïre depuis septembre 1996 - à sortir de l'impasse.
Le Gouvernement s'est opposé, notamment, à la
participation   à   la Mission du Rapporteur
spécial sur la situation des droits de l'homme au
Zaïre et a contesté la période couverte par le mandat de
la Mission. Il a demandé que cette période commence plus
tôt, soit le 1er mars 1993, afin que l'enquête porte
aussi sur les violences ethniques qui, à partir de ce
moment-là, ont opposé des Zaïrois soi-disant
"autochtones", initialement appuyés par les
Forces armées zaïroises (FAZ), à des Zaïrois
d'origine tant hutue que tutsie, ainsi que sur les
événements qui ont suivi, comme l'arrivée de
réfugiés hutus du Rwanda en juillet 1994,
  à la suite
  du génocide qui s'était produit dans ce pays,
l'insécurité créée tant au Zaïre qu'au Rwanda
par des membres armés des ex-Forces armées rwandaises
(ex-FAR) et les milices interahamwe qui exerçaient un
contrôle strict sur les réfugiés et lançaient des
attaques en territoire rwandais, et la violence croissante
dont étaient victimes les Zaïrois tutsis  
jusqu'au soulèvement d'octobre 1996. Un compte
rendu détaillé de ces événements, dont l'Équipe
recommande qu'ils fassent l'objet d'une enquête
plus poussée, figure à l'appendice du rapport
ci-joint. En réponse au Gouvernement, j'ai repoussé le
début de la période sur laquelle devait porter
l'enquête jusqu'au 1er mars 1993. J'ai nommé
M. Atsu-Koffi Amega (Togo), ancien Président de la Cour
suprême du Togo, chef de mon Équipe d'enquête
chargée d'enquêter sur les violations graves des
droits de
  l'homme et
  du droit international humanitaire qui auraient été
commises en République démocratique du Congo jusqu'au
31 décembre 1997. Ma décision de créer l'Équipe
n'a pas suspendu les activités de la Mission commune
d'enquête initiale, et l'Équipe n'a pas
remplacé la Mission, dont le mandat est depuis venu à
expiration et n'a pas été renouvelé. Les événements
décrits dans le rapport de l'Équipe ne se sont pas
produits dans un vide. Ils ont pour contexte le terrible
génocide qui s'est produit au Rwanda en 1994 et qui a
projeté une ombre énorme, qui n'a pas encore disparu,
sur l'ensemble de la région africaine des Grands Lacs.
Ce génocide a directement provoqué les violences qui ont
eu lieu en 1994-1996 à l'est du Zaïre et ont été
publiquement dénoncées par le Gouvernement rwandais comme
une reprise dans un pays voisin des pratiques de génocide
de 1994. Ces
  mêmes violences ont
  abouti à la création, en septembre 1996, de
l'Alliance des forces démocratiques pour la libération
du Congo-Zaïre (AFDL), et culminé dans la campagne
militaire couronnée de succès que l'Alliance a menée
contre le régime du Président Mobutu Sese Seko, et qui
s'est terminée à Kinshasa le 17 mai 1997. Il est
profondément regrettable qu'entre la date où elle a
été déployée pour la première fois en août 1997 et son
retrait en 1998, l'Équipe n'ait pas été
autorisée à accomplir sa mission pleinement et sans
entrave. Néanmoins, en dépit des difficultés décrites
dans le rapport, l'Équipe a pu parvenir à un certain
nombre de conclusions qui sont étayées par de solides
preuves. Deux de ces conclusions retiennent l'attention.
La première est que toutes les parties aux violences qui
ont déchiré le Zaïre, en particulier ses provinces
orientales, durant
  la période à
  l'examen, ont commis de graves violations des droits de
l'homme ou du droit international humanitaire. La
seconde est que les tueries auxquelles se sont livrés
l'AFDL et ses alliés, y compris des éléments de
l'Armée patriotique rwandaise, constituent des crimes
contre l'humanité, tout comme le déni d'une
assistance humanitaire aux réfugiés rwandais hutus. Les
membres de l'Équipe pensent que certains des meurtres
peuvent constituer des actes de génocide, selon
l'intention qui les motivait, et ils demandent que ces
crimes et leurs motifs fassent l'objet d'une
enquête plus poussée. En lisant le rapport de mon Équipe
d'enquête, les membres du Conseil verront l'une des
causes profondes des conflits qui ont eu lieu récemment en
Afrique dans la région des Grands Lacs : un cercle vicieux
de violations des droits de l'homme et de vengeances,
alimenté
  par l'impunité. Il faut
  mettre fin à ce cycle pour rétablir la   paix  
et la stabilité dans la région. Les coupables de
violations doivent rendre des comptes; les droits de
l'homme doivent faire l'objet d'une surveillance
étroite partout où ils sont menacés; les efforts
déployés par les gouvernements pour doter leur pays des
capacités voulues et promouvoir le respect des droits de
l'homme doivent être appuyés; et il faut aider les
membres de la société civile qui oeuvrent à
l'avènement d'une culture de la tolérance. La
communauté internationale, et en particulier les pays
donateurs, ont un rôle de premier plan à jouer dans tous
ces domaines. Lorsqu'ils examineront le rapport
ci-joint, les membres du Conseil voudront, à n'en pas
douter, y donner une suite qui reflète leur responsabilité
en matière de maintien de la paix et de la sécurité
internationales.
  Des violations des droits
  de l'homme assez massives pour constituer des crimes
contre l'humanité doivent être considérées comme une
  menace contre la paix et la sécurité
internationales. Dans le même temps, il faut tenir
pleinement compte de la nécessité de consolider la fragile
stabilité de la région, ce qui nécessite à
l'évidence une assistance internationale de grande
ampleur. Si elle tournait le dos aux pays concernés, la
communauté internationale commettrait, selon moi, une grave
erreur. Une politique cohérente d'engagement
critique est nécessaire. En dernière analyse, néanmoins,
c'est aux gouvernements de la région qu'incombe
d'y maintenir la stabilité. Ils ont, par-dessus tout,
l'obligation de respecter les droits de l'homme et
d'assurer la sécurité de leurs propres nationaux. Ils
peuvent être assurés de la bonne volonté de la
communauté internationale, mais ils
  doivent
  aussi montrer qu'ils comprennent ses préoccupations et
ont à l'esprit leurs obligations juridiques
internationales. Ils doivent à ce titre prendre acte des
très graves conclusions de l'Équipe et les examiner,
et prendre les mesures voulues si des membres de leurs
forces ont pris part à l'une quelconque des violations
alléguées. J'adresse un exemplaire du rapport de mon
Équipe d'enquête au Président en exercice et au
Secrétaire général de l'Organisation de l'unité
africaine, en demandant qu'il soit transmis, pour  
information,   aux membres du Groupe international de
personnalités éminentes chargé d'enquêter sur le
génocide de 1994 et les événements qui se sont produits
depuis la signature de l'Accord de paix d'Arusha le
4 août 1993 jusqu'à la chute de Kinshasa le 17 mai
1997. En conclusion, je tiens à rendre hommage une nouvelle
fois aux
  membres de mon
  Équipe d'enquête, qui ont fait preuve d'une
intégrité, d'un professionnalisme et d'un courage
insignes tout au long de leur difficile mission. Je vous
serais obligé de faire distribuer la présente lettre et
son annexe comme document du Conseil  
-----------------------------------------------------------------------
 
----------------------------------------------------------------------------
   
----------------------------------------------------------------------------------------------
      From: Christine <
kabe_chris@yahoo.fr>
To: "
d.sabo@aol.fr" <d.sabo@aol.fr>;
"
infotubeho@yahoo.fr"
<
infotubeho@yahoo.fr>
Sent: Saturday, March 9, 2013 7:28 PM Subject: Ingingo
Remezo z'ishyaka Banyarwanda     INGINGO
REMEZO Z'ISHYAKA BANYARWANDA   1. Urukundo,
ubwubahane, n'ubusabane nk'abanyarwanda 2. Ubutabera
no kubaka société itagira uwo iheza kandi abantu bose
banganyamo amahirwe   3. Gukurikirana ikibazo
cy'abakoze génocide bo ku mpande zose, guharanira
  ko bitazongera kubaho, kwibuka bose utarobanuye amoko,
  gukumira ibyatera
  génocide.   4. Guharanira ubuzima bwiza, kujijuka,
kwita kubanyantege nke no gutega amatwi buri wese   5.
Guteza imbere umuco, ubukungu n'ikorabuhanga   6.
Amagambo y'ikirangantego cy'ishyaka BANYARWANDA ni -
URUKUNDO - UBUTABERA - ITERAMBERE NA -DEMOKARASI   NB:
Ishyaka Banyarwanda ni ishyaka rigamije gushimangira
ubutegetsi bwa Republika mu Rwanda hamwe no kuyihesha
agaciro.        
 
 
 
 
 
 
 
 


__._,_.___
Reply via web post Reply to sender Reply to group Start a New Topic Messages in this topic (1)
Recent Activity:
.

__,_._,___


No comments:

Post a Comment

Note: only a member of this blog may post a comment.

“Uwigize agatebo ayora ivi”. Ubutegetsi bukugira agatebo ukariyora uko bukeye n’uko bwije.

"Ce dont j’ai le plus peur, c’est des gens qui croient que, du jour au lendemain, on peut prendre une société, lui tordre le cou et en faire une autre."

“The price good men pay for indifference to public affairs is to be ruled by evil men.”

“The hate of men will pass, and dictators die, and the power they took from the people will return to the people. And so long as men die, liberty will never perish.”

“I have loved justice and hated iniquity: therefore I die in exile."

KOMEZA USOME AMAKURU N'IBITEKEREZO BYA VUBA BYAGUCITSE:

RECOMMENCE

RECOMMENCE

1.Kumenya Amakuru n’amateka atabogamye ndetse n’Ibishobora Kukugiraho Ingaruka ni Uburenganzira Bwawe.

2.Kwisanzura mu Gutanga Ibitekerezo, Kurwanya Ubusumbane, Akarengane n’Ibindi Byose Bikubangamiye ni Uburenganzira Bwawe.